Välkommen till 2026 års första Marknad och insikt. Nyhetsbrevet inleds i vanlig ordning med sådant som är avsett som inspiration, vilket främst innefattar exempel på hur nyhetsmedier världen över hittat nya sätt att utveckla sina tjänster. Därefter följer marknadsnyheter och händelser inom AI-området samt det senaste kring Vita husets mediefientliga politik.
Effektiv återanvändning av innehåll. Generativ AI har öppnat möjligheter för att på ett arbetseffektivt sätt nyttja befintligt journalistiskt material i skapandet av nya unika artiklar. I Digital Content Next beskrivs hur en redaktion kan arbeta för nå denna konkurrensfördel.
FT:s app bygger läsarrelationen. Financial Times har byggt sin mobilapp för att bli en central del av prenumerationsstrategin. Eftersom huvuddelen av den dagliga trafiken sker via appen är den ett avgörande verktyg för att stärka långsiktiga relationer med läsarna. Genom korta och frekventa besök skapas läsvanor som står sig.
Kompletterar med fler intäktskällor. När kärnverksamheten tappar intäkter söker allt fler nyhetsmedier efter nya källor. I denna artikel beskrivs hur japanska Asahi Shimbun satsar på olika typer av event för att kompensera minskade läsar- och annonsintäkter.
Fem skiften som bygger framtidens nyhetsmedier. FIPP anordnade sin årliga globala kongress i Madrid i slutet av 2025. Joanna Cummings från FIPP sammanfattar de främsta insikterna i fem förändringar som behöver införas för att nyhetsmedier ska kunna behålla sin relevans. De handlar bland annat om att AI måste ses som den nya infrastrukturen och att tillit ska behandlas som en grundläggande strategi. Hela rapporten från kongressen finns också att ladda ner här.
Enkla tips på hur man når ”TikTok-generationen”. I en kortfattad IMNA-artikel beskrivs hur norska Verdens Gang når 15-25 åringar effektivt. Viktigast är rubriken, visualiseringen samt ett tydligt och rakt språk.
AI används för bevakning av händelser. Russmedia har utvecklat ”AI Watch Dog” som ger journalister automatiserade realtidsnotifikationer om viktiga händelser som inhämtas från öppna källor på internet. Genom att integrera AI i det dagliga arbetsflödet visar Russmedia därmed hur datadriven journalistik kan fungera i praktiken.
Hur Hearst arbetar med AI. I Storybench beskrivs hur Hearstkoncernen tar sig an AI i sitt journalistiska arbete. Fokus ligger på att effektivisera rutinuppgifter så att journalisternas tid kan läggas på analys, faktagranskning och berättande.
Annorlunda syn på effekter av generativ AI. (Re)Structured News ifrågasätter den rådande bilden att generativ AI automatiskt innebär minskad trafik till nyhetsmediers webbplatser. Det finns enligt artikeln undantag och det går att lära av dessa. Exempelvis bör gamla nyhetsartiklar ses som en större tillgång.
Har USA trätt in i en ”Post-news era”? Axios vd Jim VandeHei beskriver i Semafor hur USA nu inträtt i en era där traditionella nyheter förlorar sitt värde till förmån för personlig information via sociala medier, videoflöden och AI-anpassade kanaler. Han menar att nyhetsrum därför måste omdefiniera sin roll för att överleva i den nya verkligheten. Det bör ske genom att leverera användbar, originalgranskad journalistik och fokusera på stora omvälvningar inom teknik, politik och media.
Fler nyhetsutgivare i samarbeten med fristående kreatörer. Samarbeten mellan nyhetsutgivare och influensers eller andra fristående kreatörer blir vanligare. Digiday beskriver hur denna trend är ett svar på hur nyhetskonsumenter blivit mer benägna att följa individer. Framgångsreceptet tros vara att kombinera nyhetsutgivarens trovärdighet med influensers räckvidd och engagemang.
WAN-IFRA:s nya vd presenterar sig. Stig Ørskov som lett danska JP/Politiken Media Group tar nu över rollen som vd för WAN-IFRA. I denna artikel summerar han den transformation som har genomförts under hans ledning och vilka insikter som han tar med in i sin nya roll som branschföreträdare.
Marknad
Reuters Institute sammanfattar 2025. Under 2025 fortsatte publikens intresse för traditionell nyhetsförmedling att minska. Hoten mot branschen kommer dock även från andra håll genom AI, reducerade statliga stöd och minskad respekt för journalisters säkerhet i krigszoner. Internationellt finns också stora skillnader i hur publiken ser på nyheter.
Vad kan vi förvänta oss av 2026? Reuters har frågat 280 seniora medialedare från 51 länder hur de ser på det kommande året och har sammanställt resultatet i en rapport. Det handlar bland annat om allmänt stämningsläge och utvecklingen i förhållande till publik, techbolag och influensers. Hela rapporten och en sammanfattning finns tillgänglig här.
Mediehus stämmer Google. Fem stora amerikanska mediehus stämmer Google för att de missbrukar sin dominerande ställning på annonsmarknaden. I stämningen hävdas att Googles ”bedrägliga och manipulativa” annonsteknik är konstruerad på ett sätt som gör att mediehusens annonsintäkter begränsas allvarligt.
Pittsburgh snart utan dagstidning. Staden med 300 000 invånare (2,4 miljoner i storstadsområdet) står snart utan dagstidning och blir därmed den största amerikanska staden i en sådan situation. Niemand Lab försöker förklara bakgrunden till situationen och vad som kan väntas nu.
Metas Oversight Board fyller fem år. Funktionen lanserades 2021 för att ge en möjlighet till prövning av svåra beslut kring innehållsmoderering på Facebook och Instagram. Resultatet har dock inte helt motsvarat förväntningarna enligt denna genomgång av Platformer.
Skeptisk hållning till AI. Enligt en amerikansk studie av Local Media Association och Trusting News anser hela 99 procent av allmänheten att nyheter som skapas av AI kräver mänsklig kontroll innan publicering sker. Enligt studien bör AI användas som hjälpmedel till journalister och inte som sammanställare eller producent av texter, bilder och video.
AI
Google återanvänder publicisternas argumentation. The Verge rapporterar om att Google har stämt dataskrapningsföretaget SerpApi för att olagligt kringgå tekniska skydd och samla in och sälja data från Googles sökresultat. Fallet kan få stor betydelse för hur sökdata får användas i kommersiella verktyg och AI-tjänster. Googles argument i stämningen är i stora delar samma typ av argument som publicister använder mot Google.
Gemensamt licenssystem etableras. 1 500 mediehus från hela världen ställer sig bakom ett gemensamt licenssystem ”Really Simple Licensing (RSL)”, för att reglera och ta betalt när AI-företag använder journalistiskt innehåll. Målet är att skapa en branschstandard som skiljer traditionell indexering från AI-träning och ger publicister starkare rättigheter i AI-ekonomin. PressGazette har intervjuat initiativtagaren Doug Leeds som grundat Really Simple Syndication som i sin tur står bakom RSL.
Samanställning: Mediehusens AI-avtal med techbolagen. Digiday listar de viktigaste licensavtalen som har tecknats mellan mediehusen och techjättarna under 2025.
Open AI initiativ riktat till media. OpenAI har lanserat ”OpenAI Academy for News Organizations”. Tjänsten är en lärplattform för journalister, redaktörer och publicister som vill använda AI i sitt arbete och består av utbildningar och praktiska exempel. Initiativet har utformats tillsammans med American Journalism Project och The Lenfest Institute och syftar enligt OpenAI till att hjälpa nyhetsorganisationer att använda AI ansvarsfullt och effektivt i journalistik och affärsstrategier.
Wikipedia har tecknat avtal med AI-bolag. Wikipedia är en av de sista bastionerna från den tidiga interneteran som präglades av fri information. Organisationen är dock idag trängd av techjättarna och har nu som svar tecknat avtal med ett antal AI-bolag.
AI:s påverkan på nyhetsmedier under 2026. Reuters institute har intervjuat 17 experter från olika delar av världen kring hur AI kommer förändra branschen under det kommande året. Kommentarerna sammanfattas övergripande och kortfattat per intervjuad deltagare.
Vita husets kampanj mot nyhetsmedier
Trump stämmer BBC. Precis som utlovat skickade Donald Trump före jul in en mångmiljardsstämning mot BBC. Det redigerade TV-inslaget anses i stämningen ge en ”falsk, ärekränkande, vilseledande, nedsättande, uppviglande och illvillig framställning av president Trump”. BBC tydliggör å sin sida att de kommer att försvara sig då ”det inte fanns något uppsåt bakom redigeringen och att Trump inte har lidit någon skada av programmet, eftersom han blev omvald kort efter att det sändes”. BBC avvisar också alla eventuella uppgörelser då sådana dels skulle vara principvidriga och skadliga för BBC:s trovärdighet, dels inte nödvändiga då Vita husets makt inte når BBC på samma sätt som den når mediehus i USA. The Guardian rapporterar också om att Trumps påstående att BBC-inslaget orsakat honom stor ekonomisk skada kan slå tillbaka mot honom själv, då det kan leda till att han kan tvingas offentliggöra finansiella detaljer som han vill hålla hemliga.
Hur Vita huset utpressar media. MediaPost beskriver hur den amerikanska regeringen använder reglering av företagsfusioner som ett verktyg för att pressa nyhetsorganisationer till en mer regimvänlig bevakning. Artikeln använder CBS och CNN som exempel på hur politiskt inflytande sägs ha påverkat journalistiskt oberoende i samband med pågående eller planerade fusioner. The New York Times tar sig an samma fråga i ett längre reportage som beskriver hur F.C.C. används för att bekämpa Trumpkritisk nyhetsmedia med det bakomliggande syftet att fundamentalt omstrukturera hela medielandskapet.
FBI-räd mot Washington Post journalist. I The Heritage Foundations Project 2025 som i hemlighet författades inför Donald Trumps andra period lyftes möjligheten att bortse från källskydd när offentliga tjänstemän misstänkts ha läckt information till journalister. Nu rapporterar Nieman Lab om att en FBI-räd genomförts mot en Washington Post journalist, insatsen möter stor kritik då ytterligare en röd linje har överträtts.
Konjunkturen
När Konjunkturinstitutet (KI) uppdaterade sin bild av konjunkturläget i december ökades den förväntade BNP-tillväxten för 2025 från 0,9 till 1,6 procent, det innebär en markant förbättring. Siffran för 2026 skrevs också upp från 2,6 till 2,9 procents BNP-tillväxt. Det ser således ut som att vi under andra halvåret 2025 hamnade i ett ganska bra konjunkturläge som nu kommer förstärkas ytterligare under 2026. I prognosen antas tillväxten 2027 bli 2,5 procent vilket även det får anses vara ett bra utfall. När EU-kommissionen prognostiserar BNP-utvecklingen för unionens länder hamnar Sverige också jämförelsevis högt relativt andra länder. Inflationen förväntas under 2026 minska till 0,9 procent, trots det spår KI att styrräntan höjs med 0,25 procent till årsslutet 2026. Sysselsättningen utvecklas svagare men har som effekt av förbättrade tillväxtförväntningar skrivits upp från 0,7 till 1,0 procent under 2026.
I Konjunkturbarometerns fem olika segment är samtliga utom hushåll nu över jämviktsläget och barometerindikatorns totalläge anses starkt. Hushållens svaga läge förväntas dock förbättras nu under 2026 när den expansiva budgetpolitiken får genomslag.
Storbankerna tror i motsats till KI inte på någon styrränteökning under 2026 utan de prognostiserar en oförändrad ränta året ut, följt av en ökning på 0,25-0,75 procent under 2027.
Den förväntade konjunkturuppgången behöver dock förutsägbara och relativt stabila omvärldsförutsättningar. I april 2025 innebar USA:s tullutspel en chock som av allt att döma fördröjde konjunkturuppgången. Det går naturligtvis inte att utesluta att liknande situationer återupprepas nu under 2026, inte minst då retoriken hittills under året har blivit alltmer konfrontativ, bland annat med nya tullhot riktade specifikt mot Sverige och andra länder som visar solidaritet med Danmark i Grönlandsfrågan.
Nyheter i korthet
”Artikeln som vi känner den är död” – Gard Steiro vd och chefredaktör för Verdens Gang intervjuas i WAN-IFRA om branschens framtid.
BBC väljer att finnas kvar på X eftersom de anser att deras närvaro behövs där för att kompensera det kraftiga flödet av desinformation på plattformen.
PressGazette rapporterar om att annonsintäkterna för brittiska nyhetsmedier under tredje kvartalet 2025 växte för första gången sedan 2022.
Google AI Overviews har tagit bort viss medicinsk rådgivning i sin tjänst efter avslöjande i The Guardian om felaktiga rekommendationer.
IMNA listar de elva viktigaste nyheterna som de publicerat under 2025.