Till kultur- och demokratiminister Amanda Lind
TU – Medier i Sverige är branschorganisation för svenska dagspress- och medieföretag.
Coronavirusets spridning har fått betydande konsekvenser för medierna och journalistiken i hela landet. Annonsberoende medier har under kort tid förlorat en stor del av sina intäkter då annonsmarknaden kraftigt har försvagats under krisen. Detta samtidigt som efterfrågan på nyheter, journalistik och tillförlitlig information är mycket stor. Nyhetsmedier har en avgörande betydelse för samhällets funktion, inte minst i kris. Att det finns journalistik i hela landet är centralt för demokratin.
Regeringen har den 8 maj meddelat att det, i ett andra stödpaket till mediesektorn, anslås ytterligare 500 miljoner kronor i stöd till allmänna nyhetsmedier.
TU har därefter haft en löpande dialog med kulturdepartementet rörande TU:s medlemmars önskemål och förslag rörande utformningen av stödet.
TU vill med denna skrivelse sammanfatta dessa synpunkter och svara på departementets önskan om en bukett av alternativ. Några medlemmar har därutöver i enskilda skrivelser fört fram fördjupade synpunkter rörande några av de alternativ som ryms inom denna bukett.
Fakta och övergripande synpunkter
Dagspressen hade 2018 rörelseintäkter på drygt 15 miljarder kronor, varav cirka 7 miljarder i annonsintäkter och sysselsatte cirka 12 000 personer, varav cirka 4 500 journalister.
TU:s medlemmar beräknas tappa cirka 200 miljoner kronor i månaden i annonsintäkter under coronapandemin. I år beräknar Institutet för reklam- och mediestatistik att de tryckta och digitala nyhetsmediernas samlade annonsintäkter faller till 4,4 miljarder kronor (6,1 miljarder 2019), ett fall som till mycket stor del kan tillskrivas den rådande pandemin.
Syftet med det andra stödpaketet är att stärka de ekonomiska förutsättningarna för den redaktionella verksamheten och delvis kompensera för förlorade annonsintäkter under coronapandemin, och därmed säkra allmänhetens tillgång till nyheter.
TU välkomnar mot den bakgrunden det nya stödpaketet och vill därför fästa uppmärksamhet vid följande synpunkter i syfte att säkerställa att de anslagna medlen kommer att fördelas på ett såväl proportionerligt som behovs- och ändamålsmässigt sätt som möjligt.
Utgångspunkter
En första viktig utgångspunkt är att fördelningen avgränsas till allmänna nyhetsmedier på det sätt detta definieras i 3 § mediestödsförordningen (SFS 2018:2053).
Andra viktiga utgångspunkter är att fördelningen ska ske:
- Med ett enkelt förfarande utifrån så objektivt mätbara parametrar som möjligt; dels för att möjliggöra en snabb och rättssäker handläggning, dels därför att många mindre aktörer saknar kapacitet att hantera svåra och komplicerade ansökningsförfaranden.
- Med hänsynstagande till geografiska, utgivnings- och storleksmässiga förutsättningar; det är viktigt att systemet tar i beaktande det faktum att Sveriges tidningslandskap består av flera olika typer av nyhetsmedier. Det finns fådagarstidningar, gratistidningar, kvälls- och morgontidningar, storstad- och landsortstidningar. Alla dessa – i tryckt och digital form – upplever just nu ett extremt stort bortfall av annonsintäkter, men också unika utmaningar.
TU har vidare noterat de överväganden rörande statsstödets utformning som måste göras med anledning av gemenskapsrättens krav på direkt/indirekt samband mellan utbetalning av stöd och intäktsbortfall med anledning av covid-19. Enligt TU:s mening är detta en viktig utgångspunkt, men utesluter heller inte, vid fördelningen, en större eller mindre kombination av nedanstående synpunkter/modeller.
Modeller/inriktning för stödet
I syfte att underlätta regeringens arbete med att hitta en lämplig fördelningsmodell har TU frågat medlemmarna om hur de ser på detta. Ett antal olika modeller har inkommit. Dessa har sammanställts nedan i fyra punkter i alfabetisk ordning.
Antal journalisttjänster (med trappa) för täckning av lönekostnader
Mediestödet används för att täcka en del av lönekostnaden för journalisterna i form av ett fast belopp per anställd journalist. Beloppet reduceras utifrån tjänstgöringsgrad om det inte är en heltidstjänst.
Förlorade intäkter (annons och lösnummer) med anledning av coronapandemin
Mediestödet fördelas baserat på förlorade intäkter och utformas utan takbelopp.
Lönesumma för redaktionella tjänster
Mediestödet fördelas utifrån en modell baserad på lönesumman för redaktionella tjänster, där varje nyhetsmedium som är kvalificerat för stöd erhåller en ersättning som täcker en viss del av lönekostnaden för tillsvidareanställda journalister.
Redaktionell produktionskostnad
Mediestödet fördelas utifrån redaktionella produktionskostnader under det senaste avslutade räkenskapsåret, förslagsvis med en trappa så att mindre tidningar relativt sett får ett större stöd.
Som ovan nämnts kan det enligt TU:s mening finnas skäl att kombinera dessa modeller, exempelvis genom en uppdelning av stödet i en generell och en specifik del med direkt och indirekt anknytning till covid-19.
Det är också önskvärt att en fördelning – fortfarande med allmänna nyhetsmedier som utgångspunkt – tar hänsyn till de skillnader och förutsättningar som finns mellan olika medieföretag runt om i landet. Det kan exempelvis gälla löneskillnader, produktions- och distributionskostnader.
TU står, avslutningsvis, självfallet till förfogande för fortsatta diskussioner och för att utveckla ovanstående synpunkter
Stockholm 2020-06-04
TU – Medier i Sverige
Ewa Thorslund
vd