Till justitieminister Morgan Johansson, Justitiedepartementet.
TU – Medier i Sverige (TU) är branschorganisation för svenska tidnings- och medieföretag. För TU och dess medlemmar är tryck- och yttrandefrihetsfrågorna av central betydelse.
Den 1 januari 2019 trädde flera viktiga ändringar i kraft i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) efter ett omfattande lagstiftningsarbete (SOU 2016:58, prop. 2017/18:49, 2018/19:KU2).
En mycket viktig fråga gällde där den s k ”arvsynden”, d v s när preskription inträder för ett yttrande som tillhandahålls i en databas och en senare utgivares ansvar för en tidigare utgivares publiceringsbeslut.
Med den ordning som infördes bär en utgivare det straffrättsliga ansvaret för publiceringar ett år tillbaka i tiden. Detta kombineras med en möjlighet, i fråga om publiceringar som är äldre än så, för Justitiekanslern (JK) eller en enskild som uppmärksammat tillhandahållanden man anser vara brottsliga att underrätta den ansvarige utgivaren om detta. Utgivaren har då att inom två veckor från det att denne delgetts underrättelsen fatta ett nytt publiceringsbeslut, innebärande att denne antingen låter artikeln stå kvar eller tar bort den. I det förstnämnda fallet får utgivaren bära ett förnyat straff- och skadeståndsrättsligt ansvar, i det sistnämnda fallet kan utgivaren inte hållas ansvarig för den tidigare publiceringen.
TU har, med vissa reservationer, välkomnat dessa förändringar. De ligger också i linje med den grundläggande konstruktionen för en utgivares ensamansvar i TF och YGL.
I samband med lagstiftningsärendet framfördes dock vissa farhågor om att systemet med underrättelser och begäran om borttagande av artiklar skulle kunna riskera att innebära en otillbörlig påverkan på yttrandefriheten genom att en utgivare skulle känna sig pressad att för att undgå ansvar ta bort material ur databaser i större utsträckning än vad som annars skulle ha varit fallet (prop 2017/18:49 s 140).
Enligt TU:s mening finns en risk för att dessa farhågor kan komma att besannas. I december 2018 beslutade JK att inleda en förundersökning om förtalsbrott mot utgivarna för 16 olika dagstidningar. Beslutet har i januari 2019 sedan följts upp med underrättelser till utgivarna om att de har att ta ställning till ett borttagande av artiklarna för att undgå eventuellt ansvar: ”Om du tar bort informationen ur databasen inom två veckor efter det att du tagit emot denna underrättelse kan du inte hållas ansvarig för informationen”, skriver JK.
JK:s beslut har, när den nya ordningen nu omsatts i praktiken, väckt en omfattande diskussion, särskilt kring frågan om den påtryckning som en underrättelse om ett borttagande kan innebära för utgivaren.
Regeringen tillsatte i juni 2018 en parlamentariskt sammansatt kommitté (Ju 2018:01) med uppdrag att utreda vissa frågor på tryck- och yttrandefrihetens område. I kommitténs uppdrag ligger inte att följa upp de ändringar som gjordes i TF och YGL fr o m 1 januari 2019.
Enligt TU:s mening finns, mot bakgrund av vad ovan redovisats, starka skäl för att genom tilläggsdirektiv till kommittén ge den i uppdrag att följa upp och utvärdera effekterna av de nya reglerna kring underrättelser och begäran om borttagande av artiklar. Det kan exempelvis handla om under vilka förutsättningar, däribland tidpunkten för, när JK ska kunna meddela sådana underrättelser. Om kommittén finner skäl därtill bör den kunna föreslå de författningsändringar den anser motiverade.
Eftersom eventuella justeringar av de nya reglerna kan komma att kräva grundlagsändringar finner TU att hanteringen av frågan, trots att regleringen är ny, inte kan anstå utan att den i förebyggande syfte bör anförtros tryck- och yttrandefrihetskommittén.
TU uppmanar därför regeringen att besluta att ge kommittén tilläggsdirektiv i enlighet med det ovan sagda.
Stockholm den 14 februari 2019
Jeanette Gustafsdotter
VD, TU – Medier i Sverige