TU avstyrker förslaget om en kriminalisering av fotografering i vissa situationer (Departementspromemorian Ds 2011:1 ”Olovlig fotografering”) bestämt. Förslaget brister i kraven på förutsebarhet, är rättsosäkert och innebär framför allt en betydande inskränkning av anskaffarfriheten och därmed också av yttrandefriheten.

Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har getts tillfälle att yttra sig över rubricerad promemoria och får anföra följande.

1. Sammanfattning
TU avstyrker förslaget om en kriminalisering av fotografering i vissa situationer bestämt. Förslaget brister i kraven på förutsebarhet, är rättsosäkert och innebär framför allt en betydande inskränkning av anskaffarfriheten och därmed också av yttrandefriheten.

2. Promemorieförslaget
I promemorian föreslås att ett nytt brott – olovlig fotografering – införs i brottsbalken. Kriminaliseringen tar sikte på två fall, dels fotografering på vissa platser, dels fotografering i vissa situationer. Det ska i det första fallet handla om att olovligen och på ett sätt som är ägnat att kränka den enskildes personliga integritet, fotografera eller ta upp bild av någon som befinner sig inomhus i en bostad eller på en toalett, i ett omklädningsrum eller i ett annat liknande utrymme. Det andra fallet är att olovligen fotografera eller ta upp bild av någon på ett sätt som är påträngande, närgånget eller dolt och ägnat att allvarligt kränka den personliga integriteten hos någon som privatperson. Ansvar ska dock inte utdömas om gärningen är ”försvarlig”.

Ett annat sätt att uttrycka saken skulle kunna vara att man delvis kriminaliserar en av de vanligaste journalistiska arbetsmetoderna.

3. Inverkan på yttrandefriheten
TU är väl medveten om den problematik med fotografering i integritetskänsliga situationer som ligger bakom förslaget. Det kan emellertid också konstateras att det inte är ett problem som är kopplat till grundlagsskyddade massmedier utan huvudsakligen avser situationer där enskilda personer utsätter andra för kränkningar.

Förslaget innebär emellertid att också medier som verkar under tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) kommer att omfattas av kriminaliseringen.

Huruvida ett fotograferingsförbud kan motiveras med hänsyn till dess effekter för tryck- och yttrandefriheten måste därför noga övervägas.

Effekterna av ett sådant förbud ska inte underskattas. Den enskilde fotografen ställs inför svåra avvägningar när denne – inte sällan inom loppet av några tiondels sekunder – ska bedöma om en viss fotografering är försvarlig eller inte. Det är uppenbart att detta får en avhållande effekt och att fotografier och händelser för vilka det finns ett samhälleligt intresse av att de dokumenteras och offentliggörs inte kommer att tas. Enligt TU:s mening finns det sålunda påtagliga brister i förutsebarhet – och därmed rättssäkerhet – för den enskilde.

Brister i förutsebarhet finns också i andra avseenden. Det gäller t ex olovlighetsrekvisitet, där svårigheter att avgöra om vad som i promemorian kallas för ett ”tyst samtycke” till fotografering kan föreligga i enskilda fall. Detsamma kan gälla huruvida någon uppträtt som privatperson eller i en myndighetsföreträdare. Ytterligare ett exempel är huruvida en fotografering ”typiskt sett” ska anses ha ”kränkt” den enskildes personliga integritet. TU noterar här att promemorian visserligen anger att ”offrets uppfattning” inte har någon avgörande betydelse, men att strikt objektivt och utan hänsyn till subjektiva faktorer och den enskildes egen upplevelse göra en sådan bedömning – såväl vid fotograferingstillfället som vid en bedömning i efterhand – torde svårligen låta sig göras.

4. Förhållandet till anskaffarfriheten
TU vill principiellt invända mot att kriminaliseringen innebär att ansvaret förflyttas från den ansvarige utgivaren till den enskilde fotografen. Och att det allmänna sålunda griper in i anskaffarledet.

Det är förvisso riktigt att anskaffarfriheten inte innebär en rätt att anskaffa uppgifter genom att begå brott, t ex stöld och olaga intrång. Det är emellertid en väsentlig skillnad mellan att utföra sådana brott och en fotografs vanliga arbetsmetoder bestående i att denne genom att fotografera anskaffar uppgifter för publicering. I det sistnämnda fallet handlar det om själva anskaffandet i sig och inte sättet för informationsanskaffandet.

TU ifrågasätter därför förslagets förenlighet med den grundlagsskyddade anskaffarfriheten.

5. TU avstyrker förslaget
Mot ovanstående bakgrund avstyrker TU förslaget om kriminalisering av olovlig fotografering bestämt.

Den tilltänkta kriminaliseringen riskerar att få en starkt negativ inverkan på tryck- och yttrandefriheten, i synnerhet anskaffarfriheten, och brister dessutom väsentligt i fråga om förutsebarhet och rättssäkerhet.

Förslaget bör därför inte genomföras.

Stockholm den 12 april 2011

TU

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.