Tidningsutgivarna har getts tillfälle att yttra sig över rubricerat betänkande och får härmed anföra följande.
1 Allmänt
Utredningen har haft i uppdrag att göra en kartläggning av säkerhetsriskerna i, och hoten mot, domstolarna. Utredningen har därvid funnit att det finns ett klart uttalat behov av att utöka möjligheterna att fatta beslut om säkerhetskontroll i domstol.
TU vill inledningsvis framhålla att uppdraget är angeläget och välkomnar den utredning som lagts fram. Säkerhetsrisker i form av t ex hot mot anställda eller besökare i domstolarna är synnerligen allvarligt. Det riskerar att inverkar menligt inte bara på den demokratiska utvecklingen och möjligheten för domstolarna att fullgöra sina uppdrag, utan även på den för det öppna samhället – och för den enskilde medborgaren så angelägna – informationsfriheten och förhandlingsoffentligheten.
2 Förslaget om att utöka möjligheterna att fatta beslut om säkerhetskontroll
För att säkerhetskontroll – allmän eller särskild – skall kunna beslutas enligt gällande rätt krävs att det föreligger en konkret risk för brottslighet som innebär en allvarlig fara för någons liv, hälsa eller frihet eller för omfattande förstörelse av egendom. I betänkandet föreslås att det vid ett genomförande av en säkerhetskontroll endast bör krävas att kontrollen syftar till att förebygga sådan brottslighet. Förslaget innebär således en möjlighet att besluta om en säkerhetskontroll vid en närmast abstrakt hotbild som inte ens behöver kunna knytas till förekomsten av någon viss förhandling. Ett beslut om säkerhetskontroll kommer enligt förslaget företrädesvis avse inpasseringskontroller med larmbågar som är placerade vid domstolsentrén.
Det är enligt TU:s mening av grundläggande betydelse för ett demokratiskt samhälle att rättsväsendet fungerar samt att medborgarna hyser tilltro till domstolarna. TU konstaterar att förslaget om säkerhetskontroller därför kan te sig rimligt när en potentiell hotbild kan sägas föreligga. Sådana ingrepp i medborgarens fri- och rättigheter måste – inte minst med tanke på den
grundlagsstadgade informationsfriheten och förhandlingsoffentligheten – emellertid ske restriktivt.
TU vill i sammanhanget också fästa uppmärksamhet vid att en säkerhetskontroll inte får innebära en inskränkning av rätten att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen. Det är således, förutsatt att lagförslaget genomförs, av yttersta vikt att domstolen ifråga ser till att kontrollen inte arrangeras på ett sätt som besvärar den som kommit för att ta del av allmänna handlingar.
Föreslaget om utökade möjligheter till säkerhetskontroll riskerar att inskränka såväl den öppenhet som präglar domstolarna som möjligheten för den enskilde medborgaren att fritt kunna ta del av vad som där försiggår.
Det är förvisso så att förhandlingsoffentligheten gäller allmänheten och inte endast journalister. TU vill dock i sammanhanget särskilt understryka vikten av att källskyddet respekteras. I betänkandet föreslås att det vid säkerhetskontroll inte längre skall vara möjligt att deponera oöppnade väskor. Det innebär att exempelvis en journalist som, med motiveringen att väskan innehåller källskyddat material, motsätter sig att väskan undersöks riskerar att nekas tillträde. TU noterar dock utredningens uttalande att domstolen – liksom vad som gäller i dag – alltjämt bör få undanta andra personer från kontrollen än dem som genom särskilt omnämnande i lagtexten är befriade härifrån, om särskilda skäl talar för detta. Enligt TU:s mening måste det ifrågasättas om en sådan inskränkning står i proportion till ändamålet med begränsningen. Med hänvisning till det ovan sagda är det angeläget att även journalister kan komma ifråga för sådana undantag. TU utgår från att detta preciseras tydligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Stockholm den 19 januari 2010
TU
Per Hultengård, Direktör
Hanna Lind, Jurist