Svenska Tidningsutgivareföreningen (Tidningsutgivarna) som har getts tillfälle att yttra sig över rubricerat betänkande får härmed anföra följande.

Tidningsutgivarna har den 10 mars, i enlighet med departementets önskemål, lämnat remissyttrande över betänkandets tredje kapitel om driftsstödet. I detta yttrande lämnar Tidningsutgivarna sina synpunkter på betänkandets övriga delar.

Tidningsutgivarna vill dock framhålla att de principiella synpunkter angående det statliga engagemanget på dagspressmarknaden, som i det tidigare remissyttrandet lämnats under rubriken “Mediepolitiska utgångspunkter”, gör sig gällande även i de sammanhang som kommenteras i detta yttrande.

1. MERVÄRDESSKATT – ALLMÄNT

Tidningsutgivarna har under år 2005 skarpt kritiserat förslaget i betänkandet (SOU 2005:57) “Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt” om att avskaffa de reducerade mervärdesskattesatserna och att införa en enhetlig skattesats om 21,7 %.

Tidningsutgivarna välkomnar därför Presskommittén uttalade stöd för att tillhandahållandet av dagstidningar även framgent skall belastas med en reducerad mervärdesskatt.

Kommittén anför att ett “indirekt stöd” i form av reducerad mervärdesskatt för dagstidningsföretagen inte kan överskattas för att dagspressbranschen långsiktigt skall kunna motverka sjunkande upplagor och undvika en strukturomvandling som leder till minskad yttre och inre mångfald.

Även om det kan ifrågasättas om en reducerad skattesats skall uppfattas som ett “stöd”, delar Tidningsutgivarna kommitténs bedömning.

2. MERVÄRDESSKATT PÅ DIGITALA DAGSTIDNINGAR

Tidningsutgivarna vill även tillstyrka kommitténs förslag om att regeringen skall verka för att utvidga tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv till att omfatta också dagstidningar som distribueras elektroniskt.

Den nuvarande ordningen – där den tryckta tidningen betraktas som en “vara” som beskattas med 6 % moms och exakt samma tidning i pdf-format betraktas som en “tjänst” som beskattas med 25 % moms är bisarr.

Som konstateras i betänkandet ( s 418 ff) har kommissionen uttalat att det kan vara förenligt med den inre marknaden att tillämpa reducerad skattesats på varor och tjänster för vilka beskattningen sker på den plats där konsumtionen äger rum. Eftersom dagstidningsmarknaderna huvudsakligen är nationella till sin karaktär torde det därför vara möjligt att tillämpa en reducerad skattesats på “tjänsten” elektroniskt distribuerade dagstidningar.

Enligt Tidningsutgivarnas mening bör emellertid regeringen inte bara “verka för” en sådan tillämpning utan aktivt ta fram konkreta förslag för att klargöra detta i mervärdesskattelagen.

3. REKLAMSKATTEN

Kommittén anger visserligen att frågan om reklamskatten ligger utanför dess uppdrag. Tidningsutgivarna noterar dock att kommittén – helt riktigt – konstaterar dels att reklamskatten är en belastning för dagspressföretagen eftersom den snedvrider konkurrensen på reklammarknaden till dagstidningarnas nackdel, dels att det kan ifrågasättas om den reducerade reklamskatt som dagspressföretagen betalar kan betraktas som ett “indirekt stöd” när vissa betydande aktörer på reklammarknaden, såsom direktreklam, radio och TV, är helt befriade från reklamskatt.

Tidningsutgivarna delar kommitténs bedömning och vill även i detta sammanhang uttrycka att vi förutsätter att den avveckling av reklamskatten som inleddes under hösten 2005 snarast fullföljs så att skatten helt avskaffas.

4. DISTRIBUTIONSSTÖDET

a) Likaprisprincipen

När det gäller utformningen av likaprisprincipen går meningarna isär i Tidningsutgivarnas styrelse. Enlighet råder dock om att principen skall tillämpas så, att verifierbara extra kostnader för packning/sampackning skall ersättas av den som förorsakar dessa.

Om vad som i övrigt skall inrymmas i likaprisprincipen skiljer sig uppfattningen.

En uppfattning är att kostnader inte bara i packning/sampackning utan också i regionala transporter bör ligga utanför likaprisprincipen och att verifierbara extra kostnader bör ersättas av den som förorsakar dem. Till stöd härför framförs att det framförallt i fråga om packning/sampackning är så, att kostnaden för att hantera den överspridda tidningen kan vara flera gånger större än för den lokala tidningen och sådana extrakostnader kan inte kompenseras inom ramen för distributionsstödet som sådant och den tioprocentiga avvikelsemöjligheten. Det kan också noteras att kommitténs särskilde utredare, Håkan Westergren, anser att en likaprisprincip för packning/sampackning inte kan motiveras.

En annan uppfattning är att likaprisprincipen skall utvidgas till att omfatta packning/sampackning och gemensamma regionala transporter. Här anser man dock att verifierbara kostnader för dessa tjänster skall ersättas även om de inte kan inrymmas i den tioprocentiga prisskillnad som likaprisprincipen medger.

b) Särskilt distributionsstöd

Kommittén föreslår att det tidigare tidsbegränsade särskilda distributionsstöd som lämnats för utdelning av dagstidningar på lördagar i gles- och landsbygdsområden permanentas och tas in som en särskild stödform i presstödsförordningen.

Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget. De höga distributionskostnaderna är ett stort och växande problem för tidningsföretagen. Det särskilda distributionsstödet har därför varit viktigt för att i möjligaste mån kunna upprätthålla spridningen av dagstidningar i gles- och landsbygdsområden. Problemet med höga distributionskostnader kan emellertid antas kvarstå under överskådlig tid. För att kunna bibehålla tidningsdistributionen i de berörda delarna av landet är det särskilda distributionsstödet av stor betydelse.

Tidningsutgivarna tillstyrker även förslaget om att höja stödet till sex kronor per exemplar. Det kan då förefalla konsekvent att höja den nedre gränsen för distributionskostnaden måndag – lördag, som är en förutsättning för att stödet skall lämnas. Tidningsutgivarna vill dock ifrågasätta om den föreslagna höjningen från 16 till 21 kronor inte är väl stor.

Tidningsutgivarna vill också uppmärksamma att det i fråga om medelfrekventa dagstidningar med utgivning tre-fyra dagar i veckan kan förekomma att en av dessa utgivningsdagar är lördag. Den glesare periodiciteten kan dock leda till att den totala kostnaden måndag – lördag understiger 21 kronor samtidigt som kostnaden för lördagsdistributionen är lika hög som för andra tidningar som kommer i fråga för det särskilda distributionsstödet. Det kan därför finnas skäl att överväga en annan nivå än vad som gäller i övrigt i dessa fall.

c) Samdistribution med andra aktörer

Tidningsutgivarna tillstyrker kommitténs uttalanden om att staten genom förändringar i regelverk och på andra sätt bör skapa förutsättningar för aktörerna på distributionsmarknaden att hitta samdistributionslösningar av oadresserade tidningar och tidskrifter och adresserade försändelser.

Tidningsutgivarna har i flera år arbetat med att försöka få till stånd åtminstone försök med samdistribution av dagstidningar och post i glesbygd. Det är uppenbart att en sådan samverkan skulle ha stor betydelse för att kunna sänka kostnaderna för tidningsdistributionen. Dessa försök har dock inte kunnat realiseras, framför allt beroende på det krav på övernattbefordran som Posten AB uppger sig ha, samt på Postens uppdrag avseende kassaservicen.

Mot den bakgrunden delar Tidningsutgivarna kommitténs uppfattning att staten tillsammans med berörda myndigheter, främst Post- och Telestyrelsen, bör verka för regelförändringar – framför allt vad gäller just kravet på övernattbefordran – för att möjliggöra samdistributionslösningar.

d) Tillfälligt distributionsstöd

Kommittén föreslår att ett tillfälligt distributionsstöd införs för att stimulera dagstidningsföretagen att inleda försöksverksamhet med elektronisk distribution av dagstidningar som ett alternativ till distribution av tryckta dagstidningar. Stödet skall avse dels kostnader för paketering och utsändning av dagstidningsinnehållet dels kostnader för de tekniska hjälpmedel som behövs för att kunna ta emot tidningsinnehållet. Stödet föreslås utgå under åren 2008-2010 med fem miljoner kronor per år.

Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget. Det underlättar självfallet utvecklingen av den försöksverksamhet som nu planeras med elektronisk distribution, till exempel med s k läsplattor. De erfarenheter som kan dras därifrån är av stor betydelse och till gagn för alla tidningar.

Tidningsutgivarna ser också positivt på de krav på användarvänlighet och öppna standarder som anges som förutsättning för att kunna få del av stödet. Det är viktigt att inga krav på apparatpreferens ställs som villkor för stödet.

Tidningsutgivarna är däremot kritiska till kravet om att abonnemangspriset skall vara minst detsamma som priset för den tryckta tidningen. Det skall understrykas att den verksamhet som är aktuell är just ett försök. Det finns då en risk att abonnemangspriset kan verka hämmande på möjligheterna att få till stånd ett försök som verkligen ger den kunskap och de erfarenheter som åsyftas. Det kan också uppfattas som felaktigt av abonnenterna att de skall bekosta en försöksverksamhet som i förlängningen syftar till att utveckla en distribution med lägre kostnader än de som deltagare i försöket får betala. Tidningsutgivarna kan ha förståelse för att ett visst pris måste krävas, men förordar att dess lägsta nivå som krav för erhållande av det tillfälliga driftsstödet sätts väsentligt lägre och att tidningsföretagen sedan ges möjlighet att själva pröva betalningsviljan ovanför denna nivå.

5. ELEKTRONISKT DISTRIBUERADE DAGSTIDNINGAR – ÖVRIGT

Tidningsutgivarna tillstyrker förslaget om att regelverket i presstödsförordningen, som tidigare, skall vara teknikneutralt på så sätt att det är möjligt för en dagstidning att erhålla driftsstöd oberoende av om den tidning som distribueras är tryckt eller elektronisk.

Tidningsutgivarna tillstyrker också vad kommittén anför om den s k jämkningsregeln i 2 kap. 11 a § i presstödsförordningen för elektroniskt distribuerade tidningar, nämligen att jämkning skall ske i proportion till den andel av tidningen som distribueras elektroniskt och att ett på detta sätt jämkat driftsstöd som lägst skall kunna uppgå till 55 % av det driftsstöd tidningen berättigar till före jämkning.

6. JÄMSTÄLLDHETSMÅL FÖR PRESSPOLITIKEN

I kapitel 8.4 berör kommittén vilka jämställdhetspolitiska konsekvenser dess förslag innebär. Tidningsutgivarna anser att en jämnare könsfördelning på de ledande befattningarna är önskvärd. Det är också något som tidningsföretagen vid tillsättande av olika befattningar eftersträvar.

Det vore däremot direkt olämpligt att inom ramen för presstödssystemet utforma regler som påverkar könsfördelningen inom tidningsföretagen eller att helt eller delvis villkora erhållande av presstöd härav. Presstödssystemet måste bygga på automatiskt verkande regler. Tidningsutgivarna delar därför kommitténs slutsats att beslut som leder till en jämnare könsfördelning inom tidningsföretagen är något som måste fattas av tidningsföretagen själva. Presstödssystemet kan inte göras till ett medel för att uppnå i sig angelägna jämställdhetsmål.

Stockholm den 4 april 2006

Tidningsutgivarna

Pär Fagerström
Ordförande

Per Hultengård
Direktör

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.