Välkommen till mars månads Marknad och insikt! Nyhetsbrevet innehåller denna månad många inspirerande exempel från branschen internationellt. Därutöver finns även i vanlig ordning marknads- och AI-nyheter samt det senaste om nyhetsmediernas utsatta situation i USA. Nyhetsbrevet avslutas med en sammanfattning av konjunkturläget och nyheter i korthet.
Modell för user needs inom sportjournalistiken. Dmitry Shishkin, med bakgrund från BBC World Service, beskriver kortfattat de fyra nyckelfaktorerna för att möta användarnas behov inom sportnyheter.
AI-driven ljudteknik för att locka yngre publik. Den franska regionaltidningen La Provence använder AI-driven ljudteknik för att nå yngre publik. Ett syfte är att motverka trötthet på nyheter. Tjänsten innefattar uppläsning, korta uppdateringar och personifiering utifrån tema med mera.
Hur får man återkommande besökare? Teresa Mondría Terol, som är verksam vid The New York Times AI Initiative team, beskrev på ett WAN-IFRA-seminarium slutsatserna från deras forskning. Den viktigaste faktorn är att besökare ska läsa artiklar, ju fler desto bättre. Därför är det av avgörande betydelse att göra det lätt för besökaren att hitta det som intresserar mest. Knep för att uppnå målet kan vara artikelrekommendationer och korta sammanfattningar.
Hur kan nyhetsmedier hantera AI-jättarnas svarstjänster? Trafiken till nyhetswebbplatserna minskar överlag på grund av generativa AI-tjänster. Anntao Diaz från amerikanska Nota presenterar några rekommendationer för att möta utvecklingen. Det handlar främst om att sprida innehållet över fler kanaler och format samt att göra innehållet anpassat för AI-svar så att det visas i tjänsternas automatiska sammanställningar.
Nyheter automatiseras med AI-agenter. Belgiska Meidahuis testar ett system där de med hjälp av AI-agenter automatiserar de enkla och snabba nyheterna som möter användarna. Det ska dock alltid finnas en mänsklig redaktör som granskar texter före publicering. Nyheter som skapas denna väg byggs på material från ett urval av pålitliga källor som nyhetsbyråer, myndigheter och universitet.
Stora journalistiska avslöjanden lockar prenumeranter. När The Atlantic för ett år sedan publicerade nyheter om hur ledningen i Vita huset använde meddelandeappen Signal för hemligstämplad kommunikation om krigsförberedelser, omedvetna om att The Atlantics chefredaktör fanns på mottagarlistan, blev det ett stort avslöjande. The Atlantic kan nu visa hur varumärket har stärkts och prenumerationsstocken har vuxit som effekt.
Fokus på prenumerationsintäkter kräver rätt organisation. IMNA:s Greg Piechota beskriver hur fokus på prenumerationsintäkter kräver en redaktionsorganisation som tydligt orienteras mot publikens behov. I den nya organisationen kan sedan data om läsarbeteende styra innehåll och distribution på ett sätt som bygger prenumerationsstocken. Utöver den övergripande strategin innehåller artikeln också konkreta praktiska tips.
AI gör första artikelutkastet. Cleveland.com / The Plain Dealer har infört en så kallad ”AI-rewrite desk”. Reportrar gör fortfarande reportagen, de samlar fakta, intervjuer och anteckningar, men en AI används för att skriva första utkastet till artikeln, som sedan faktagranskas och redigeras manuellt före publicering. Syftet är att frigöra tid till fältarbete för reportrar. Upplägget möter dock motstånd, vilket Columbia Journalism Review rapporterar.
Renki, en AI-assistent för nyhetsredaktioner. IMNA rapporterar om Renki, som är en AI-assistent utvecklad för finska nyhetsredaktioner. Renki hjälper journalister med uppgifter som transkribering, redigering, faktakoll, rubriker och idéer till artiklar. Verktyget är integrerat i redaktionens system och kan användas genom hela arbetsprocessen. Renki uppskattas kunna öka effektiviteten med 20 procent för journalister.
Reuters erfarenheter av AI. Reuters vill befinna sig i branschens framkant när det gäller AI. Därför är det intressant att ta del av vad som verkar fungera bra och mindre bra. Sonali Verma, som leder IMNAs innovationsinitiativ, har intervjuat några ledande AI-experter på Reuters för att gräva i frågan.
Högre priser var en fungerande strategi. USA Today har valt att höja sina priser, vilket har inneburit färre kunder. Strategin bedöms ändå vara framgångsrik då intäkterna inte har fallit. Fördelarna anses bland annat vara att engagemanget bland läsarna nu är högre. I strategin ingår också en satsning på betalning per artikel, vilket både ger goda intäkter och är en väg till tecknande av prenumeration.
Branschledande strategi. Kanadensiska The Globe and Mail har över tid kunnat visa upp resultat som många i nyhetsbranschen imponeras av, med goda läsarintäkter och en ambitiös digital satsning. Framgångsfaktorn är att redaktion och marknad arbetar tätt tillsammans och använder data i alla delar av verksamheten för att förstå beteenden, optimera konvertering och minska kundbortfall. På det vis kan starkt publikfokus, datadrivna beslut, AI-styrd betalvägg och stark journalistik kombineras framgångsrikt.
YouTube kan kanske kompensera förlorad söktrafik. När Googles AI-sök minskar trafiken till nyhetsmediernas webbplatser lyfts YouTube som ett alternativ för publikuppbyggande. Därför har vissa redaktioner börjat anställa fler video- och YouTube-specialister. Digital Content Next rapporterar.
Marknad
YouTubes framtidsplaner. YouTube kommer att utvecklas till att bli ett mer komplett medieekosystem där kreatörer, AI och integrerad handel förändrar hur publik upptäcker och konsumerar innehåll. Förändringen är något som nyhetsföretag kommer behöva anpassa sig till framöver.
Stora mediehus utvecklas bättre än små. Digiday har undersökt hur de digitala prenumerationsintäkterna utvecklas i en tid när webbtrafiken minskar som effekt av fallande sökrelaterad länkning. En slutsats i studien är att stora aktörer klarar sig bättre än mindre. Det som driver tillväxten är nya tjänster som spel, appar och nyhetsbrev, men också högre priser och fokus på att behålla prenumeranter.
Utvecklingen i amerikanska lokalmedier. Intäkterna för lokalmedier i USA är ganska stabila, enligt en rapport från The Local Media Consortium (LMC). De traditionella läsarintäkterna har dock en negativ tendens, vilket kompenseras av intäkter från digital annonsering, video och nyhetsbrev.
Undersökning om nyhetsbrev. Pew Research Center har undersökt hur nyhetsbrev används av mottagare i USA. Resultatet visar bland annat att 30 procent av mottagarna ofta eller ibland öppnar nyhetsbreven de får och att 71 procent av mottagarna av nyhetsbrev tar emot upp till fem styck.
The New York Times omvandling. The New York Times har så framgångsrikt lyckats lansera tjänster vid sidan av nyheter att inkomster i hög grad nu kommer från exempelvis spel. Det gör att tidningens nyhetsfokus har börjat ifrågasättas. Samtidigt illustrerar utvecklingen hur The New York Times har gått i bräschen i en omvandling. Nieman Lab visar bland annat hur andelen rena nyhetsprenumerationer har utvecklats i förhållande till kombinationserbjudande och andra enskilda nya produkter.
Resonemangen bakom användningen av generativ AI i nyhetskonsumtion. En artikel i Columbia Journalism Review diskuterar resultaten från några studier kring hur användare av generativ AI resonerar. Orsaken till att dessa tjänster väljs handlar naturligtvis till stor del om att de är enklare. Enkelheten kompenserar för bristerna som det finns stor medvetenhet om. Men det handlar även om att tjänsterna levererar tydliga kondenserade svar och att dessa anses ha mindre bias än nyhetsartiklar. Med detta sagt ses generativ AI i första hand som ett komplement till journalistik och inte som en ersättning.
Meta öppnar för mer politiskt innehåll. Innehållsskapare med politiskt fokus har under senare tid kunnat se en gynnsam utveckling på Facebook, då plattformens algoritmer återigen börjat gynna denna typ av innehåll. Som bevis lyfts att många influencers inom området har sett sina inkomster öka markant.
AI
Anthropic bygger vidare. Anthropics Claude är antagligen den mest omtalade AI-tjänsten under 2026. Nu utvecklas tjänsten ytterligare med ny funktionalitet som kan hjälpa till i samband med rutinbaserade kontorsuppgifter.
Brittisk koalition mot AI-bolag. Bland annat BBC, Financial Times, Sky News, The Telegraph och nu även The Guardian går samman för att stipulera licensregler för AI-bolag. Syftet är inte oväntat att tvinga dem att be om tillstånd och betala när de använder nyhetsartiklar för att träna AI-system eller i chattbottar.
Kollektiv AI-licensmodell. I Storbritannien skapas samtidigt bättre möjligheter för mindre publicister att teckna avtal och få betalt av AI-plattformar när deras material används. Metoden bygger på att mindre aktörer kan teckna gemensamma avtal och på det vis hantera juridik och andra praktikaliteter som krävs för att bra avtal skall kunna komma på plats.
News Corp och Meta i nytt AI-avtal. News Corp tecknar avtal med Meta gällande AI-träning på koncernens nyhetsartiklar. Enligt uppgift betalar Meta 50 miljoner USD per år för att få denna tillgång. Samtidigt går News Corps vd Robert Thomson ut och varnar AI-bolag för otillåten AI-skrapning.
Är AI-skrapning en möjlighet för nyhetsmedier? Medieforskaren Shuwei Fang ser att ekosystemet kring information ritas om på grund av de nya AI-tjänsterna. Denna förändring ses vanligen som ett hot mot nyhetsmedier. Fang vill dock lyfta fram möjligheterna som skapas då pålitlig och trovärdig journalistik kommer att ha en tydlig efterfrågan. AI-system kommer kunna dra nytta av detta innehåll på ett annat sätt än vad människor kan göra i dag, och på så vis skapa nya värden.
Vita husets kamp mot nyhetsmedier
Apple News i sökarljuset. USA:s konkurrensmyndighet FTC, med täta band till Vita huset, kritiserar nu Apple News för att de inte länkar tillräckligt ofta till konservativa medier i sitt morgonnyhetsbrev. Det anses enligt myndigheten bryta mot konsumentskyddslagar. Frågan beskrivs i Nieman Lab och författaren menar att samma argumentation i framtiden kan komma att drabba vanliga nyhetsredaktioner, i avsikt att påverka vilka perspektiv som lyfts fram.
Nationella nyhetsmedier under hårt tryck. Normalt har de lokala nyhetsmediernas existens ansetts vara mest hotad. Den rådande situationen i USA med politiskt tryck, hot och rättsprocesser mot medier, gör det dock främst svårare för nationella nyhetsorganisationer att arbeta fritt. Därför finns det enligt Ken Doctor på Nieman Lab en betydande risk att det är den nationella journalistiken som nu står inför en snabb nedgång i USA.
Ytterligare turer kring Voice of America. Vita husets okonventionella vägar för att få igenom sin politik stöter återigen på motstånd i domstol. Denna gång handlar det om att den tillförordnade vd:n för Voice of America inte tillsattes på korrekt sätt, bland annat genom godkännande i senaten. Hennes beslut förklaras därför vara ogiltiga, vilka exempelvis innefattar omfattande personalnedskärningar och förändringar i organisationens uppdrag.
Konjunkturen
BNP ökade med 1,6 procent 2025 vilket var en fördubbling jämfört med 2024, 2026 förväntas 2,9 procents tillväxt vilket innebär en bra konjunktur. Samtidigt bedöms arbetslösheten minska, inflationen vara låg och räntan nästan oförändrad. Utvecklingen stöds av aktiv finanspolitik och ett uppdämt konsumtionsbehov efter flera års lågkonjunktur. Det ekonomiska läget ser således bra ut i Sverige, vilket även slås fast av EU-kommissionen.
Det finns dock orosmoln på himmeln; ett sådant är Israels och USA:s konflikt med Iran som nu har pressat upp oljepriset med cirka 50 procent på ett par veckor. Det finns en rädsla för att kriget blir långvarigt och att utöver det mänskliga lidandet också ökar inflationen och pressar tillbaka konjunkturen. Konflikten har även stor påverkan på flera länder i regionen nu när Hormuzsundet inte är farbart. Detta är bara en av flera händelser under det senaste dryga året som har skapat oro, vilket i sig minskar hushållens och företagens benägenhet till konsumtion och investeringar. Konsumtion och investeringar är grundbultarna i BNP och således dämpas ekonomins utveckling. Återkommande avsiktliga ekonomiska störningar kan också göra att försiktigheten generellt ökar. Svårförutsägbara geopolitiska aktörer kan öka riskpremien, vilket i sin tur hämmar den ekonomiska tillväxten, även om utvecklingen framöver skulle bli lugnare.
Nyheter i korthet
IMNA:s Kerstin Hasse analyserar hur engagemanget i sociala medier fallit, genom att jämföra reaktionerna på Bad Bunnys och Lady Gagas mellanakter på Superbowl 2026 respektive 2017.
Gizmondo presenterar en undersökning av hur X algoritm fungerar och hittar bevis för att högerbudskap prioriteras. Nyhetsmedier prioriteras ner och politiska aktivister prioriteras upp.
The Economist är anrik och framgångsrik, men har ändå tydliga utmaningar. Semafor ger en nulägesrapport.
Poddar har gått om radiolyssnande för amerikaner. TechCrunch presenterar färska siffror för 2025 från Edison Research.
Tyska mediekoncernen Axel Springer lägger ett kontantbud på 575 miljoner brittiska pund för The Telegraph.
The New York Times är lönsamt och sysselsätter fler journalister än någonsin. På ett decennium har antalet anställda ökat med 50 procent till 2 300.