Välkommen till augusti månads Marknad & insikt! Nyhetsbrevet innehåller i vanlig ordning korta länkade nyhetssammanfattningar fördelat efter ämnesområde. Denna gång inleder vi med olika perspektiv på redaktionernas AI-användning. I marknadsavsnittet sammanfattas sedan bland annat Reuters omfattande rapport Digital News Report 2026.
Diskussion om journalisters AI-användning. Editor & Publisher beskriver hur journalister experimenterar med AI för research, sammanfattningar, idéarbete och produktion vilket skapar oro kring kvalitet, etik, jobb och journalistisk integritet. En central utmaning är därför att hitta balansen mellan effektivisering och mänskligt omdöme. AI kan hjälpa journalister, men får inte ersätta det redaktionella ansvaret.
Columbia Journalism Review tar också upp frågan i en artikel. Slutsatsen är att det snarare är principer än regler som behövs när det kommer till hur AI används på nyhetsredaktioner. Det krävs en kultur där AI-användningen kontinuerligt diskuteras, testas och granskas. The Fix lyfter samtidigt Marin Schoris bok “AI in the Newsroom: Everything You Need to Become Tomorrow’s Journalist” i en artikel och en 30 minuters videointervju.
Niemand Lab sammanfattar en studie från Singapore som belyser vilka förmågor som journalister riskerar att förlora när AI tar över arbetsuppgifter. Det handlar då framför allt om grundläggande researchförmågor som att hitta information själv, kontrollera primärkällor och kontakta experter. I en annan Niemand Lab artikel sammanfattas boken ”Journalism in the age of AI” där nyttor och risker med AI-användning beskrivs. Slutsatsen är att AI bör bistå i vissa arbetsintensiva uppgifter medan människor står för kontext, etik, verifiering och ansvar. Även Reuters Institute tar sig an frågan genom att intervjua 20 ledande befattningshavare kring hur styrning av redaktioners AI-arbete bör ske.
Hur AI används på små redaktioner. Med mindre resurser sätts gränser för vilka AI-verktyg som kan användas. Icke desto mindre finns stora nyttor. I en artikel från Tiny News Collective beskrivs hur de olika verktygen kan användas för att öka effektiviteten utan att stora investeringar krävs.
AI är viktigt stöd för undersökande journalistik. Åtta Pulitzer-vinnare eller finalister uppgav i år att de använt AI. AI användes främst för att söka igenom, sortera och analysera enorma mängder dokument, samt för översättning.
Hur bör publiken informeras om att AI använts? I Niemand Lab beskrivs två studier som diskuterar hur nyhetsmedier bör tydliggöra när AI använts för att läsarna enkelt ska förstå. Utgångspunkten är att det ska vara enkelt, precist och standardiserat. AI-användning inom mer subjektiva eller tolkande journalism riskerar dock att mötas av tveksamhet från läsare. I en annan artikel presenterar Niemand Lab exempel på hur olika nyhetsutgivare arbetar och varför de kommer fram till olika AI-strategier.
Hur ökar man antalet följare på Facebook. Newsday ökade mängden Facebook-följare med 194 procent genom att låta journalisterna själva bli tydliga profiler i sociala medier. De satsade på korta, personliga vertikalvideor där reportrar i samtal berättar om sina ämnen. Detta kompletteras sedan med livesändningar och innehåll som matserien Trendy Bites.
Tio strategier för att nå unga läsare. En österrikisk studie listar tio olika strategier för att nå unga nyhetshetskonsumenter. Studien förklarar pedagogiskt om när de olika strategierna fungerar bäst. Studien som bygger på 58 djupintervjuer konstaterar att unga inte är ointresserade av nyheter, men att de ställer högre krav på relevans och nytta. En viktig lärdom är därför att nyckeln till yngre läsare inte är fler TikTok-klipp utan bättre målgruppsförståelse och journalistik som skapar konkret värde i människors liv.
Fler entréer når nya målgrupper. Tyska Die Zeit har byggt prenumerationstillväxt genom att skapa fler vägar in till varumärket, som komplement till webbplatsen och appen. Främst handlar det om poddar, TikTok, video, liveevenemang och specialprodukter. Med de olika entréerna når man nya målgrupper. Det tydligaste exemplet är poddarna. Efter att 16 poddar fått betalvägg har dessa nu över 35 000 prenumeranter, hela 80 procent av dessa hade tidigare ingen digital prenumeration hos Die Zeit.
Nederländska Mediahuis tillväxtstrategi. På World News Media Congress i Marseille beskrev Matthijs van de Peppel från Mediahuis företagets tillväxtstrategi. Det handlar om fokus på signaturjournalistik som AI inte kan ersätta, starka varumärken som bygger relationer och extra kundvärden utöver själva prenumerationen.
Nyhetsmediernas appar når konsumenterna effektivt. Medieappar blir allt viktigare som en engagemangsdrivande och direkt relation mellan nyhetsutgivare och publik. Funktioner som ljud, video, spel, sök, följ och personliga rekommendationer driver mer användning. Appar bör därför inte ses som ännu en distributionskanal, utan som ett sätt att bygga direkta, återkommande och långsiktiga publikrelationer.
Kvalitet är ledordet. The Media Stack rapporterar från The Publisher Summit i London där de stora brittiska mediehusen diskuterade sina framtidsstrategier. Den gemensamma bilden är att fokus flyttas från räckvidd till relation. Publiken ska inte hyras från techbolagen utan relationen ska vara direkt. Det finns också en tydlig ambition att prioritera kvalitet och därför publicera mindre men bättre innehåll.
Samma ämne tas upp i en studie av FT Strategies, WAN-IFRA och ArcXP. Slutsatsen är också likartad kring hur nyhetsmedierna ska hållas relevanta och levande. Kort sammanfattat behövs unik journalistik och starka relationer till publiken. Relationer som byggs med hjälp av etik, förtroende, meningsfullhet och relevans.
Låt nyhetsbrev få en central roll. Rough Draft Atlanta har utvecklat sina nyhetsbrev och byggt övrig verksamhet kring dessa. 28 procent av alla digitala intäkter kommer nu via nyhetsbrev. Strategin bygger på flera nischade nyhetsbrev, starka skribentprofiler och relevant lokalt innehåll. Populärt innehåll och begränsat annonsutrymme gör också nyhetsbreven mer attraktiva och värdefulla för annonsörer.
Marknad
Reuters Digital News Report 2026 publicerades i slutet av juni. Den årliga rapporten bygger på en bred insamling av underlag från 48 länder världen över. På övergripande nivå är trenden fortsatt i huvudsak negativ och ger en bild av en bransch med stora utmaningar. Likväl finns det ljusglimtar, exempelvis belyser WAN-IFRA hur publiken inte anser att sociala medier kan fylla samma roll som traditionella nyhetsmedier. Enskilda nyhetsmedier har också en unik roll när det kommer till trovärdighet, det vill säga när det är konsumenternas självvalda favoritnyhetsmedia. Den generella tilliten till nyhetsmedier fortsätter tydligt nedåt.
Samtidigt har det skett ett symboliskt skifte där sociala-/videonätverk under 2026 gått om både TV och traditionella nyhetsmedier som mest frekvent använda nyhetskälla.
Tillståndet på den svenska marknaden är i vanlig ordning bättre än genomsnittet. Den övergripande tilliten till nyhetsmedier minskar från 53 till 52 procent, internationellt faller denna siffra från 40 till 37 procent. Andelen som ibland eller ofta undviker nyheter ökar från 26 till 30 procent, det internationella, det internationella genomsnittet är dock hela 42 procent. Sverige och Norge fortsätter också att inta särpositioner när det gäller andelen som senaste året betalat för digitala nyheter. Andelen är 32 respektive 40 procent, jämfört med det internationella genomsnittet på 17 procent.
I rapporten berättas också att gruppen som använt en AI-chatbott för nyheter senaste veckan ökat från 4 till 7 procent i Sverige vilket placerar oss under genomsnittet som är 10 procent.
Kanada lyfts fram som föregångsland. WAN-IFRAs vd Stig Ørskov beskriver hur Kanada över tid tagit många initiativ för att stödja och skydda landets nyhetsmedier. Det har handlat om skattelättnader, Online News Act och stöd till lokaljournalistik. Ørskov hoppas därför att Kanada också ska kunna ta ledningen kring de utmaningar som AI-bolag nu utsätter branschen för. Såsom upphovsrätt, krav på transparens och ansvar för innehåll som publiceras i tjänsterna.
AI driver tillväxten. Independent Media går starkt framåt med tillväxt för tionde året i följd. Särskilt AI och kreatör-/videobolaget Studio växer snabbt med intäktsökningar på över 60 procent. Sammantaget står AI nu för 10 procent av koncernens intäkter.
Effekter av åldersgräns på sociala medier. Journalism.co.uk har undersökt hur den nyinförda 16-årsgränsen för sociala medier i Australien har påverkat mängden unga som kommer till nyhetsmediernas webbplatser. Slutsatsen är att klart färre i den unga generationen kommer till nyhetswebbplatserna när vägen via de sociala medierna stängts. Nya strategier krävs därför för att motverka denna effekt. Det är lärdomar som europeiska nyhetsutgivare bör ta till sig nu när flera europiska länder planerar motsvarande lagsstiftning, först ut på kontinenten är Frankrike.
Australien hotar att beskatta techjättar. Ifall Meta med flera inte tecknar de avtal med nyhetsutgivare som landet kräver hotas företagen nu med beskattning. Australien fortsätter därmed att visa beslutsamhet kring hur nyhetsmediernas rättigheter skyddas och hur techbolagen ska ställas till svar.
AI
Ny chatbott som ska hantera tillförlitlighet och intäktsdelning. NewsGuard försöker positionera sig som ett alternativ till de generativa AI-tjänster som bygger svar på hela webben. Deras AI-chattbott bygger i stället på att svaren hämtas från ett urval av granskade nyhetskällor och att publicisterna får ersättning när deras innehåll används. Promptsvaren ska ha tydliga källhänvisningar. Affärsmodellen utmärker sig också, till skillnad från många andra AI-tjänster ska NewsGuard dela 50 procent av intäkterna med de publicister vars journalistik citeras. The Atlantic är ett av de första mediehusen som deltar. Läs mer i CNN:s artikel här.
Anpassningar för AI-agenter. Flera stora mediehus som Times och The Economist bygger för närvarande om sina webbplatser för att passa AI-agenter. Samtidigt blir blockering av alla icke sanktionerade AI-botar vanligt. Användning av nya standarder som exempelvis WebMCP ökar också, vilka är anpassade för att direkt ge AI-agenter strukturerad information.
AI-sammanfattningarnas effekt på trafiken är flerbottnad. Niemand Lab lyfter ett antal nyhetsutgivare som faktiskt sett ökad trafik genom Google trots AI Overview. Samtidigt är bilden den motsatta på många andra håll. Slutsatsen är att utvecklingen inte är entydig, gemensamt för vinnarna är ett stort fokus på originaljournalistik och nischad expertis.
I en annan Niemand Lab-artikel beskrivs hur söktrafiken minskat med omkring 40 procent till många nyhetswebbpaltser och att det på flera håll diskuteras om det kanske är bättre att avstå från Google än att fortsätta leverera innehåll utan tillräcklig trafik eller ersättning.
USA Today Co tecknar avtal med Palantir. Det ibland kritiserade bolaget Palantir som är specialiserad på AI-stödd analys ska nu hjälpa USA Today att analysera användarbeteenden för att skapa fler och bättre intäktsströmmar. Enligt USA Today är initiativet ett svar på den fallande sökrelaterade trafiken. Många av koncernens journalister uttrycker dock tydlig skepticism mot samarbetet.
Trumpadministrationens politik mot nyhetsmedier
Hur har aktionerna mot nyhetsmedier påverkat? The Guardian sammanfattar hur Trumpadministrationen ökat pressen på medier genom stämningar, begränsad pressaccess och myndighetsingripanden. Effekten har blivit självcensur och försiktighet då vissa mediechefer vill undvika att bli måltavlor för Vita huset. Samtidigt fortsätter flera medier, framför allt The New York Times och ABC, att driva granskande journalistik och juridiskt försvara sin självständighet. ABC har dock återigen hamnat i FCC sökarljus efter att de valt att inte direktsända Donald Trumps tal från Vita Huset. FCC anser att ABC därmed brister i sitt uppdrag vilket ska beaktas i kommande översyn av sändningsrättigheter.
The Guardian tar också upp försvarsminister Hegseths jakt efter läckor som nu bedrivs i samverkan med justitiedepartementet. AP rapporterar om hur jakten efter läckor går till rent praktiskt och beskriver bland annat hur telefonuppgifter från anhöriga till journalister eftersöks.
Ett annat sätt för försvarsdepartementet att kontrollera informationen är att inte kommunicera. Under kriget med Iran har Pentagon minskat och begränsat journalisters tillgång till försvarsledningen, bland annat genom färre presskonferenser.
BBC krav utmanar Trump. Trumps stämning av BBC riskerar att slå tillbaka mot honom själv genom krav på finansiell redovisning av påstådda skador. Politico och The Hill rapporterar om hur presidentens jurister nu försöker förändra stämningen för att undvika kravet på redovisning av uppgifterna.
Maktkamp om Lokal-TV. Det finns många strategier för att nå makt över media. The Fine Print beskriver hur lagstiftningen kring ägarkoncentration över lokal-TV nu har förändrats. Avsikten uppges vara att öppna vägen för stora konservativa TV-nätverk att ta över landets lokala kanaler och på det vis styra nyhetsmedier i önskad riktning.
Återkommande tendenser. Nyhetsmedier kämpar nu mot en fientligt sinnad administration i Vita huset. Det är dock inte första gången det blåst kallt. En omfattande analys som granskat alla tal som hållits i Kongressen sedan 1939 ser återkommande tendenser och samband.
Konjunkturen
Under sommaren har konjunkturbilden förbättrats något. I Konjunkturinstitutets (KI) uppdaterade prognos i augusti skrevs BNP-tillväxten för 2026 upp från 2,2 till 2,4 procent. Mindre justeringar mot det mer gynnsamma hållet gjordes även för sysselsättning och inflation. Tillväxten förväntas toppa år 2027 på 2,8 procent.
Inflationen bedöms ligga stabilt på drygt 2 procent under åren 2027 till 2030. För att den inte ska dra i väg ytterligare behöver Riksbanken i långsam takt höja styrräntan med 1 procent från dagens nivå på 1,75 procent. Höjningarna kommer påbörjas redan i år och 2,75 procent nås först under 2028.
Också i KI:s Konjunkturbarometer påvisas en positiv utveckling, på övergripande nivå är konjunkturläget nu starkt. Hushållen är dock fortsatt övervägande pessimistiska samtidigt som exempelvis handeln uppvisar ett mycket starkt läge. Det senare återspeglas också i IRM:s bedömning av annonsmarknaden vars tillväxt förväntas bli hela 6,1 procent under 2026. I sin prognos pekar IRM även ut tillväxt i dagspressens annonsintäkter, vilket naturligtvis är mycket efterlängtat.
Nyheter i korthet
Ny IMNA-rapport om hur nyhetsmedier vårdar och bygger tillit, gratis att ladda ner för medlemmar.
WAN-IFRA sammanfattar de viktigaste insikterna från World News Media Congress 2026 i Marseille i en rapport.
The Economist testar ett nytt prispressat koncept på fem marknader, däribland Sverige.
300 franska nyhetsmedier anklagar gemensamt Google för konkurrensbrott gällande AI-sammanfattningarna som tillhandahålls av företaget.
Siffror som offentliggjorts i samband med SpaceX notering visar att X annonsintäkter har fallit brant sedan Elon Musk tog över bolaget.