Idag öppnar bokmässan i Göteborg. I år handlar flera av programpunkterna om tryck- och yttrandefrihet. Inte minst för att vi i år firar att tryckfrihetsförordningen fyller 250 år. Det är världens äldsta yttrandefrihetsgrundlag, som ger oss rätt att uttrycka våra tankar i bland annat tidningar och böcker. Men hur tar vi hand om tryck- och yttrandefriheten i dag? Kan vi vara säkra på att våra folkvalda politiker drar en tydlig linje som garanterar yttrandefriheten?

I snart tio år har vi på mediernas branschorganisation TU, via opinionsinstitutet Sifo, undersökt riksdagspolitikernas attityder till tryck- och yttrandefrihet. Idag kan vi se att politikernas inställning till yttrandefriheten kränger värre än i sångleken ”Prästens lilla kråka”. De slinter än hit, än dit.

Politikerna byter ofta ståndpunkt i synen på yttrandefriheten. Låt oss ta två talande exempel. Ifjol ansåg 71 procent av riksdagens ledamöter att poliser inte ska få läcka till medierna om innehållet i förundersökningar. Så kan man kanske tycka. Men vad man då samtidigt säger är att poliser – till skillnad från andra – inte ska ha någon meddelarfrihet. Då kan de exempelvis inte larma om orättvisor på jobbet. Det är en rejäl ökning sen 2007 då 59 procent ville begränsa polisens möjligheter att tala med medier.

Hur ser det ut i Västsverige? Jo, hela 86 procent av kommunpolitikerna i södra och västra Sverige tycker att en begränsning är bra. Andra exemplet handlar om hur medierna bevakar kända personer, som artister, politiker och näringslivstoppar. 2007 tyckte 55 procent att det borde införas en lag som begränsade möjligheterna att bevaka dessa personer. 2010 ville 74 procent begränsa möjligheterna. Ifjol hade den andelen sjunkit till dryga hälften, 51 procent. Även här är lokalpolitikerna i södra och västra Sverige mer villiga att begränsa tryckfriheten. 66 procent av kommunpolitikerna tycker att det är ett bra förslag.

Resultaten i studierna visar att det här med tryck- och yttrandefrihet är svårt. Friheten krockar ofta med andra viktiga samhällsintressen, som brottsbekämpning och personlig integritet. Men det är vid de här krockarna som politikernas övertygelse om yttrandefriheten prövas.

Det som kännetecknar en djupt förankrad tryck- och yttrandefrihet är just försvaret av det som upprör och provocerar. Då gäller det att man vågar stå upp för friheten, inte bara i princip och lite då och då. Men också att man är beredd att förklara och försvara yttrandefriheten. Också när den utsätts för påfrestningar. Annars kan det gå som för kråkan, rakt ner i diket.

Jeanette Gustafsdotter, vd TU

GT 22 sept 2016

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.