De amerikanska lokaltidningsläsarna och deras partisympatier, highlights från INMA World Congress i London och hur lyckades Hamburger Abendblatt öka konverteringsgraden med 37 procent? Det och mycket mer i månadens Marknad och Insikt.
Bland yngre minskar som bekant konsumtionen av traditionella nyhetsmedier, samtidigt ökar deras mediekonsumtion totalt. Utrymmet fylls av sociala medier och influencers tar i allt högre grad över initiativet från journalisterna. Hur ska man tolka denna utveckling – och kommer det på sikt att leda till en suddigare gräns mellan influencers och journalister? På The International Symposium on Online Journalism i Austin, Texas hölls en intressant paneldiskussion i ämnet och som bland annat konstaterade att influencers numera även har stort inflytande inom traditionellt seriösa frågor. Sociala medieplattformen HugoDécrypte i Frankrike har exempelvis 14 miljoner följare, vilket är fler än exempelvis Le Monde. Tjänsten är den dominerande kanalen i åldersgruppen 18-34 år och har bland annat hållit intervjuer med Emmanuel Macron. Exemplet visar hur sociala medier fullt ut kan konkurrera med traditionella medier. Det visar också att unga inte väljer sociala medier för att de är ointresserade av samhällsfrågor, utan kanske snarare uppskattar influencers angreppssätt i sociala medier när det kommer till nyhetsämnen. Frågan traditionella medier bör ställa sig kan då vara om journalisters angreppssätt behöver förändras för att kunna ha en plats i framtiden?
Ytterligare perspektiv kring hur journalisters angreppssätt och attraktionskraft hänger ihop presenteras i denna studie från Nieman Lab. Objektivitet är grundbulten i journalistik, men verkar kunna leda till att medier förlorar läsare då framförallt sociala medier kan presentera alternativ. Olika typer av lösningar på denna utmaning diskuteras, exempelvis att mer fokusera på transparens än på objektivitet. Oavsett bör det inom traditionella medier i alla fall tillåtas en debatt om hur det objektiva förhållningssättet kan utvecklas i framtiden.
Inspiration
Exempel som driver prenumerationsköp
På IMNA World Congress of News Media i London i slutet av april hölls en större workshop om hur erbjudandet för digitala prenumerationer görs mer framgångsrikt. Framgångsrika exempel från hela världen lyftes fram. Italienska Corriere della Sera beskrev hur de arbetar med en dynamisk betalvägg där priset sätts individuellt. I tidningens strategi fanns också utvecklandet av innehåll och funktioner, driva rekommendationsbenägenheten hos läsare och en aktiv HR-policy. Financial Times beskrev att deras relativt höga prenumerationspris behöver kombineras med ett erbjudande som lockar in nya kunder, det som erbjuds är exempelvis nyhetsbrev och internetkurser i privatekonomi. Avsikten är att bygga relationer som i förlängningen kan leda till tecknande av prenumeration. NWT Media presenterade hur de arbetat ingående för att inhämta kvalitativa insikter om de yngre målgrupperna. Det har exempelvis etablerats en intern fokusgrupp med personer upp till 30 år för att bygga upp kompetensen.
Identifiera nya målgrupper och engagemang i skapandet
Hamburger Abendblatt lyckades öka konverteringsgraden med 37 procent genom ett projekt på kulturredaktionen. Bakgrunden var upptäckten av en specifik målgrupp, nämligen de 400 000 invånarna som sjunger i kör eller gärna besöker kulturevent i upptagningsområdet. Och sedan hitta ämnen och vinklar som är mer intressanta samt sådant som kan hjälpa målgruppen att utöva sitt intresse, såsom rekommendationer och instruktioner.
Utfallet blev mycket gott. Hos WAN-IFRA finns en 43 minuter lång videopresentation tillgänglig som i detalj beskriver hur Hamburger Abendblatt gick till väga.
OVB Media
OVB Media har utvecklat verktyget Wortwandler som bygger på generativ AI-teknik och som mycket effektivt ersatte manuellt redigeringsarbete med texter som kommer in från frilansande journalister. Verktyget utvecklades och var färdigt att leverera på endast tio veckor. OVB bedömer att de sparar €500 000 årligen på detta.
Valkampanjen i USA
Medieklimatet i USA har kommit att bli allt mer brutalt och washingtonpublikationen NOTUS beskriver hur politiska kampanjer bemöter enskilda journalister på ett utpräglat offensivt sätt. Principen att låta motparten besvara kritik innan publicering används exempelvis ofta för att omedelbart hänga ut journalisten, och inte för att besvara påståendena. Konsekvensen blir att journalisten kan uppfatta sig som utsatt och att nyhetsstoryn används av den anklagade som ”bevis” för orättfärdig förföljelse.
NBC News har genomfört en undersökning som kartlägger hur väljare som stöder respektive presidentkandidat konsumerar medier. Utfallet är tydligt och visar på den väldokumenterade polariseringen i USA. Bland väljare som läser nyhetstidningar stödjer 70 procent Biden, mot endast 21 procent för Trump. På andra sidan av skalan finns de som inte tar del av politiska nyheter alls, där stödjer 53 procent Trump. Biden får samtidigt endast stöd av 27 procent i denna grupp.
Lokala nyheter viktigt för amerikaner, men de följer ändå inte dessa
Enligt en studie av Pew-Knight Initiative anser hela 85 procent av de vuxna invånarna i USA att lokala nyheter fyller en viktig funktion för de lokala samhällena. Samtidigt faller andelen som följer dessa nyheter tydligt. 2016 följde 37 procent dessa lokala nyheter noga, i den uppföljande studien som genomfördes i början av 2024 är andelen endast 22 procent. Andelarna faller inom de flesta undergrupperna och man kan också se att lokala nyheter är mindre intressanta för högutbildade än för låg- och medelutbildade. Undersökningen innehåller därutöver en mängd andra intressanta siffror som visar hur lokalmedier utvecklas i USA.
AI
Washington Post utvecklar AI-verktyg
Washington Post tror att nyhetskonsumenterna generellt blir mer otåliga och kommer att kräva snabbare svar på sina frågor. Därför har de skapat ett samarbete med Virginia Tech’s Sanghani Center for Artificial and Data Analytics för att utveckla AI-drivna tjänster. Utgångspunkten ska vara eget material och målet är att inte bara inkludera text utan också ljud- och videomaterial.
AI driver affären för HT Digital i Indien
”AI kommer att vara för det digitala vad det digitala var för traditionella nyhetsmedier”, säger Puneet Jain , VD för HT Digital. Jain beskriver hur automatisering med hjälp av AI förbättrat en stor del av de uppgifter som deras nyhetsrum ägnar sig åt. Resultatet av arbetet är 30 procentiga ökning av räckvidd och 20 procentig ökning av antal sidvisningar.
Alex Springers VD Mathias Döpfner om AI
Matthias Döpfner diskuterar betydelsen av AI för koncernen och hur man bör förhålla sig till denna teknik. Han lyfter bland annat fram att man snabbt behöver omfamna möjligheterna som skapas, samt att upphovsrätt som vi känt den tillhör historien.
OpenAI
Vissa väljer att samarbeta med OpenAI medan andra stämmer dem för brott mot upphovsrätt. Ett nytt exempel på det förstnämnda är Rupert Murdocks News Corp. Till det senare hör dagstidningarna i Alden Global Capital-koncernen där åtta publikationer står bakom stämningen som även riktar in sig på Microsoft.
För att möta kritiken hävdar OpenAI nu att de bygger ett verktyg som kan användas av innehållskreatörer för att kontrollera och styra i vilken grad de önskar tillåta att deras material används i träning av AI. Verktyget ska finnas tillgängligt 2025.
AI i fokus på INMA World Congress of News Media i London
David Caswell från StoryFlow beskrev hur AI har omvandlat mediebolag hittills under AI:s första era. Enligt presentationen har vi nu precis kommit in i den andra eran. Caswell beskriver vad vi har sett, med ett flertal exempel, och vad som kan förväntas hända under kommande fem till tio år samt hur medieföretag kan hantera dessa utmaningar.
På kongressen hölls även flera intressanta panelsamtal med befattningshavare från ledande mediebolag kring hur det går att manövrera i det omvälvande landskapet som uppstått i AI-teknikens svallvågor (panelsamtal 1, panelsamtal 2, panelsamtal 3).
AI-chefen på IT-konsulten Satalia presenterade hur medieföretag bör använda AI-teknik för att bli effektivare. Läs deras rekommendationer här.
Planerna för X AI-drivna nyhetstjänst
X planerar att erbjuda en AI-driven chatbot som presenterar nyheter från stora nyhetskällor kombinerat med kommentarer från sociala medier. Därutöver ska läsare erbjudas kompletterande och djupare information om nyheterna via chat.
AI:s påverkan på medier, på lång sikt
Sofie Hvitved är mediechef vid Copenhagen Institute for Futures Studies och forskar kring medier och teknikutveckling på lång sikt. I denna intervju i WAN-IFRA beskriver hon hur AI-teknik kommer att mogna och hur vi människor kommer att lita mer på dessa tjänster och då våga interagera med tekniken i högre grad. Vinnaren i mediebranschen blir den som snarare inspireras av tech- och samhällsutvecklingen än av branschkollegorna. Detta då de senare, enligt Sofie Hvitved, antagligen inte kommer att vara i framkant.
Konjunkturen
Riksbankens sänkning av reporäntan från 4,0 till 3,75 procent den 8 maj togs emot väl. Riksbanken blev först ut att sänka räntan i västvärlden och det fanns en fruktan att den svenska kronan skulle försvagas som effekt. Tvärtom har kronan två veckor efter beskedet stärkts något mot både USD och euron. Hushållen i Sverige har som bekant stora bostadslån i förhållande till inkomst och BNP, samtidigt är andelen med rörlig ränta högre än i jämförbara länder. Vilket innebär att effekten av ränteförändringar på hushållens ekonomi blir mer omedelbar och hög. När räntan nu minskar ökar därför framtidstron snabbt. KI:s konfidensindikator för hushåll mäter hushållens bild av det ekonomiska läget för egen del och för nationen som helhet, i dag och på ett års sikt. Denna indikator har ökat oavbrutet sedan oktober 2023 och ligger nu på 88,9. Det är förväntningen på framtiden som förbättrats vilket leder till att fler vågar ta ekonomiska beslut och färre anser det nödvändigt att dra åt svångremmen hårdare.
Riksbankens spår att den sannolikt kommer att sänka reporäntan ytterligare två gånger á 0,25 procent under 2024, dock inte nu närmast i juni. Storbankerna och KI tror på flera sänkningar så att reporäntan ligger på 2,5-3,0 procent vid årsskiftet 2024/25. Ytterligare ett år senare, vid årsskiftet 2025/26 prognoserar Riksbanken sin reporänta till 2,75 procent, medan storbankerna tror på 2,0-2,5 procent. Riksbanken bedömer att räntan minskar även under 2026.
Nyheter i korthet
Facebook och medier
Är Facebook intresserade av traditionella nyheter, och är de i så fall villiga att betala mediehusen för det material som kommuniceras på plattformen? Det finns det som tyder på att svaret på båda frågorna är nej. Ta del av panelsamtalet på International Journalism Festival.
Trafiken från Facebook till nyhetssajter faller snabbt
På ett år av har hänvisningar halverats. Facebook har valt att minska denna trafik och det syns tydligt på siffrorna. Minskningar har också skett från Google på grund av deras nya sökalgoritm, denna förändring har också av allt att döma accelererat ytterligare under de senaste månaderna.
Strategier för att nå unga
På INMA-kongressen i London diskuterades bland annat hur man kan nå yngre läsare. Metoden som föreslogs var tydligare fokus på lösningar och utveckling samt mindre fokus på problem och deprimerande händelser. Det behöver dock inte innebära att negativa händelser behöver undvikas utan snarare att perspektivet när dessa frågor lyfts bör vara mer lösningsorienterat. Orsaken är att nyheter som får läsaren att må dåligt undviks i högre grad av yngre.
60 procent av intäkterna kommer från donationer
För The Guardian står frivilliga donationer för sex av tio intäktskronor, 2016 stod denna andel för ”bara” 41 procent. Förskjutningen beror till del på att lösnummer och annonser kraftigt bromsat in, vilket gör att tidningen tvingas till neddragningar.
Tik Tok stämmer amerikanska staten
I stämningen är utgångspunkten att förbudet mot företaget bryter mot USA:s konstitution på flera punkter. Den nya lagen mot Tik Tok innebär att Apples och Googles appbutiker inte kommer att få erbjuda Tik Tok i USA så länge ByteDance står kvar som ägare.
Mindre nyhetskonsumtion i utsatt områden
Internetstiftelsen har genomfört en undersökning om digital inkludering och utanförskap i Sverige. En av frågorna som ställdes var ”Betalar du eller någon i ditt hushåll för svenska digitala nyheter”. I landets utsatta områden svarar 16 procent ja, i Sverige i övrigt är andelen 32 procent.
Spel som lockar till nyhetstjänster
I Bergen på Nordiske Mediedager berättade New York Times om hur spel används för att bygga relationer med läsarna. Apple News+ försöker också dra nytta av spel för att locka användare, läs mer om deras arbete här.
Finns det ett optimalt antal gratisartiklar innan betalning krävs?
Madeleine White diskuterar utifrån olika perspektiv i en artikel i WAN-IFRA hur man kan resonera då man ska sätta gränsen för en betalvägg. I artikeln presenteras statistik som stödjer resonemangen.