Anders Thoresson, frilansjournalist, föreläsare och kommunikationsstrateg på AI Sweden, redogjorde för en tid sedan om vad han ser som AI:s roll i journalistiken. Han betonade att fokus måste flyttas från tekniken till effekten av tekniken. Han gick igenom AI:s åtta förmågor, nämligen syn, hörsel, språk, robotik, utforskande, prognoser, optimering och skapande. För mediebranschens vidkommande är sannolikt robotik den minst relevanta förmågan. Varje mediehus behöver gå igenom sin verksamhet och bedöma vilka av AI:s åtta förmågor som kan användas med utgångspunkt i möjligheter och risker (det här tangerar f ö en del av Thomas Baekdals resonemang i den här artikeln och Martin Schoris uppmaning i den här). AI-förmågorna behöver alltsomoftast kombineras. I redaktionella sammanhang menar Thoresson att AI rymmer möjligheter och påverkanskraft för produktionen, distributionen, affären och bevakningen.
Produktionen
• För researcharbetet är exempelvis RAG (Retrieval Augmented Generation) användbart.
• AI-transkribering kan ske med bibehållet källskydd om språkmodeller med öppen källkod laddas ner lokalt.
Distributionen
• AI kan bidra till att identifiera redaktionens dolda sektioner.
• Smarta chatlösningar kan möjliggöra för läsarna att interagera med journalistiken.
Affären
• Thoresson förutspår en explosiv utveckling av så kallade smarta agenter, det vill säga att AI-modeller byggs i flera lager. Är mediebranschen redo för det?
Bevakningen
• Eftersom AI finns överallt behöver mediebranschens alla medarbetare besitta en förståelse för vad AI är förmöget till.
Slutligen rekommenderade Thoresson branschen att utforska öppna AI-modeller, att leta efter nytta och värde snarare än tekniska spetsmöjligheter och att utröna hur medier kan använda AI för att stärka sin roll i samhället. Thorgren rekommenderade mindre resursstarka mediehus/redaktioner att använda AI-modeller som har öppen källkod, höra efter med IT-leverantörer om de har kompetens på området samt att samarbeta med branschkollegor.