Marknad och insikt handlar denna gång bland annat om det som framkom på INMA:s Media Subscriptions Summit 2024. Hur utvecklingen av digital- och printprenumerationer påverkar intäkter över tid, svenska initiativ kring källkritik samt några utdrag från de senaste veckorna kring vad som hänt inom AI-området med påverkan på vår bransch.
Digital- och printprenumerationer
Medieforskarna Hsiang Iris Chyi och Sun Ho Jeong, verksamma vid Texas University i Austin respektive Konkuk University i Sydkorea, publicerade i februari rapporten Unraveling US Newspapers’ Digital and Print Subscriptions in the Context of Price, 2016–2022 som beskriver hur marknaden för print respektive digitala prenumerationer utvecklats i USA. Utgångspunkten i studien är siffror från 18 ledande dagstidningar spridda över 16 amerikanska delstater. I rapporten beskrivs hur pandemin påskyndande den digitala transformationen, men det framgår också tydligt hur print krymper snabbare än tillväxten inom digitala prenumerationer. I ett amerikanskt sammanhang får det stor påverkan på intäkterna då prisskillnaden mellan prenumerationstyperna är mycket stor. Medelpriset för en printprenumeration (2019) var enligt studien $1 044/år medan motsvarande för en digital prenumeration endast är $165/år, alltså motsvarande en knapp sjättedel.
I rena siffror har antalet printprenumerationer för dessa 18 tidningar sammantaget minskat med 544 000 mellan 2019 och 2022, vilket motsvarar en minskning med 38 procent. Samtidigt har antalet digitala prenumerationer ökat med 44 procent, i antal motsvarar det dock endast +291 000. Ökningen av digitala prenumerationer kompenserar alltså bara för drygt hälften av minskningen i printprenumerationer. Adderar man de mycket stora skillnaderna i prenumerationskostnad är det lätt att förstå omvandlingstrycket som dagstidningarna i USA upplever.
I rapporten visas siffror 2016-2022 och det framgår tydligt hur stora skillnaderna är mellan olika tidningar där vissa uppvisar negativ tillväxt gällande digitala prenumerationer medan andra har ökat med 200 procent eller mer. Intressant är också att digitala snabbväxare inte utmärker sig genom större nedgångar för printprenumerationer. Det finns heller ingen koppling mellan dålig utveckling för digitala prenumerationer och bättre gällande print.
Slutsatsen blir därför att utvecklingen för digitala prenumerationer i USA inte påverkar printvolymerna. Digital- och printprenumerationer verkar alltså inte kannibalisera på varandra, enligt studien.
10 ledstjärnor för ledande befattningshavare inom medier
INMA höll i månadsskiftet februari-mars sin femdagskonferens i New York 2024 INMA Media Subscriptions Summit. INMA:s Greg Piechota sammanfattar lärdomarna från eventet i tio budord som i sin tur kan sammanfattas så här: Prioritera läsarengagemang för hållbar tillväxt, och anpassa innehåll efter användarbehov för att locka och behålla prenumeranter. Data och analys är väsentliga för informerade beslut. Paketering och partnerskap bör utforskas för ökad räckvidd och intäkter. Ta tillvara potentialen i AI. Bryt ner silos och skapa förutsättningar för samarbete och enhetlig vision.
Den nationella SOM-undersökningen
Resultat från årets stora SOM-undersökning från Göteborgs Universitet presenterades 21 mars. Studien som ger en bild av hur opinionen ser ut och utvecklas över tid inom ett flertal områden innefattar bland annat avsnittet ”Trender i medielandskapet”. Resultatet för 2023 visar att 80 procent av svenskarna instämmer helt eller delvis i att medierna oftast är mycket tillförlitliga, tendensen är stabil men en positiv förändring kan också noteras där andelen som instämmer helt ökar på bekostnad av dem som instämmer delvis. Samtidigt ökar andelen som anser att svenska medier ofta har en politisk agenda medan gruppen som menar att medierna inte berättar hela sanningen eller ofta innehåller felaktigheter eller missvisande uppgifter är stabil eller minskande. Misstroendet mot medier ökar generellt desto längre till höger på partiskalan som en invånare befinner sig.
Det främsta skälet till att avstå från nyheter är att dessa återfinns bakom en betalvägg, 50 procent anger att detta mycket eller ganska ofta är orsaken. Det är dock även nästan 40 procent som anser att nyheter ofta är för negativa eller inte tillräckligt intressanta som ett skäl att avstå från att ta del av dessa, bland 16-29-åringarna anser hela 57 procent att nyheter ofta inte är tillräckligt intressanta för att vara läsvärda. Andelen som mycket eller ganska ofta avstår för att nyheterna inte är tillförlitliga är 19 procent.
Källkritikens dag
På källkritikens dag den 13 mars publicerade Internetstiftelsen undersökningen Källkritik i Sverige där 1000 invånare besvarat frågor i ämnet. En av frågeställningarna var vilken typ av nyheter som är svårast att bedöma sanningshalt i. Resultatet visar att klart svårast var nyheter som rör konflikten Israel-Palestina där drygt 60 procent angav att det är svårt, detta är ungefär dubbelt så många som angav detsamma när det gäller frågor som rör gängkriminaliteten i Sverige eller Sveriges inträde i NATO.
Därutöver anser äldre generellt att det är klart svårare att bedöma riktigheten i nyheter. Framförallt gäller detta frågor som av populationen i helhet anses enklare att bedöma sanningshalten i, så som exempelvis Sveriges NATO-inträde. En möjlig förklaring till skillnaden skulle kunna vara den utbildning i källkritik som unga får i skolan och i hemmet, nio av tio föräldrar till barn i åldern 12-19 år uppger att de diskuterar källkritik med sina barn.
När det gäller källkritik kopplat till olika medietyper framgår inte oväntat att det är svårast att vara källkritisk när nyheten presenteras i sociala medier. Och då framförallt när det gäller frågor som läsaren själv redan håller med om. Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef Internetstiftelsen kommenterar: ”Sociala medier sätter källkritikförmågan på sin spets. Innehållet på sociala medier är kopplat till det du gillar och kanske redan håller med om, vilket gör det extra svårt att avgöra vad som är sant. Samtidigt är det viktigt att hitta balansen mellan att vara källkritisk men ändå våga lita på källor.”
Undersökning om AI-användning i medier
Under ett seminarium på INMA’s Media Subscriptions Summit 2024 presenterade Financial Times strategiska avdelning FT Strategies en studie där de tillfrågat drygt 1000 utgivare, av dessa anger 84 procent att de antingen redan införlivar AI i sina arbetsflöden eller att de experimenterar med sådana funktioner. Denna höga siffra visar tydlig att branschen i bred betydelse tror på AI:s potential för att effektivisera verksamheten. Studien pekar också på att AI:s främsta nytta inom mediebranschen handlar om innehållsskapande och interaktiv kundkontakt.
Flexibiliteten som AI kan leverera passar också den publicistiska branschen väl då etiska och strategiska mål kan kombineras med automatisering. FT Strategies Aliya Itzkowits uttrycker det som att Generativ AI, med dess förmåga att producera originalinnehåll, omdefinierar de kreativa möjligheterna när maskiner går från att endast vara verktyg till att bli aktiva medskapare. Liksom i övriga sammanhang där AI uppträder finns självklart utmaningar exempelvis hur man utkräver ansvar, transparens och hur människors roller förändras. När det gäller mänsklig tillsyn kring regelverk och integritetsstandarder finns ett stort behov, liksom i förståelsen kring storytelling. För att matcha AI behöver dock den mänskliga rollen i mediebranschen omvandlas, menar Itzkowits.
På samma seminarium beskrev etermediet Omroep Brabant hur de introducerat The User Needs Model 2.0 i sin verksamhet. AI kan här stödja övergången till ett nyhetsutbud som tar större hänsyn till relevans och engagemang ur kundens synvinkel och kan på det viset hantera eventuell obalans mellan publikens förväntningar och mediers utbud.
Myndighetsuppdrag för stärkt medie- och informationskunnighet inom AI-driven desinformation
Mediemyndigheten får i uppdrag av regeringen att genomföra nationell satsning för stärkt medie- och informationskunnighet inom AI-driven desinformation. Satsningen ska pågå 2024-2025 och genomföras i samverkan med nätverket MIK Sverige. Avsikten är att öka den grundläggande förmågan att förstå och källkritiskt värdera olika budskap, samtidigt som tilliten till trovärdiga avsändare kan upprätthållas. Satsningen ska därigenom bidra till samhällets motståndskraft mot bland annat desinformation och otillbörlig informationspåverkan. Det går enkelt att se hur svensk dagspress bör bli en fråga som lyfts i detta arbete när källors trovärdighet och allmän källkritik diskuteras.
Nyheter i korthet
• Krav gällande tvångsförsäljning av Tiktok i USA närmar sig sedan representanthuset med stor majoritet röstade för en tvingande lag riktat mot kinesiska Bytedance. Enligt Bloomberg är Oracle den mest sannolika köparen, men bedömer prislappen till $40-50 miljarder – vilket kan vara för mycket för dem. Meta och Google anses uteslutna av konkurrensskäl.
• Open AI fortsätter att teckna avtal med allt fler mediebolag gällande tillgång till innehåll både via Chat GPT och för träning av språkmodeller, nu senast har avtal tecknats med Le Monde (Frankrike) och Prisa Media (Spanien).
• Techbolagen konkurrensutsätter varandra allt mer, Facebook försöker som bekant ta marknad från X och nu vill X utmana YouTube med en smart TV-app. Samtidigt arbetar Bluesky vidare för att ta marknad av X, nu senast med ett nytt modereringsverktyg.
• Reddit som börsnoterades på New York-börsen förra veckan och är den största tech-noteringen på länge, lanserar nu ett nytt annonsformat där annonser presenteras som om de nästan vore vanliga inlägg.
• Gratis, lite gratis, betalvägg och höjda priser. Thomas Baekdal resonerar i Dagens Media om den digitala prenumerationsaffärens historia – och vad som sker härnäst.
• Dagens ETC och Örnsköldsviks Allehanda är Sveriges i särklass mest digitala tidningar enligt en sammanställning av statistik från nyhetsbrevet Malmsten om medier, dessa har 95 respektive 93 procent digitala prenumeranter. Därefter följer Söderhamns-Kuriren med 80 procent. Av 84 dagstidningar i jämförelsen har 34 tidningar fler digitala abonnenter än printabonnenter.
• Gannet och McClatchy, två av USA:s största mediekoncerner, säger upp sina avtal med AP enligt New York Times. Orsaken uppges vara att spara pengar men också att de anser att de inte behöver AP då de har egna resurser. Innehållet från AP påstås också attrahera en försvinnande liten del av läsarna enligt Kathy Vetter, McClatchy’s senior vice president of news and audience.