Välkommen till årets sista Marknad och insikt! Nyhetsbrevet inleds i vanlig ordning av artiklar som förväntas ge lite inspiration, vilket när året nu närmar sig sitt slut bland annat innefattar framtidsspaningar. Därutöver finns nyheter om marknad, AI, konjunktur och nyhetsmediernas situation i USA.
2026 års spådomar. När årsslutet närmar sig publicerar Nieman Lab i vanlig ordning spaningar inför det kommande året. Journalister och andra branschaktörer får en chans att dela med sig av vad de tror är viktigast att ta med sig inför det nya året. Samtliga spaningar finns tillgängliga här.
Columbia Journalism Review lägger an ett längre perspektiv som sträcker sig ända till år 2050. I tolv kortfattade visioner beskrivs hur nästa kvartssekel kan komma att förändra nyhetsmedierna.
Rapport om hur ekonomiskt stabila lokala nyhetsmedier skapas. LION Publishers’s och Impact Architects har publicerat en rapport som identifierat 21 steg som hjälper till att bygga ekonomiskt hållbara lokala nyhetsrum. En nyckelfaktor är att det finns tydligt ansvarig personal för intäktsgenerering. Rapporten visar också att lokala redaktioner med minst tre oberoende intäktsströmmar har mycket större chans att bli långsiktigt stabila.
Forbes sjösätter AI-styrd betalvägg. Forbes dynamiska betalvägg ska både öka antalet prenumeranter och förhindra AI-skrapning. Det senare anses extra viktigt när webbtrafiken minskar som konsekvens av AI-sammanfattningarna som erbjuds av Google med flera.
The Independents vd slår ett slag för AI. Christian Broughton uppmanade under WAN-Ifras Paris AI Forum sina kollegor i medievärlden att omfamna AI och lyfte några goda exempel på hur hans egen organisation lyckats skapa värde genom tekniken.
Nyhetsutgivare står inför existentiellt vägskäl. Ezra Eeman, strategi- och innovationschef på nederländska NPO beskrev på ovan nämnda Paris AI Forum allvaret i det rådande läget. Fokus lades bland annat på hur scenen förändras när nyhetsmedier tvingas in i techbolagens ekosystem och därmed tappar kontrollen. Utvecklingen drivs av den nytta som användarna uppfattar att de får av de nya AI-funktionerna, såsom personifiering med mera. Nyhetsmedier som själva lyckas integrera AI strategiskt kan dock undvika denna fälla, genom starkt innehåll, publikrelationer och nya affärsmodeller.
Nytänkande sätt att nå publiken. The Fix rapporterar om hur österrikiska Dossier och portugisiska Mensagem de Lisboa testar nya vägar för att fånga publikens intresse. Konceptet handlar om att presentera undersökande reportage i teaterliknande format och därigenom ge publiken en direkt och mer engagerande upplevelse. Resultatet kan bli att nya kundgrupper nås och att förtroendet stärks, dessutom öppnar dessa format för nya intäktsströmmar.
Nyhetsmedier bygger sina egna sociala plattformar. PressGazette rapporterar om hur Village Media från Kanada och Daily Maverick från Sydafrika på egen hand skapat sociala plattformar som ger användarna en engagerande upplevelse. Starkare band till publiken och minskat beroende av techbolagens svårhanterliga algoritmer är några av vinsterna.
Newsweek utvecklar en AI-driven personifierad webbplats. Newsweeks nya webbplats lanseras under våren 2026 och skapas i samarbete med Google Cloud. AI-funktionaliteten används för att öka engagemang och motverka minskad trafik från sökmotorer. Startsidan ska anpassa sig efter varje besökare med lokala väderuppdateringar, nyhetssammanfattningar, aktiekurser och en AI-assistent som kan svara på frågor om nyheter och ämnen.
Fem nycklar till framgång för lokalmedier. WAN-Ifra anordnade nyligen en konferens för lokalmedier i Köpenhamn. Några av slutsatserna beskrivs i denna artikel där fem rekommendationer lyfts fram, det handlar bland annat om transparens, lokalt engagemang och AI-lösningar.
Undvik de vanliga AI-misstagen. I denna artikel från IMNA beskrivs kortfattat de vanligast misstagen som görs när nyhetsutgivare implementerar AI-lösningar i sina verksamheter, samt hur man kan ta sig förbi dessa problem.
Vad nyhetsmedier kan lära av krimpoddar. Krimpoddar är ofta mycket framgångsrika i att hålla kvar sina lyssnare avsnitt efter avsnitt. Det finns ett antal egenskaper som förklarar detta fenomen, egenskaper som nyhetsmedier kan inspireras av. JournalismUK beskriver i denna artikel hur nyhetsmedier kan utveckla sina nyhetspoddar i samma riktning.
Vita husets kamp mot medier
Brendan Carr på FCC kan förlora sitt vapen mot medier. En grupp av sju tidigare kommissionärer på FCC (en amerikansk myndighet ungefär motsvarande Post- och telestyrelsen, men med betydligt mer långtgående juridiska befogenheter), både republikaner och demokrater, vill att dess nuvarande ordförande Brendan Carrs användning av den gamla ”news distortion-policyn” mot nyhetsredaktioner upphävs. De menar att det är en farlig väg att använda statlig makt för att censurera journalistik. Policyn, som sällan använts historiskt, riskerar att skapa självcensur bland medier och tysta viss journalistik.
Donald Trump stämmer BBC på tio miljarder dollar. I stämningsansökan skriver Trumps juridiska ombud att BBC i en dokumentär om stormningen av den amerikanska kongressbyggnaden ”medvetet, illvilligt och bedrägligt manipulerade hans tal” den 6 januari 2021. BBC bad om ursäkt för redigeringen i början av november, men har ännu inte svarat på förtalsstämningen.
Public service-bolag pressas i polariserat politiskt klimat. I The Conversation beskriver Denis Muller, forskare vid Melbournes Universitet, hur BBC-chefernas avgångar efter Trump-skandalen kan ses som ett allvarligt slag mot public service-modellen. Det eftersom det visar hur snabbt politiskt tryck och misstro kan underminera förtroendet även för de mest etablerade och reglerade medierna. Columbia Journalism Review fyller i och beskriver hur BBC ses som ett prioriterat mål bland högerpopulister, inte minst sedan allt fler amerikaner numera tar del av nyheter från kanalen. Förhoppningen bland dessa är att kritiken ska leda till att de ekonomiska bidragen till BBC minskar.
Stöd till lokala radiostationer betalas ut trots allt. Trump-administrationen har försökt hindra utbetalningen av statligt stöd till public service-radiobolaget NPR och några andra lokala radioaktörer. Först genom ett presidentbeslut som snart visade sig ogiltigt, sedan via kongressen. Men nu har även det underkänts efter en domstodprövning och 36 miljoner USD har betalats ut.
Vita huset, miljardärer och kontrollen över medier. Vita huset vill att Paramount köper Warner Bros Discovery. som bland annat äger CNN och HBO. Bakgrunden är att den Trump-trogne Oracel-grundaren Larry Ellison är storägare i Paramount och hans son David Ellison är vd. Ett syfte ska vara att den vägen få bort misshagliga programledare på CNN. Nieman Lab rapporterar. I dagsläget är Netflix dock närmast ett köp. Konkurrensfrågor och ett motbud från Paramount antyder dock att det kan bli en lång process.
Vita huset ska hänga ut medier på sin webbplats. Ett nytt initiativ från Donald Trumps administration är ”hall of shame” där nyhetsmedier och enskilda journalister ska listas när de rapporterat om sådant som Vita huset anser vara ”partiskt” eller ”felaktigt”.
Pentagons nya villkor har trätt i kraft. AP beskriver vad som händer nu när en mängd nyhetsmedier med stor räckvidd inte längre har tillträde till Pentagon.
Marknad
Techjättarnas makt och påverkansarbete kartlagt. Undersökningen har letts av brasilianska Agência Públicavisar, som är en ideell organisation för undersökande journalistik. Resultatet visar hur techjättarna använder lobbyister, PR-kampanjer med mera för att påverka lagstiftning och försvaga regler som syftar till att skydda integritet, demokrati och informationsmångfald.
Spansk domstolsdom mot Meta. En domstol i Madrid har dömt Meta att betala 479 miljoner euro till 87 spanska digitala mediebolag för otillbörlig konkurrens. Bakgrunden är att Meta utnyttjat användares persondata i strid mot EU:s dataskyddslagar för att få otillåtna fördelar på annonsmarknaden.
Google ska hantera de falska AI-nyheter i Google Discover. AI-genererade påhittade nyheter är ett problem erkänner Google, därför arbetas det nu med en lösning som ska kunna stoppa fenomenet. PressGazette beskriver problemet och Googles kommande hantering av detta.
Fallande intäkter i Kanada. Nyhetsmediernas intäkter i landet har minskat med 17,9 procent mellan 2022 och 2024 enligt officiell statistik. Det innebär att försämringen har tilltagit under den senaste tvåårsperioden, då intäktsfallet mellan 2020 och 2022 stannade på 7,3 procent. Statistikrapporten som presenteras i Juno News visar också utvecklingen för annonsintäkter och hur nyhetsmedier lyckats skära i sina kostnader för att möta försämrade intäkter. Artikeln tar också upp de statliga stöd som finns för nyhetsmedier i Kanada.
Algoritmer får att unga tappar tron. Myojung Chung, professor på Northeastern University, beskriver hur unga människor är ganska väl medvetna om riskerna med AI och algoritmer. Men eftersom dessa är så dominerande i kanalerna som konsumeras uppfattar många unga att det är meningslöst att söka efter andra källor.
Nyhetskonsumenternas preferenser kanske inte har förändrats så mycket. Trots ovanstående visar en studie från Pew Research Center att amerikanska nyhetskonsumenter föredrar ungefär samma format i dag som 2016. Det är till och med så att andelen som föredrar text och ljud ökat lite på videoformatets bekostnad. Yngre vuxna är dessutom mer benägna att föredra text än sina föräldrar.
Grokipedia kritiseras. NBC visar hur Elon Musks ”Wikipedia-konkurrent” Grokipedia citerar webbplatser som inom akademisk forskning anses ha väldigt låg trovärdighet. Bland Grokipedias 880 000 artiklar finns enligt undersökningen 12 522 citat från denna typ av webbplatser.
AI-utvecklingens effekt på affärer inom mediebranschen. Digiday beskriver hur den AI-orsakade minskningen av trafik till nyhetswebbplatser nu leder till en tveksamhet kring vad som är korrekt finansiell värdering av medieföretag. Vilket i sin tur inneburit att flera tänkta strukturaffärer har pausats eller ställts in i.
AI
Introduktion av Gemini 3. Google har fått upp farten och lanserar nu den tredje versionen av Gemini med utökade förmågor inom resonemang, multimedia och kodning.
Vita huset vill begränsa regleringen av AI. The Verge rapporterar om att Donald Trump överväger en exekutiv order som kan ge den federala nivån i USA makt att underkänna AI-lagar som antagits av delstater. Ovilja att följa federala beslut om AI-regleringar föreslås slå mot delstaternas finansiering.
Övervärderas språkmodellernas betydelse? Den generativa AI:n med dess språkmodeller tolkas ofta som ett stort steg i AI-teknikens utveckling. Det ifrågasätts dock i denna artikel från The Verge. Bakgrunden är att språkets koppling till kärnan i intelligens kan anses vara svag. Utan inbyggd förmåga till abstrakt tänkande, lärande från kroppslig erfarenhet och verklig förståelse, förblir språkmodellerna endast avancerade men grundläggande statistiska språkmodeller.
Hur används AI i nyhetsmedier? Reuters har frågat 1 000 journalister i Storbritannien hur AI används i det dagliga arbetet. Drygt hälften använder AI i arbetet minst en gång i veckan. Rapporten visar i detalj hur spritt bruket är per användningsområde. Allra vanligast förekommande är transkribering och översättning.
Vem har kontrollen när AI-verktyg infogas på nyhetsmediernas webbplatser? Columbia Journalism Review lyfter en problematik som kan uppstå när AI-drivna verktyg från annonsteknikföretag läggs på nyhetswebbplatser.
Google testar AI-drivna artikelöversikter. I testerna deltar ett antal stora nyhetsutgivare som Der Spiegel, El Pais, The Guardian, The Washington Post med flera. Syftet är att utforska hur AI kan driva på nyhetskonsumenters engagemang.
Konjunkturen
BNP-utvecklingen för tredje kvartalet 2025 var bättre än förväntat, tillväxten hamnade på 1,1 procent vilket är ett tydligt lyft jämfört med årets tidigare kvartal. Denna tendens tillsammans med den kommande expansiva finanspolitiken under 2026 betyder att Sverige bedöms få en tydlig återhämtning under det kommande året. Hushållen förväntas nu efter flera års försiktighet åter våga öka sin konsumtion. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer uppvisar hushållen visserligen fortfarande en försiktig hållning, men den förväntas alltså nu ändras. Samtidigt som tillväxten återhämtar sig tydligt tros inflationen minska vilket gör att reallönerna växer och räntorna förblir oförändrade en tid framöver. Denna utveckling gör att Sverige utmärker sig internationell då motsvarande scenförändring inte kan påvisas i vår omvärld.
Att tillväxten i ekonomin förbättrades under tredje kvartalet återspeglas också i annonsmarknaden. IRM skriver upp tillväxten från 2,3 till 2,7 procent efter att tredje kvartalet kommit in bättre än förväntat.
Nyheter i korthet
Brittiska Metro har framgångsrikt byggt upp en bas med 300 000 prenumeranter av sina nyhetsbrev genom personifiering och plattformsexperiment.
Utvecklingen för brittiska nyhetswebbplatser visar att antalet användare ökar samtidigt som sidvisningarna minskar.
IMNA publicerar löpande rapporter om branschen. Här finns alla samlade, som vanligt gratis nedladdning för medlemmar.
Meta, som under en period har vänt sig bort från nyhetsmedier, verkar delvis tänkt om och tecknar nu avtal med ett antal nyhetsutgivare.