I dag utsågs Parisa Liljestrand (M) till ny kulturminister i Sverige. Det första beslutet som hon fattar måste bli att snabbutreda ett återinförande av ett kvalificerat momsundantag för allmänna nyhetsmedier, uppmanar Tidningsutgivarna i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Irland inför så kallad nollmoms från 2023 och redan idag har ett flertal länder som exempelvis Danmark och Norge detta väl etablerade och fungerande indirekta generella stöd för dagspress.
Erfarenheterna är goda, eftersom nollmomsen blir rättvis och transformativ när allt fler nyhetsmediers affärsmodeller fokuserar på ökande läsarintäkter.
Vi, hela styrelsen för branschorganisationen Tidningsutgivarna (TU), är eniga i slutsatsen om att också Sverige måste införa nollmoms för att skapa långsiktiga och förutsebara förutsättningar för journalistik i hela landet.
Den 30 september skickade vi in vårt remissyttrande om Mediestödsutredningens promemoria ”Ett hållbart mediestöd för hela landet” och där kräver TU att regeringen tillsätter en oberoende snabbutredning kring ett kvalificerat momsundantag.
Det kan te sig märkligt då ju mediestödsutredningens hela kapitel 13 handlar om varför nollmomsen inte bör implementeras, så låt oss förklara:
• Det var inte mediestödsutredaren Mats Svegfors och hans kollegor på Kulturdepartementet som skrev inlagan om nollmoms; tvärtom var Svegfors-utredningen i sina direktiv uttryckligen förbjudna att tycka till om skattefrågor.
• Kapitel 13 är i själva verket ett beställningsverk från Finansdepartementet, som efter en kompromiss i den dåvarande S/MP-regeringen fick i uppdrag att ”utreda” nollmomsen – varefter den förväntade slutsatsen blott infogades i den övriga riktiga mediestödsutredningen.
• Det S-styrda Finansdepartementet avfärdade som väntat möjligheten att återinföra den nollmoms som ju gällde för dagspressen fram till den 31 december 1995, varför den heller inte finns med i det nu liggande förslaget.
Men den nya regeringen bör lyssna på mediebranschen. TU har företrätt svensk dagspress sedan 1898 och företräder både små och stora tidningar, lokala och nationella titlar, och det är vår bestämda uppfattning att en kombination av direkta och indirekta mediestöd kommer att tjäna de mediepolitiska målen bäst. Alla – förtroendevalda, publicister, konsumenter – är ju överens om att det är viktigt att säkerställa en fortsatt utgivning av kvalitetsjournalistik, och som största branschorganisation har TU ett särskilt ansvar för att presentera helhetslösningar.
Den nya kulturministern kommer behöva hantera många tunga mediefrågor: Public service sändningstillstånd och utredningsdirektiven som ska föregå dessa, konsekvenserna av implementeringen av upphovsrättsdirektivet, utfallet av EU-regleringar som DSA och DMA och nu förslaget till Media Freedom Act som ska förhandlas under det svenska ordförandeskapet… plus, förstås, det nya mediestödet som ska gälla från 2024 till 2029 och som måste godkännas av EU.
Därför:
1. Nästa regering bör omedelbart tillsätta en oberoende utredare som, tillsammans med Kultur- och Finansdepartementen, snabbutreder en nollmoms för allmänna nyhetsmedier.
2. Utredaren bör söka inspiration från närliggande mediemarknader som Danmark och Norge där regeringar med olika politiska beteckningar infört och bekräftat nollmomsen.
3. Det nuvarande anslaget för press- och mediestödet är cirka en miljard. Nollmomsen skulle preliminärt kosta staten cirka en halv miljard kronor per år i utebliven momsintäkt. Därmed kan direktstöden omfatta cirka en halv miljard och utredaren bör fördela dessa så att stödet förbehålls mindre redaktioner med lokal och regional spridning av sin nyhetsförmedling.
Det finns mycket som är bra i Svegfors-utredningen. TU välkomnar ett tydligt fokus på teknik- och affärsmodellsneutrala stöd, samt att lokala medier prioriteras men med ett bibehållet stöd till riksmedier med stort mångfaldsvärde. TU tillstyrker också att Svegfors-utredningen tar sikte på originaljournalistik i meningen att redaktionsstödet fördelas efter antal journalister, men med en generös viktning mot mindre redaktioner. Modellen med ett övergångsstöd, där titlar som drabbas negativt av avvecklingen, ges tid och möjlighet att ställa om till det nya redaktionsstödet är också en nödvändig del av Svegfors-utredningens förslag.
Nu måste den nya kulturministern, i samförstånd med sin kommande statsrådskollega på Finansdepartementet, ta nästa steg för en modern ordning. Att återinföra nollmoms och justera mediestöden därefter, blir kostnadsneutralt för statskassan men skapar bättre villkor för allmänna nyhetsmedier.
Den tidigare regeringen hävdade länge att Sverige var förhindrat av EU-lagstiftning att göra detta. TU hävdade motsatsen, och bevisade detta med två oberoende utredningar från revisionsfirmorna KPMG och EY som lämnades in till regeringen. Sedan dess har EU tydligt ställt sig bakom rätten för alla medlemsländer att införa nollmoms. Det är alltså fritt fram för Sverige att göra som i Norge, Danmark och snart Irland.
Kulturministern kan inte missa den här möjligheten.
Snabbutred ett kvalificerat momsundantag.
Victoria Svanberg, ordförande, NWT Media
Anders Eriksson, vice ordförande, Bonnier News
Lina Hedenström, vice ordförande, NTM
Anna Careborg, Svenska Dagbladet
Lotta Edling, Bonnier News
Mats Ehnbom, Norr Media
Anders Enström, Gota Media
Johan Hansson, Stampen
Karin Henriksson, Kungälvs-Posten
Fredric Karén, Schibsted
Thomas Mattsson, Bonnier News
Ann Norgren, Bonnier News
Jimmie Näslund, VK Media
Pia Rehnquist, Bonnier News Local