Välkommen till september månads Marknad & insikt! Nyhetsbrevet innehåller i vanlig ordning korta länkade nyhetsreferat fördelat efter ämnesområde. Denna månad har det publicerats många intressanta marknadsnyheter, vilket avspeglar sig i nyhetsbrevet – men det innehåller också inspirerande exempel, AI-nyheter, ett nedslag i hur journalister resonerar i Trumps USA och en kort uppdatering om konjunkturläget.
Metodiskt testande av nya koncept. Indiska Hindustan Times driver HT Labs där nya digitala koncept testas på ett strukturerat sätt. WAN-IFRA beskriver hur verksamheten byggt en testarena som blir en bro mellan idé och verklighet. Bland de lyckade lanseringarna sedan starten 2020 finns videotjänsten OTTplay, matguiden Slurrp, studenttjänsten HT School, Mint Genie för investerare och Upublish för innehållsskapare.
Knep för att öka antalet digitala prenumerationer. IMNA redogör för hur taiwanesiska United Daily News Group bättre än många andra lyckats få digitala läsare att teckna prenumeration. Genombrottet har skapats genom ett arbete med tre kärnstrategier som sedan följer med ner på detaljnivå. I denna artikel beskrivs konceptet både kortfattat och i detalj.
Tips kring förändringsresan mot digitalt. På Reynolds Journalism Institutes webbplats redovisar Genevieve Smith hur ett samarbetsinriktat arbetssätt kan stödja nyhetsredaktioners digitala omvandling.
Bästa sätten att nå och engagera sina läsare. Better News presenterar tre rekommendationer kring hur läsare bäst kan nås läsare och hur insatser bör prioriteras.
Personifierad nyhetsupplevelse. Norska Aftenposten uppmärksammas av IJNET för sin AI-drivna personifiering av nyhetstjänstens förstasida. Avsikten är att hitta ett upplägg som kan fungera i ett sammanhang där nyhetskonsumtionen förändrats genom digitaliseringen.
Rapport om hållbara prenumerationsmodeller. IMNA-rapporten är författad av Paulo Celso Pereira, chefredaktör för brasilianska O Globo och går igenom processens alla olika steg. Rapporten kan laddas ner gratis av IMNAs medlemmar.
Skribentfokuserade nyhetsbrev. Nyhetsbrev där skribenterna lyfts fram tydligt och läsare ges möjlighet att följa skribenter, är oftast mer framgångsrika. Ta del av hur The Economist och Financial Times arbetar för att nå bästa möjliga effekt.
När trafiken slutar komma via Google. Hur kan nyhetsmedier möta de utmaningar som uppstår när Googles AI-sökningar kraftigt minskar trafiken till de egna webbplatserna? Wall Street Journal beskriver sin strategi för att möta dessa utmaningar i Digiday. Det handlar bland annat om att förstå hur AI-plattformarna arbetar och först därefter bygga sin strategi.
Nyhetsmedier har tillgång till unika förstahandsdata. Nyhetsutgivare har en stark position när det gäller unika förstahandsdata. Det gäller bara att inhämta dessa och lära sig att dra nytta av informationen. Gabriel Dorosz på IMNA beskriver styrkan och ger rekommendationer kring arbetet med datainnehållet i två artiklar.
Att bedriva journalistisk verksamhet i Donald Trumps USA
Hur kan medier ta tillbaka initiativet? Donald Trump är inte den första presidenten som haft som ambition att sätta dagordningen i nyhetsflödet. Skillnaden är att han går klart längre än vad någon tidigare har gjort (senast genom att stämma tidningen New York Times på 15 miljarder dollar, motsvarande 140 miljarder kronor, för förtal och ärekränkning) och att han använder sociala medier. För att undvika fällorna behöver nyhetsmedier hitta nya vägar och inte fastna i rapportering kring uppseendeväckande utspel från Vita huset. Richard J. Toffel beskriver i Second Rough Draft att vägen framåt bör gå genom fokus på vad som verkligen betyder något i enskilda människors liv.
Hur resonerar journalisterna kring etik i dag? Columbia Journalism Review har intervjuat 13 journalister om hur de ser på sitt uppdrag i rådande läge. Utmaningarna består inte bara av Vita huset, utan även hur techbolagen förändrar förutsättningarna. Vilken påverkan får detta på etiköverväganden på redaktionerna?
Vad kan amerikanska nyhetsmedier lära sig från andra länder? Auktoritära ledare har hotat demokratier under lång tid och strategierna går igen. En artikel i Columbia Journalism Review lyfter vad amerikanska nyhetsmedier kan lära av erfarenheterna från Ryssland och Polen.
Ett decennium av pressattacker. Donald Trump och hans stab har under de senaste tio åren postat 75 000 inlägg med koppling till nyhetsmedier. Av dessa är 3 500 direkt fientliga. Diane Sylvester analyserar ämnet i E&P Magazine.
Marknad
Ljusnande framtid för betrodda nyhetstjänster. Enligt beteendestudier av individer som testats på AI-genererade bilder ökar efterfrågan på betrodda medier efter att frågeställningen ställts på sin spets. När medvetandet ökar kring problematiken ökar helt enkelt fokuset på avsändare, vilket då gynnar traditionella nyhetsmedier. Neiman Lab rapporterar om studien som leddes av Filipe Campante, Bloomberg-professor vid Johns Hopkins University.
Svårhanterat strategiarbete. Hur kan nyhetsmedier bygga hållbara strategier samtidigt som sociala medier mycket snabbt kan förändra förutsättningarna? Frågan ställs av Bob Sillick i Editor&Publisher. I artikeln presenteras vilka utmaningar som måste hanteras, liksom rekommendationer av vad som borde kunna fungera.
Hur betraktas journalister? Pew Research Center har genomfört en studie där allmänheten i USA fått bedöma hur de ser på journalister, såväl i betydelsen vem som anses vara journalist och hur man ser trovärdigheten, samt vilka egenskaper som värderas högt.
Stora åldersskillnader bland nyhetskonsumenter. Medianåldern för konsumenter av 30 engelskspråkiga nyhetsmedier presenteras i en studie av Pew Research Center. Skillnaderna är stora. Den lägsta medianåldern ligger på 39 år och den högsta på 63. Andelen i olika åldersgrupper som inte alls inhämtar nyheter från de 30 stora nyhetsmedierna är också klart högre bland invånare under 50 år än för de över, vilket naturligtvis generellt höjer medianvärdena.
Bakgrunden till nyhetsundvikande. The Guardian förklarar bakgrunden till varför människor undviker nyhetsflödet. Artikeln baseras på intervjuer och siffror från Reuters Digital News Report 2025, där nyhetsundvikande var ett av många teman.
Google erkänner och motsäger sig själv. I domstolsprocessen mot Google hävdar bolaget att de är utsatta för hård press från AI-tjänster, då AI-agenter blivit starka sökaktörer och tar över insamlingen av information på den öppna webben. Samtidigt säger Google att deras egna AI-sök inte leder till att användare blir mindre benägna att länka sig vidare. The Verge utvecklar frågan och Googles ohållbara argumentation.
De amerikanska konkurrensmålen mot techjättarna verkar bli ett misslyckande. Enligt tidigare domstolsbeslut såg Google ut att vara ganska illa ute. Nu verkar dock inget av de mer omvälvande kraven ställas på bolaget. Exempelvis kommer Google inte behöva sälja eller knoppa av Chrome. Skälet tycks vara att Googles monopolsituation redan har påverkats av hoten från de nya AI-aktörerna. Domen tar inte hänsyn till att Googles egen användning av AI i sök framöver skulle kunna stärka bolagets position ytterligare. Nieman Lab skriver om frågan.
I EU ser situationen värre ut för Google. Även EU har utrett Googles dominerande position. Företagets alltför starka roll inom annonsteknik har enligt EU-kommissionen missbrukats och därför döms företaget till böter på över 30 miljarder kronor. Något som fått Trump att hota med att utreda EU för otillbörliga handelsmetoder, vilket kan leda till nya tullar.
Med hot om ytterligare böter kräver Kommissionen också att Google slutar att utnyttja sin dominerande position. Domen innebär även indirekt att nyhetsutgivare kan komma att inkräva skadestånd för ekonomiska förluster som Googles agerande åsamkat dem historiskt.
Nyhetsappar växer i betydelse. Efter att Google förändras och Facebook prioriterat ner och tagit bort funktioner för nyhetsmaterial, fokuserar publicister i högre grad på sina egna appar. Givet förutsättningarna har appar många fördelar där makt och kontroll kanske är viktigast, efter erfarenheterna med bland annat Facebook. Men funktionalitet är också viktigt, liksom förbättrade möjligheter att sälja abonnemang utanför Apple App Store och Google Market. Digital Content Next skriver om apputvecklingen hos några av de största nyhetsmedierna globalt.
Effekter av Googles nya sök. Googles AI-sök påverkar hur många användare som går vidare till källan. PressGazette presenterar olika uppskattningar av effekterna för nyhetsmedier och andra tjänster som är beroende av besök för sina intäkter.
AI
Hur fungerar AI-verktygen i journalistiskt arbete? Columbia Journalism Review presenterar en studie över hur olika typer av AI-verktyg fungerar i journalisters dagliga arbete. Var finns det stora vinster och vilka typer av verktyg skapar fler problem än nytta?
Varför lokalmedier behöver AI. Den seniora medieexperten Guy Tasaka beskriver i Editor&Publisher varför och hur lokalmedier bör arbeta med de AI-verktyg som finns på marknaden. Han lyfter fördelarna med de olika tjänsterna och pekar på hur prisvärda dessa är i förhållande till nyttan som kan skapas.
Tidningarnas egna chatbotar. Nieman Lab delar tips på hur lokala nyhetsmedier kan skapa egna chatbotar utan att kostnaderna drar i väg.
MeetEurope, en chatbot för EU-nyheter. Lett av Agence France-Presse (AFP) har ett antal nyhetsaktörer i Europa skapat en chatbot som ger svar på EU-relaterade frågor. Projektet är delfinansierat av EU-kommissionen men är helt oberoende. Avsikten är att tillgängliggöra EU:s institutionernas massiva informationsflöde för EU-medborgarna.
AI-skrapning drabbar även sociala medier. Reddit meddelar att de blockerar sitt arkiv från den skrapning som AI-bolag genomför. Samtidigt har bolaget tecknat avtal med Google och OpenAI, som därigenom tillåts använda Reddits material i träningen av sina tjänster.
Otillåten AI-skrapning bakom betalväggar. Digital Digging avslöjar att bland annat OpenAI har skapat metoder för att genom sökningar på webben kunna utnyttja material bakom betalväggar.
AI-intäkter som går direkt till journalister. Franska Le Monde har gått med på att låta 25 procent av intäkterna från avtalen med OpenAI och Perplexity gå direkt till de journalister som skrivit texter som använts. Avtalet har tillkommit efter en uppgörelse mellan journalisternas fackföreningar och Le Monde.
Nya affärsmodeller utvecklas. Det finns som bekant olika sätt att utkräva ersättning för att AI-tjänster använder nyhetsmediers material. Inget av dessa är dock tillräckligt. Nyhetsutgivare börjar därför utveckla nya vägar för att inkräva betalningen. Adweek går igenom alternativen som finns tillgängliga i dagsläget.
Nya former av avtal med AI-bolagen. Det börjar ske en förändring där nyhetsutgivare lämnar AI-träningsavtalen och rör sig mot mer dynamiska användarbaserade modeller. Digiday beskriver varför det finns ett behov av dessa nya avtalstyper.
Nytt system för att debitera AI-tjänster. Flera stora aktörer som Reddit, Yahoo, Quora, och wikiHow har anslutit sig till RSL Standard. Tjänsten styr hur ersättning ska inkrävas av AI-tjänster som utnyttjar innehåll. Upplägget är både flexibelt och transparent.
Konjunkturen
Efter ett första halvår 2025 med tillfällig inflationsökning, följt av ett hotande tullkrig, har utvecklingen sedan sommaren varit lugnare. Inflationen fortsätter dock att utvecklas lite ryckigt och oförutsägbart. Riksbanken indikerar dock att de fortsatt tror på en lugn och stabil inflationsutveckling sett över tid. Därför är bedömningen att det blir ytterligare en räntesänkning på 0,25 procent under 2025, om inflationen visar en nedåtgående tendens under hösten. Sveriges ekonomi bedöms som svag och lägre ränta kan ge lite stöd. Stöd till den ekonomiska utvecklingen väntas också regeringens höstbudget ge, då reformutrymmet på hela 80 miljarder kronor blir det största i svensk historia. Konsumtionen förväntas främst få stöd av en tillfälligt sänkt matmoms och ett nytt jobbskatteavdrag.
Nyheter i korthet
Spel skapar engagemang och återkommande användare. NYT går i bräschen för detta.0 Läs om deras nya spel Pips.
Lokalpressens framtid i USA analyseras i en rapport från Arizona State University. Fokus ligger på hur den pågående omvandlingen kan skapa en renässans för lokalpress.
Hur står sig svenskarnas internanvändning i en internationell jämförelse? Pew Research Center har jämfört 24 länder.
Google utvecklar möjligheterna att skapa ett personligt anpassat nyhetsflöde i sin tjänst.