Välkommen till maj månads Marknad och insikt! Nyhetsbrevet inleds i vanlig ordning med inspirerande exempel som beskriver hur nyhetsmedier världen över tar sig an den utmanande men högintressanta utvecklingen i branschen. Därefter följer marknadsnyheter, AI-läget, nytt kring Vitas husets nyhetsfientliga politik och konjunkturläget.
Nyhetsmediers läsare kan bli ”fans”. I Digital Content Next lyfts hur nyhetsmedier kan öka engagemanget hos sin publik. Genom att se på mottagarna som fans går det att skapa ett sammanhang där mer tid spenderas i tjänsterna samtidigt som betalningsviljan växer. Vägen mot detta mål går via skapandet av egna ekosystem med kompletterande funktioner. På den resan kan också mer data insamlas, som i sin tur kan användas för att förstå och fördjupa publikens engagemang ytterligare.
Fördelar med interna chatbottar. Flera nyhetsmedier, som exempelvis brittiska Reach och The Independent, testar nu Taboolas chatbott internt på den egna nyhetswebbplatsen. Utvärderingen visar tydliga fördelar med högre engagemang och tydligare målinriktning, vilket bland annat möjliggör effektivare annonsering, rapporterar PressGazette.
Nyttan av ett väldefinierat AI-ramverk. Tyska Rheinische Post har mer än 20 pågående AI-projekt och 1000 anställda har erbjudits AI-utbildning. Innan storsatsningen lanserades hade först ett tydligt ramverk beslutats. Ramverket garanterar att satsningarna stödjer det övergripande målet om ökade digitala prenumerationer. WAN-IFRA beskriver hur Rheinische Post går till väga.
Fyra förändringskrafter i den digitala AI-eran. Digital Content Next sammanfattar intrycken från DNC Summit 2026 i fyra förändringar som påverkar digitala nyhetsmedier. Det handlar om att försvara värdet av journalistik mot AI-bolag, att gå från räckvidd till publikrelationer, prioritera trovärdighet och personligt anslag, samt satsningar på intern effektivisering med hjälp av AI.
AI som stöd vid undersökande journalistik. I stället för att låta AI ersätta journalister beskriver IMNA hur tekniken används bäst för att utveckla den undersökande journalistiken. AI:s styrka ligger i att analysera stora datamängder, hitta mönster i dokument, transkribera intervjuer och automatisera researcharbete. Det vill säga tidskrävande uppgifter som annars kan utgöra resurshinder vid undersökande journalistik. AI kan därmed bli en möjliggörare och journalisterna kan i stället ägna huvudfokus på granskning och berättande.
Brittiska DMG Media bygger gemensam AI-plattform. DMG Media, med titlar som The Mail, Daily Mail, Metro med flera, har ett internt system kallat Mail iQ som används av koncernens olika redaktioner. Mail iQ använder ett antal AI-agenter som automatiserar rutinuppgifter som research och administrativa moment. WAN-IFRA beskriver plattformen och nyttorna som skapas.
Samarbete kring nyhetsbrev med lokala partner. Ishrat Madiha, vid Reynolds Journalism Institute, beskriver hur samverkan med lokala företag kan vara en framgångsrik strategi för att utvidga antalet nyhetsbrevsprenumeranter. Det finns dock några viktiga förutsättningar. Exempelvis behöver målgrupperna vara likartade, samtidigt som det inte finns något konkurrensförhållande. Arenor för kontaktskapande kan vara sociala kanaler, gemensamma event och varandras nyhetsbrev. Det är också viktigt att båda parter kan dela lika på nyttan som skapas av samarbetet.
Houston Chronicles förnyade arbetssätt. I America’s Newspapers beskrivs hur Houston Chroicle skapat ett mer läsarorienterat upplägg. Tidningen hade tidigare en bred nyhetsbevakning som vände sig till en generell publik. Nu ligger i stället fokus mer på människor och deras individuella behov. Förändringen ställer naturligtvis stora krav på redaktionen men vinsten bedöms som betydande.
Hur nås framgång på TikTok? Kaia Tran, på Reynolds Journalism Institute, har författat en rapport om hur nyhetsmedier kan nå framgång på TikTok. Det handlar bland annat om att använda TikTok:s appverktyg för att anpassa material innan publicering, följa och engagera sig i aktuella TikTok-trender, samt att hålla sig kortfattad.
Metros TikTok-succé. InPublishing beskriver hur brittiska Metros TikTok-konto på tre år gått från 8 000 till 4 miljoner följare. Metro satsade först på snabbt och algoritmvänligt innehåll för att bygga räckvidd och för att lära sig plattformens kultur. Först därefter introducerades varumärkesdrivna format och kommersiella samarbeten.
Event som lyfter intresset för lokaltidningen. Local Media Association beskriver hur tre amerikanska lokaltidningar använt event för att bygga engagemang och donationsintäkter. Nycklar till framgång har varit att bjuda in rätt personer, bygga förtroende med genomtänkt berättande, sätta journalisterna i centrum och förklara lokaltidningens betydelse för lokalsamhället.
Nyhetsmedier kämpar för att ta tillbaka kundkontakten. Sociala medier har lyckats ta över en del av den nära kundrelationen som nyhetsmedier sedan länge haft. Nu finns det tecken på en motreaktion, då sociala medier inte längre anses ge samma utbyte för nyhetsutgivare. Men förändringen kräver förnyade prioriteringar. Utvecklingen och några nyhetsmedier som tagit täten beskrivs av Greg Piechota hos IMNA.
I samma ämne lyfter Nieman Lab hur nyhetsmedier försöker utveckla sina kundrelationer från traditionella medlemskap till att bygga en känsla av tillhörighet och gemenskap. Publiken ska uppleva att de utöver journalistiken även får en delaktighet i ett sammanhang. The Texas Tribune, Daily Maverick och Die Zeit lyfts fram som exempel där starkare sociala relationer byggs med hjälp av forum, event, nyhetsbrev och direktkontakter mellan läsare och journalister.
Marknad
EU-domstolen stödjer Italien mot Meta. Italien kräver att Meta betalar nyhetspublicister för användning av deras innehåll. Genom en dom stödjer nu EU-domstolen Italiens krav, då en rättvis ersättning anses förenlig med EU-lagstiftningen. Domen bör kunna få stor betydelse även i andra EU-länder och är därför en viktig seger för europeiska publicister i kampen mot stora techplattformar.
Förnyad lagstiftning i Australien. Australien har varit pionjärer kring lagstiftning mot techbolagens användning av journalistiskt material. Efter att den gamla lagen tappat effekt, då Meta hoppat av, är nu en förnyad lagstiftning på gång där techplattformarna med hot om omfattande viten ska tvingas teckna avtal med nyhetsmedierna i landet. Lagstiftningen kan komma att skapa spänningar mot USA, då Trump-administrationen kan se det som ett handelshinder mot amerikanska techbolag.
Frågan tas även upp av Nieman Lab, där artikelförfattaren Joshua Benton diskuterar problematiken och menar att Australien istället bör satsa på en skattemodell, och inte fortsätta med de hemliga avtal som föreslås även i den förnyade lagstiftningen.
Anser läsare att det finns ett ansvar att betala för nyheter? Pew Research Center har undersökt frågan och endast åtta procent av amerikanerna tycker att det finns ett sådant ansvar. Bland demokrater var andelen dock mer än dubbelt så hög som bland republikaner. Ålder och inkomst är också betydelsefulla faktorer bakom ställningstagandet.
Konsekvenserna av ”kreatör-journalistik”. Den före detta chefen för BBC News, Deborah Turness, beskriver hur utvecklingen mot journalister som profilerade och självständiga kreatörer kommer att omvandla hela nyhetsbranschen. Nyhetsmediets varumärke, kundlojalitet med mera kommer urholkas och värdet flyttas över till enskilda journalister. Mediehusen behöver hantera frågan genom en förnyad syn på talang, lojalitet och affärsmodeller, menar hon.
Svårare situation för lokal annonsering. Editor & Publisher beskriver varför lokal nyhetspress i USA får allt svårare att sälja annonsutrymme. De viktigaste faktorerna bakom förändringen är att kundbasen har förändrats från traditionella handelsaktörer till tjänsteföretag och att marknadsförare blivit mer tekniskt kunniga, vilket skapat nya strategier. Faktorer som lokal räckvidd väger då mindre, i stället behövs uppvisande av mer konkreta affärsresultat.
Lokala nyheter tappar marknad. Pew Research Center har över tid undersökt hur stor andel av amerikanerna som följer lokala nyheter. Sedan 2016 har gruppen som noggrant följer lokal nyhetsrapportering minskat från 37 till 21 procent. Av de olika nyhetskanalerna är det dagspress som fallit mest. Artikeln visar också hur utvecklingen ser ut i olika målgrupper.
Stor skillnad i hur lokala och nationella nyheter uppfattas. Media Insights Project har undersökt hur amerikaner uppfattar olika typer av nyheter. Resultatet visar bland annat att medan nationella och politiska nyheter ofta uppfattas som stressande och utmattande av en stor del av publiken, känns lokala nyheter mer positiva och trovärdiga. Lokala nyheter kan därför vara ett botmedel mot den nyhetströtthet som en stor del av befolkningen känner.
Den minskade trafiken från sociala medier i siffror. Nieman Lab beskriver hur trafiken från olika sociala medier till nyhetsmediernas webbplatser utvecklats sedan 2019. I volym är fallet störst från Facebook, men räknat som andel är det tydligast för Twitter. Minskningen påbörjandes 2020, det vill säga redan innan Elon Musk tog över och döpte om tjänsten till X.
Nyhetsmedierna är återigen först ut på oprövad mark. I den första digitaliseringsvågen under 90- och 00-talen påverkades nyhetsmedierna först och mest. Nu i och med den andra och AI-dominerande digitaliseringen återupprepas historien, uppger WAN-IFRA. Vilka krav ställs och vad går av lära av tidigare transformation?
Hur hittas balans mellan engagemang och samhällsnytta? Redaktioner drivs till att skapa engagemang för att öka antalet klick och prenumerationsköp. Samtidigt kan det enkla och snabba vara i konflikt med det djupa samhällsuppdraget nyhetsmedier har. Editor & Publisher rapporterar från New York Press Services vårkonferens, där en panel diskuterade frågeställningen om hur konflikten kring vad publiken vill ha, kontra vad publiken faktiskt behöver informera sig om, bör hanteras.
Att överleva som fritt nyhetsmedium i Orbans Ungern. Direkt36 kunde fortsätta att kritiskt granska den förra regimen i Ungern trots ett ständigt tryck, och hade därmed en viktig roll i maktskiftet när public service och andra stora nyhetsmedier var direkt eller indirekt kontrollerat av den politiska makten. Motståndskraften som bland annat Direkt36 uppvisade byggde på publikfinansiering, internationella samarbeten och digital distribution, snarare än traditionella affärsmodeller. Dessa saker gjorde dem mindre sårbara för politisk och ekonomisk press.
AI
Nyhetskonsumenternas AI-användning. Digital Content Next har undersökt hur olika målgrupper använder AI-tjänster vid nyhetskonsumtion och hur de värderar sammanfattningarna som genereras. Mellan 2024 och 2025 ökade användningen kraftigt och AI-tjänsterna har inte oväntat fått störst genomslag i de yngre åldersgrupperna.
Uppdatering av Google AI Overviews och AI Mode. Google inför nu en möjlighet för användare att koppla sina prenumerationer av nyhetsmedier till sökresultaten. Det sker genom att artiklar märks med ”subscribed”. Syftet är att öka användarnytta och att möta kritiken från publicister som sett sin trafik minska sedan AI-sammanfattningarna infördes.
India Today Group i AI-samarbete med Google. Pragya, som är Googles AI-drivna plattform för automation av nyhetsrum, används av India Today Group – och de båda aktörerna fördjupar nu sitt partnerskap. Hittills menar det indiska nyhetshuset att Pragya ökat effektiveten vid nyhetsskapande med 30 procent, samtidigt som också publikens engagemang ökat.
Vita husets kamp mot medier
FCC:s vapen mot medier kan komma att tas bort. FCC:s vd Brendan Carr har vid upprepade tillfällen utnyttjat FCC:s gamla ”news distortion policy” för att straffa medier som uppfattas som misshagliga i Vita husets ögon. Policyns ursprungliga syfte är dock ett annat, och nu driver tidigare kommissionärer och tjänstemän från båda partierna på för att ”news distortion policy” ska avvecklas helt.
Samtidigt har ABC återigen kommit i FCC:s fokus, där sändningsrättigheterna i etern nu ska ses över. Beskedet kom någon dag efter att Jimmy Kimmel strax före skjutningen på Vita husets korrespondentmiddag skämtat på ett sätt som efter attentatet kunde uppfattas som opassande. Orsakssambandet förnekas dock av FCC:s vd Brendan Carr. En grupp demokratiska senatorer har också protesterat mot initiativet, som dessutom strider mot avtalet att omförhandling av ABC:s sändningstillstånd kan ske tidigast 2028.
Konjunkturen
Förväntningarna på 2026 var högt ställda vid årsskiftet efter att andra halvan av 2025 överraskat positivt. Det fanns även kritik mot den expansiva finanspolitiken som införts i år med sänkt matmoms och inkomstskatt, då detta ansågs elda på i onödan. Nu skrivs dock prognoserna ner för 2026 (även om året fortfarande tros kunna ge den högsta BNP-tillväxten sedan 2022). I Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer för april månad syns också en tydlig nedgång för hushållen – trots de finanspolitiska stimulanserna som införts under året. Förklaringen står framför allt att finna i konflikten mellan Iran och USA/Israel med låsningen i Hormuzsundet, de höjda råvarupriserna och en höjd allmän osäkerhet. Det innebär att den aktiva finanspolitiken nu blivit lättare att försvara. Inte minst då inflationen under 2026 genom matmomssänkningen kan hållas under Riksbankens inflationsmål – vilket ökar chansen att styrräntan kan ligga stabil. Förhoppningen att hushållen i år skulle öppna sina plånböcker och leda Sverige in i en högkonjunktur börjar dock komma på skam i och med de senaste siffrorna.
Nyheter i korthet
Ben Cotton, nyhetschef på The New York Times, beskriver i ett poddinslag hur tidningen lyckats öka antalet digitala prenumeranter.
Vinnarna av WAN-IFRA:s Digital Media Awards Södra Asien, Amerika, Afrika, Mellanöstern och Europa har presenterats. Av de 24 priserna i Europa hamnade tre i Sverige och lika många i Norge.
Årets Pulitzerpriser har tillkännagivits.
Ny IMNA-rapport om prenumerationsstrategier, gratis att ladda ner för medlemmar.
Amerikanska Gannet rapporterar att digitala intäkter nu står för nära halva intäktskakan.
Hur utvecklas nyhetspoddarna? Nieman Lab beskriver och listar de främsta aktörerna i några olika länder, däribland Norge.