Nedan följer TU:s fördjupade kommentarer till Medieutredningens En gränsöverskridande mediepolitik: För upplysning, engagemang och ansvar (SOU 2016:80).
1. En ny mediestödslag och en ny mediestödsförordning
Utredningen föreslår att det nuvarande presstödet ersätts med en ny mediestödslag och en mediestödsförordning. Mediestödslagen ska innehålla övergripande regler kring mediestödet och beslutas av riksdagen medan mediestödsförordningen – inom ramen för mediestödslagen – ska innehålla mera detaljerade föreskrifter och beslutas av regeringen.
- TU är generellt positivt till att det – på sikt – sker en övergång till en lagstiftning om mediestöd. TU välkomnar uppdelningen av en mediestödslag och en mediestödsförordning.
- TU konstaterar dock att det tilltänkta mediestödet endast utgör en mycket begränsad del av statens samlade mediestöd, d v s public service innefattas inte. TU anser därför att ett samlat helhetsgrepp här måste tas och att detta måste sätta tydliga avtryck i direktiven till en kommande public service-utredning, t ex i form av omfördelningar av de statliga insatserna.
2. En ny mediestödsnämnd
Presstödsnämnden föreslås bli ersatt av en mediestödsnämnd, som i sin tur kan utfärda myndighetsföreskrifter. Mediestödsnämnden ska inte ha politiska representanter utan ledamöter som utses på förslag av branschorganisationer, t ex TU – dock inte som representanter för branschorganisationerna – utan personer som är sakkunniga och betrodda.
- TU anser att förslaget om en förändrad sammansättning av en ny mediestödsnämnd kan ifrågasättas. Förslaget är problematiskt, även om ett problem i sig med sammansättningen av den nuvarande Presstödsnämnden är just avsaknaden av kompetens från den berörda branschen.
3. Från rättighetslagstiftning till ett stöd styrt av tillgängliga medel
Det nuvarande presstödet är en rättighetslagstiftning, d v s stöd utgår till alla som uppfyller kriterierna för att få stöd, oavsett om det innebär att det sammanlagda stödet kommer att överskrida de medel som anslagits i statsbudgeten.
Detta system överges med Mediekommitténs förslag om man går över till ett system, vars stödnivåer styrs av tillgängliga medel, d v s hur mycket som anslagits i statsbudgeten.
- TU noterar att detta innebär att om fler än vad som bedömts ansöker om – och kvalificerar för – det nya mediestödet, kommer de medel som finns tillgängliga inte att räcka till och den tilltänkta Mediestödsnämnden måste då antingen proportionera eller selektera bland de sökande.
4. Ikraftträdande 1 januari 2018
Utredningen föreslår att den nya lagstiftningen ska träda i kraft den 1 januari 2018. I det sammanhanget kan dock noteras att presstödet i dess nuvarande form enligt riksdagsbeslut ska gälla t o m utgången av år 2019 samt att ett nytt stödsystem måste notifieras till, och godkännas av, EU-kommissionen. Det föreslagna ikraftträdandet kan i det perspektivet, objektivt sett, framstå som något optimistiskt.
- TU ifrågasätter förslaget om ikraftträdande redan den 1 januari 2018. Det finns ett riksdagsbeslut om att presstödet i dess nuvarande form ska gälla fram till utgången av 2019 och det bör ligga fast, av rättssäkerhets- och förutsebarhetsskäl. De nu lagda förslagen måste också ges god tid att beredas.
5. Plan och fördjupad prövning vart tredje år
Utredningen föreslår att det i samband med ansökan om mediestöd ska ges in en plan för hur stödbehovet kan minska och upphöra på sikt. Vid återkommande ansökningar ska en fördjupad prövning av stödbehovet ske vart tredje år.
- TU vill framhålla att det föreslagna kravet om en plan inte får innebära stora administrativa och orealistiska krav på vad företagen förväntas leverera.
6. Mediefinansieringsutredning
Utredningen bedömer att mediepolitiken – utöver den 155 Mkr som föreslås åren 2018-2020 – på längre sikt är i behov av stärkta finanser och föreslår därför att en mediefinansieringsutredning ska tillsättas.
- TU anser att det kan finnas skäl att överväga detta, men det måste, åter igen, ses i ett helhetsperspektiv och även inkludera finansieringen av stödet till public service.
7. Allmänna förutsättningar för mediestöd (medielagen)
a) Den som söker ska vara en juridisk person.
b) Den som söker ska ge ut ”allmänna nyhetsmedier”, vilket definieras som:
”medier som har ett redaktionellt innehåll bestående av regelbunden allsidig nyhetsbevakning och kritisk granskning av för demokratin grundläggande processer och skeenden”.
Om denna definition kan noteras att den i allt väsentligt påminner om definitionen av ”allmän nyhetstidning” i den nuvarande presstödsförordningen – det som inte finns med är dagens krav på ”allmänpolitisk opinionsbildning”.
c) Mediestödet ska vara teknikneutralt, d v s det ska ges ut oavsett innehålls- eller spridningsform.
d) Mediestödet ska utges som produktionsstöd, distributionsstöd eller innovations- och utvecklingsstöd.
- TU ser positivt på de avgränsningar som görs i den föreslagna medielagen och noterar av den teknikneutrala definitionen av ”allmänna nyhetsmedier” nära anknyter till definitionen av ”allmän nyhetstidning” i presstödsförordningen.
8. Ytterligare allmänna förutsättningar för mediestöd till allmänna nyhetsmedier (mediestödsförordningen)
a) de ska präglas av principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet
b) ha ett redaktionellt innehåll som utgör minst 60 % av hela innehållet
c) ha ett exklusivt, egenproducerat redaktionellt innehåll som utgör minst 20 % av hela innehållet
d) ha ett redaktionellt innehåll som präglas av hög kvalitet och inre mångfald
e) vara allmänt tillgängliga
f) självständigt spridas under egen titel med en ansvarig utgivare
g) publiceras eller sändas minst 45 gånger per år
h) vara riktade till en svensk målgrupp, och
i) ha en god användarförankring.
- TU välkomnar kravet på ansvarig utgivare. Konsekvenserna av kraven på redaktionellt och egenproducerat redaktionellt innehåll måste analyseras närmare. Innebörden av kraven på ”den enskilda människans frihet och värdighet”, hög kvalitet” och ”inre mångfald” är parametrar som riskerar att bli subjektiva. Det finns risker med att överlämna detta till Mediestödsnämndens skönsmässiga bedömning.
9. Nyhetsbyråer och bildbyråer
Mediestöd får även lämnas till nyhets- och bildbyråer som uppfyller definitionen av ”allmänna nyhetsmedier” och kraven i punkterna 1, 4, 8 och 9 ovan.
- TU välkomnar att nyhetsbyråer och bildbyråer som uppfyller kriterierna för ”allmänna nyhetsmedier” kan omfattas av ett nytt mediestöd.
10. Vara med i medieetiskt system
Utredningen anger att en kommande Mediestödsnämnd som villkor för mediestöd ”får” ställa krav på anslutning till ett medieetiskt system.
- TU ser negativt på det potentiella kravet om anslutning till ett medieetiskt system, i synnerhet att lägga den frågan i händerna på en Mediestödsnämnd. Dagens pressetiska system är branschens eget och helt oberoende från staten. Det bör därför inte – indirekt – kopplas till statliga stöd- och regelsystem eftersom det, i förlängningen, kan komma att leda till krav och synpunkter på dess utformning från det allmänna.
11. Produktionsstöd
Produktionsstödet kan sägas motsvara dagens driftsstöd. Det får lämnas för kostnader förknippade med utgivningen till allmänna nyhetsmedier som kan visa att de är i behov av ekonomiskt stöd. För allmänna nyhetsmedier som ingår i en koncern får stöd bara ges om det kan visas att behovet inte är ett resultat av en godtycklig kostnadsfördelning inom koncernen och behovet inte kan åtgärdas inom koncernen.
Produktionsstödet baseras på de årliga rörelsekostnader som är förknippade med utgivningen och med en stöd-/taktrappa enligt följande:
Kostnad Högsta möjliga stödbelopp
0-10 Mkr 2,5 Mkr
10-20 Mkr 4,5 Mkr
20-50 Mkr 10 Mkr
50-100 Mkr 15 Mkr
100 Mkr – 25 Mkr
Ytterligare produktionsstöd kan lämnas för produktionsstöd i kommuner som är svagt bevakade eller obevakade om högst 500.000 kronor per kommun.
Om den som i dag mottar driftsstöd p g a de nya reglerna tappar mer än 20 % av sitt stöd ska en successiv avtrappning till de nya stödnivåerna ske under en treårsperiod.
- Konsekvenserna av den föreslagna stöd-/taktrappan måste analyseras närmare. Det är dock uppenbart att flera av dagens presstödsmottagande tidningar kan komma att drabbas negativt – och att det inte uppvägs av de föreslagna avtrappningsreglerna. Den föreslagna begränsningen för tidningar i koncerner riskerar att slå mot andratidningar.
12. Distributionsstöd
Distributionsstöd får lämnas till allmänna nyhetsmedier för distribution av tidningar på papper, förutsatt att minst två allmänna nyhetsmedier deltar och i övrigt i huvudsak enligt samma principer som i dag.
Distributionsstöd utges årligen per exemplar enligt följande:
- 10,30 öre per exemplar för de första 7 miljonerna stödberättigade exemplar
- 8,23 öre per exemplar för exemplaren mellan 7 och 14 miljoner
- 6,16 öre per exemplar för exemplaren mellan 14 och 21 miljoner
- 5,16 öre per exemplar för exemplaren över 21 miljoner.
- TU noterar att ersättningsnivåerna till distributionsstöd är exakt desamma som i dag. TU vill dock samtidigt erinra om att dessa nivåer inte uppräknats på väldigt många år och att distributionsstödet därmed successivt urholkats.
13. Innovations- och utvecklingsstöd
Innovations- och utvecklingsstöd får ges till allmänna nyhetsmedier efter i princip samma grunder som i dag, d v s för:
a) utveckling av redaktionellt innehåll i digitala kanaler
b) innovationer och utveckling när det gäller digital publicering och spridning av det digitala mediets innehåll
c) utveckling av nya affärsmodeller
- Innovations- och utvecklingsstödet infördes – med ett i sammanhanget begränsat belopp om 35 mkr – år 2016. TU vill dock framhålla att byråkratin och administrationen kring stödet var så omfattande att många av det skälet avstod från att söka och att knappt hälften av det anslagna beloppet därmed togs i anspråk. Den processen måste väsentligt underlättas om stödformen ska ha en framtid.
14. Återbetalningsskyldighet vid vinst
Medieutredningen föreslår att om en mottagare av mediestöd har delat ut vinst till det allmänna nyhetsmediets ägare under samma år som stödet utbetalats så ska man bli återbetalningsskyldig. Denna återbetalningsskyldighet ska gälla oavsett vilken stödform man mottagit. Förslaget motiveras med att systemets legitimitet annars kan ifrågasättas.
- TU noterar att förslaget kan få stora konsekvenser för tidningar som ägs av stiftelser, där det i stiftelseurkunden kan finnas statuter om utdelning. På samma sätt påverkar det givetvis negativt viljan hos investerare att lägga pengar i en verksamhet, där det inte går att få någon utdelning om mediestödet ska behållas.
15. Kostnader/anslagsram
Medieutredningen bedömer att nuvarande anslagsram om 567,1 mkr inte räcker till utan föreslår att utöver denna tillskjuts 55 mkr år 2018, ytterligare 55 mkr 2019 och ytterligare 55 mkr år 2020.
- TU välkomnar en utökad anslagsram. Den är dock ytterst begränsad sedd i relation till statens totala mediestöd, d v s inklusive public service, och därför måste här ett samlat helhetsgrepp tas och sätta tydliga avtryck i direktiven till en kommande public service-utredning, t ex i form av omfördelningar av de statliga insatserna.
16. Public service
I en särskild promemoria, d v s vid sidan av betänkandet, föreslår utredningen att ”det i särskild ordning” utreds att inrätta ett nytt public service-bolag, underställt den s k Förvaltningsstiftelsen för public service-bolagen.
Syftet ska vara att ”stärka bevakning, granskning och rapportering från områden som saknar journalistik eller där journalistiken är allvarligt försvagad”.
Bolagets storlek ska ”motsvara de större kommersiella aktörernas redaktioner före nedskärningarna”. Som ett riktmärke anges 500 tjänster. Bolaget ska inte konkurrera med de kommersiella medierna utan komplettera dem.
Bolaget ska finansieras genom besparingar inom ramen för nuvarande public service-anslag.
- TU är skarpt kritiskt till inrättandet av ännu ett statligt public service-bolag. Det är den lokala dagspressen som i dag bär upp mediebevakningen i glesbygden. Frågan som måste ställas är i stället varför public service här sviker sitt uppdrag. Om public service inte klarar av det bör en omfördelning av de statliga medlen i stället ske.
17. Övrigt – ”Mediepolitiska idéskisser”
Under rubriken ”Mediepolitiska idéskisser” redovisar utredningen ett antal slutsatser – som alltså inte är några skarpa förslag. Bland dem kan noteras.
a) Begränsa informationspåverkan från offentliga myndigheter, d v s sätt gränser för myndigheters och skattefinansierade verksamheters möjligheter att genom kommunikation påverka befolkningen.
b) Kraftsamla för att utveckla medborgarnas medvetenhet, medielogik och egen medieanvändning.
c) Skärp straffen för hot mot journalister.
- TU välkomnar utredningens ställningstagande även om den här inte kan lägga konkreta förslag. Hoten mot journalister är starkt tilltagande och det är en från samhällelig och demokratisk synpunkt ytterst angelägen fråga som nu måste prioriteras.
d) Lyft infrastrukturens betydelse för ett hållbart medielandskap, d v s möjliggör internetaccess var man än befinner sig, samt
- TU har under lång tid drivit kravet om en förstärkt bredbandsutbyggnad. TU välkomnar utredningens uttalanden, men önskar att man kravmässigt hade lyft frågan ytterligare.
e) Utveckla samdistributionen av post och tidningar.
- Utredningen framför här en from önskan. TU anser att staten som ägare här bör ge sitt eget PostNord-bolag tydliga ägardirektiv och göra klart att man ska se till att en gemensam tidnings- och postdistribution kan äga rum.