Trafiken till nyhetssajterna under sommarens skogsbränder visar att förtroendet för medierna är stort. På tvärs med vad som ofta sägs i delar av debatten visar flera studier att allmänhetens förtroende för medier är stabilt och att något ras inte ägt rum, skriver TU:s vd Jeanette Gustafsdotter i en krönika i Medievärlden.
I mars 1957 anordnade TU en konferens om pressen i morgondagens samhälle. Under konferensen höjde Vestmanlands Läns Tidnings huvudredaktör Anders Yngve Pers ett varningens finger för att stå på alltför god fot med organisationer, polis, myndigheter, företag och allmänhet. Relationen med dessa måste få gnissla lite ibland.
Och visst ligger det något i redaktör Yngve Pers ord. Journalistiken har ett granskande uppdrag, att kritiskt och utan skygglappar rapportera om vad som sker i samhället. Det är också därför vi talar om pressen som den tredje statsmakten, vars uppgift är att granska de övriga. Pressen är inte en del av den formella makten och ska inte vara det heller. Journalistiken måste få bryta nya och oväntade vägar – få provocera. Det är också genom att ställa sig emot, genom att granska som förtroendet byggs.
Men i delar av debatten drivs tanken om att förtroendet skulle falla på grund av granskningarna, på grund av att journalistiken är fri. Ja, journalistiken behöver ett hälsosamt förtroende bland allmänheten för att den ska vara effektiv och kunna utföra sitt granskande uppdrag. Om inte allmänheten har förtroende för medier så kommer inte granskningarna och rapporteringen att tas på allvar. Något som bara skulle gynna makten och de som vill splittra samhället. Inga andra.
Ett sätt att mäta mediernas trovärdighet är att studera vart allmänheten vänder sig för information vid kriser och skarpa nyhetslägen. I somras härjades stora delar av landet av en rad våldsamma skogsbränder. Många människor tvingades att akut lämna sina arbetsplatser, hem och gårdar för att sätta sig i säkerhet.
Informationsbehovet var alltså stort. En av sommarens första skogsbränder flammade upp i trakterna av Sala i Västmanland. Under den vecka branden rasade vände sig de boende i trakten i stor utsträckning till Sala Allehanda för uppdateringar om läget och livesändningar. Trafiken till sajten ökade med hela 210 procent. Motsvarande mönster har vi kunnat se i andra branddrabbade delar av landet. En färsk studie från undersökningsföretaget Novus, som SVT och SR beställt, visar att förtroendet för rapporteringen var stor och att befolkningen – både i de branddrabbade områdena och i landet som helhet – vände sig till etablerade medier för pålitlig nyhetsrapportering.
SOM-institutet vid Göteborgs universitet är sannolikt den institution i landet som studerat allmänhetens förtroende för de centrala samhällsinstitutionerna närmast. I korthet visar deras mätningar, som inleddes redan 1986, på ett fortsatt stabilt förtroende för medier både som organisationer och institutioner. Sätts förtroendet under det senaste decenniet i relation till den dramatiska förändring som medielandskapet genomgått är stabiliteten rent av påfallande. Förtroendet har faktiskt ökat lite under de senaste åren.
Det betyder inte att allt är frid och fröjd. Enligt forskarna i Göteborg kan vi exempelvis se att unga, som tar del av redaktionella medier i mindre utsträckning än äldre, har ett lägre förtroende än andra grupper. Vi kan också se att förtroendet för medier är lägre bland de personer som anser sig stå långt till höger på den politiska skalan, jämfört med övriga grupper.
Stabiliteten är noterbar även när det gäller förtroendet för de enskilda mediernas innehåll. Den grupp som avviker mest är också i detta avseende de som står längst till höger. Minst förtroende har, enligt SOM, Sverigedemokraternas mest övertygade anhängare. Det är till exempel bara 24 procent av SD:s mest övertygade anhängare som har stort förtroende för SVT, vilket kan jämföras med 83 procent för Alliansens mest övertygade sympatisörer.
Förtroendet för medier och journalister har självfallet både gått upp och ner genom åren. Det är ofrånkomligt. Men i dag måste slutsatsen vara den att även om det finns utmaningar för journalistiken så är utgångsläget gott. Allmänhetens förtroende för medierna är fortsatt starkt och präglas av stabilitet. Och går förtroendetrenden åt något håll just nu så går den uppåt. Det är ett utgångsläge jag tror att Anders Yngve Pers hade gillat.