TU har tillsammans med Pressretur och Gratistidningarna den 20 november 2019 lämnat in en skrivelse till miljödepartementet angående de föreslagna förändringarna i reglerna för insamling av returpapper. Skrivelsen sätter tidningar och returpapper i ett bredare samhällsperspektiv med koppling till insamlingssystemets utveckling. Skrivelsen lämnades in efter ett möte med departementet.
Tidningsbranschen pressas hårt ekonomiskt och detta leder till ett stort behov av kostnadsbesparingar. Till skillnad från vad som gäller för förpackningsmaterial så är efterfrågan på returpapper och tidningar på stark tillbakagång. Tidningsvolymerna har sjunkit med omkring 10 procent årligen sedan 2007 och trenden förväntas accelerera. De inledande tre kvartalen 2019 visar på en minskning på 15 procent. Orsaken till detta är främst vikande upplagor och kraftigt minskade annonsintäkter. Volymen insamlat returpapper minskar från cirka 500 000 ton 2006 till cirka 100 000 ton 2025.
Transformationen från tryckt till digitalt fortskrider, men mediehusens bortfall av upplage‐ och annonsintäkter ersätts inte med en motsvarande ökning på den digitala sidan, bland annat på grund av det konkurrenstryck som framför allt dagspressen utsätts för från de globala plattformsaktörer som kapitaliserar på tidningsmaterialet, men själva inte framställer något journalistiskt innehåll.
Dessa faktorer tillsammans medför stora konsekvenser för branschen och den fria journalistiken samtidigt som den tryckta tidningen för många är fortsatt helt central för information, opinion, granskning och nyhetsspridning.
Regeringen och riksdagen har, väl medvetna om situationen, gjort värdefulla insatser för att undanröja hinder och för att underlätta de ekonomiska villkoren för tidningarna genom slopad reklamskatt, sänkt digitalmoms och ett nytt och utökat press‐ och mediestöd. Det är betydande ekonomiska insatser som har gjorts. Trots detta, är lönsamheten för dagspressen i många fall i dag alltmer beroende av presstöd. Och tidningar som inte är berättigade till presstöd, i första hand lokala gratistidningar, kämpar för sin överlevnad.
Utrymmet för tidningsbranschen att mot den bakgrunden nu investera i ett utbyggt insamlingssystem är obefintligt. Det vore också statsfinansiellt kontraproduktivt. Redan med Pressreturs befintliga insamlingssystem – som har en världsunikt hög insamlingsgrad – kan tidningarna på grund av fallande volymer komma att behöva ta ett visst kostnadsansvar för att försäkra systemets fortlevnad. Detta är en fråga som med tilltagande oro engagerar den samlade branschen.
Det faktum att utvecklingen för den tryckta pressen är osäker och svårbedömd, innebär att en förordning som styr utformningen av insamlingssystem för returpapper och tidningar måste vara flexibel för att tillämpningen ska kunna anpassas lokalt och över tid.
Vi uppfattade vid mötet att det fanns en stor förståelse för denna beskrivning av verkligheten och en ömsesidig ambition att justera förordningen för att kombinera fortsatt miljönytta med hänsynstagande till den fria journalistiken och bevarandet av landsortspressen.
Vi föreslår att nuvarande 14 § i förordningen, i sin helhet, ersätts av följande förordningstext:
”För att ett insamlingssystem ska anses lämpligt ska det erbjuda ändamålsenlig insamling av hushållens returpapper genom borttransport från bostadsfastigheten eller från en plats inom skäligt avstånd från bostadsfastigheten.”
Ovanstående förslag avser såväl nuvarande 14 § i förordningen som 14 § som träder i kraft 1 april 2025. Förslaget innebär att producentkravet för insamling från bostadsfastighet och undantagsregeln för kvartersnära insamling tas bort. Borttagandet av procentkravet innebär även att formuleringen ”ensamt eller tillsammans med andra insamlingssystem som har tillstånd” kan utgå. Det väsentliga är att insamlingssystemet erbjuder ändamålsenlig insamling från bostadsfastigheten eller ” från en plats inom skäligt avstånd från bostadsfastigheten”. Detta möjliggör en ändamålsenlig tillämpning av lämplighetskravet vilket är nödvändigt för dagspressen i dess utsatta läge.
Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige
Andreas Boo, vd Pressretur
Dennis Oscarsson Krook, projektledare Gratistidningarnas branschorganisation