Välkommen till september månads Marknad och insikt! Nyhetsbrevet inleds i vanlig ordning med sådant som är avsett som inspiration, vilket främst innefattar exempel på hur nyhetsmedier världen över hittar nya sätt att utveckla sina tjänster. Därefter följer bland annat marknadsnyheter och händelser inom AI-området samt det senaste kring Vita husets fientliga politik mot nyhetsmedier.
Nyhetsmedierna Chicago Public Media och New_ Public bygger ett socialt nätverk i form av en lokal social plattform kallad Chicago.com. Avsikten är att skapa digitala mötesplatser för olika stadsdelar, där invånare kan dela tips, evenemang, frågor och hjälpa varandra. Projektet ska nu testas i fem stadsdelar i Chicago. Finansieringen är tänkt att komma från medlemskap, sponsring och donationer.
Kan spel bli en del av berättandet? Viss undersökande journalistik kan kommuniceras i form av spel och skulle då kunna nå yngre målgrupper effektivt. Till fördelarna hör att spel låter publiken själv fatta beslut och uppleva dilemman, vilket kan skapa större förståelse och empati än en vanlig artikel. Samtidigt är upplägget dyrt, tidskrävande och opassande i vissa sammanhang.
Annonsering riktad mot AI-bottar. TIME har börjat sälja annonser riktade direkt mot AI-bottar, det sker via AI-anpassade artiklar med sponsrade FAQ-inslag. Annonsörerna betalar för att påverka vad AI-tjänsterna hittar, återger och säger om deras varumärken. Effekten mäts exempelvis i synlighet, vinkling och korrekthet. Även om det finns utmaningar försöker TIME nu skapa en ny annonsmarknad där AI-system, snarare än människor, är målgruppen.
Att mäta AI-satsningar. I denna artikel lyfts problematiken kring hur AI-projekt följs upp och mäts i nyhetsmedier. Övergripande bör fokus ligga på vad som har blivit bättre tack vare AI. Viktigast att mäta är i vilken grad tekniken frigör medarbetare från rutinuppgifter så att de kan ägna sig åt mer värdeskapande saker.
Vad bör man fokusera på vid uppföljning? I Digital Content Next beskrivs hur man mäter och utvärderar sin besöksstatistik bäst. Bärande är att mediehus bör sluta använda sidvisningar som huvudmått och i stället mäta relationen till publiken. Fokus kan ligga på engagemang, återkommande besök, lojalitet och konvertering. Framgångsrikt innehåll är inte nödvändigtvis det som får flest klick, utan det som bygger en vana och får läsaren att återkomma och i slutändan betala.
Viktigare att skapa läsarvanor än att jaga klick. IMNA beskriver i en artikel hur Philippine Daily Inquirer fokuserar på att bygga läsarvanor, i stället för att maximera besök och sidvisningar. Framgång mäts därför främst i återkommande användning, registreringar, prenumerationer, sparningar och engagemang.
I en annan IMNA-artikel beskrivs hur Mediacorps mål numera är att skapa lojalitet genom återkommande val, snarare än att jaga enstaka besök eller prenumeranter. Strategin bygger på närvaro i sociala medier med syftet att locka över publiken till de egna kanalerna och att med hjälp av AI förbättra innehåll och distribution.
Nyhetsutgivarnas fördelar på en AI-driven annonsmarknad. Annonsörer vill inte endast nå många mottagare, de vill också veta vem de når och om målgruppen faktiskt engagerar sig. God kännedom om sina prenumeranter, registrerade användare och eventdeltagare ger publicister värdefull kunskap om mottagarnas intresse och beteende. På en AI-driven annonsmarknad blir nyhetsutgivarens viktigaste tillgång därför inte maximal räckvidd, utan trovärdighet och en engagerad publik som de själva känner.
Differentiering av kunder, lärdomar från musikbranschen. IMNA:s Greg Piechota beskriver att nyhetsmedier kan lära av hur exempelvis Spotify utöver standardabonnemangen skapar premiumprodukter för superfans. För medier kan det bland annat handla om exklusivt innehåll, arkiv, e-böcker, medlemskap och liveevent. Utgångspunkten är att förstå vad de mest engagerade kunderna värderar högst och utifrån den kunskapen bygga premiumprodukter ovanpå det vanliga abonnemanget, ungefär som musikindustrin gör för sina superfans.
Ta tillvara och utnyttja unika data. Nikita Roy från Reynold Journalism Institute beskriver hur nyhetsmedier har en närmare relation till sin publik än nästan alla andra aktörer. Det är data från exempelvis nyhetsbrev, medlemskap, donationer, enkäter och läsarengagemang som ger unika möjligheter. Genom att samla och koppla ihop denna data kan redaktioner utveckla sin affär och förstå vilka läsare som är lojala, vad de uppskattar samt vilka som riskerar att försvinna.
Samma perspektiv lyfts från WAN-IFRA:s Indian Printers Summit där Ashwin Padmanabhan, COO på WPP Media South Asia citeras så här: ”Vinnaren kommer inte bli den nyhetsutgivare som erbjuder mest innehåll, utan den med starkast relation till publiken”.
Experimenterande kring krav på registrering av konto. Tidningen Rest of the World har experimenterat med en registreringsvägg där läsare efter ett antal artiklar måste skapa ett gratis konto. Resultatet visar att momentet i hög grad accepterades av läsarna. Den viktigaste lärdomen är dock att registreringar i sig inte bör vara målet, det viktiga är i stället att identifiera engagerade läsare utan att försämra läsupplevelsen.
Marknad
Nyhetsmedier och kreatörer – samarbete bättre än konkurrens. Medan kreatörer i social media och videonätverk ofta har hög räckvidd och förtroende har traditionella publicister överlägsen redaktionell kompetens, trovärdighet, produktion, distribution, events och försäljning. Eftersom egenskaperna kompletterar varandra finns enligt en artikel från FIPP en öppning för mer samarbete.
Satsning på AI för att rädda lokaljournalistik. Columbia Journalism Review beskriver Axios samarbete med OpenAI, där den senare finansierar starten av 13 lokala nyhetsbrev under tre år. Samtidigt låter Axios AI-tjänsten träna sina modeller på Axios material. Upplägget beskrivs i artikeln som ett intressant men riskabelt experiment. AI kan ge lokaljournalistiken nytt liv, men kan också göra medier mer beroende av de AI-bolag som samtidigt förändrar och hotar deras affärsmodell.
Nyhetspubliken söker efter nyheter i nya kanaler. Google Search tappar kraftigt som trafikkälla för nyhetssajter, den organiska söktrafiken föll globalt med cirka 33 procent på ett år. Publiktrafiken försvinner dock inte utan flyttar till Google Discover, YouTube, sociala medier och AI-tjänster. Därmed kan mediehus inte längre bygga sin trafikstrategi kring Google Search. De behöver i stället finnas på flera plattformar och anpassa innehållet efter varje kanal.
Hur påverkas olika nyhetsmaterial av de nya AI-sökbeteendena? Brittiska Association of Online Publishers (AOP) har undersökt hur olika typer av nyhetsmaterial påverkas av de nya AI-söktrenderna. Resultatet visar bland annat att publiken oftare använder AI-tjänsterna för att ta del av affärs och tekniknyheter. Medan exempelvis sport och resor i högre grad genererar trafik till nyhetsmedierna. Ett övergripande område där AI-tjänsterna lyckats är material som innefattar instruktioner. Nyhetsutgivare behöver möta denna utveckling genom att fokusera mer på innehåll som är svårt att ersätta med ett AI-svar.
Australien visar vägen. Australien har visat att stater faktiskt kan pressa Google och Meta att betala för nyhetsinnehåll. Landets lagstiftning ledde till att avtal på uppskattningsvis 200 miljoner australiska dollar tecknades, pengar som riktas till landets nyhetsmedier. Framgången byggde på noggrann marknadsanalys, tydliga regler och hot om konsekvenser om plattformarna inte förhandlade. Landet skärper nu reglerna ytterligare för stora techbolag som använder lokalt nyhetsinnehåll. Plattformar som Google, Meta, TikTok och LinkedIn måste teckna avtal med minst åtta australiska mediebolag. Om det inte sker kan de få betala en avgift på upp till 2,5 procent av sina australiska annonsintäkter.
Nytt australiskt lagförslag sätter ytterligare press på sociala medier. Ett lagförslag i Australien vill ge användarna kontroll över sociala mediers algoritmer. Det ska gå att stänga av rekommenderat innehåll från konton användaren inte följer och då i praktiken återgå till ett mer kronologiskt/flödesbaserat socialt nätverk. Bakgrunden är de skador som algoritmerna anses orsaka.
AI
Vattenstämplad AI. För att leva upp till transparenskoden i EU:s AI-direktiv kommer Anthropic att ”vattenstämpla” allt innehåll som skapats av bolagets nya AI-modeller.
Apple vill ge nyhetsutgivare ersättning. Apple planerar att skapa en betalningslösning där nyhetsutgivare ska få betalt när Siri AI använder material. Totalt antas utbetalningar kunna summera till 100-tals miljoner USD.
Google lanserar verktyg för identifiering av AI-genererat innehåll. Google DeepMind har utvecklat Backstory, ett AI-verktyg som hjälper faktagranskare att undersöka bilder och avslöja manipulationer och AI-genererat innehåll. Verktyget innehåller AI-detektering, omvänd bildsökning och spårning av bildens historia samlat i ett arbetsflöde. Verktyget anses kunna minska tidsåtgången per granskningsuppdrag från runt 50 minuter till endast några minuter.
OpenAI beskriver hur de vill stödja journalistik. OpenAI uppger att de via utbildningar och verktyg vill hjälpa journalister att arbeta mer effektivt med research, analys och innehåll, samtidigt som journalistiska kärnvärden som källkritik, noggrannhet och redaktionellt ansvar bevaras.
Trumpadministrationens kamp mot nyhetsmedia
Justitiedepartementets inblandning i målet New York Times mot OpenAI. Andrew Deck som bevakar AI för Niemand Lab sammanfattar och analyserar Justitiedepartementets framförda argument till stöd för OpenAI och hur New York Times svarar.
Disney går ”i krig” mot FCC. Disney/ABC stämmer nu USA:s mediemyndighet FCC, med Brendan Carr som ordförande, efter att FCC inlett en ovanligt tidig granskning av licenserna för åtta ABC-stationer. Disney hävdar att granskningen är en politisk repressalie för ABC:s innehåll som bland annat innefattat kritik mot Donald Trump i program som Jimmy Kimmel Live! och The View. Därmed anses granskningen vara ett hot mot yttrandefriheten. FCC säger å sin sida att man i stället utreder om ABC uppfyller kraven på att verka i allmänhetens intresse, bland annat gällande frågor om diskriminering och regler för politisk balans. USA Today analyserar frågan ytterligare och diskuterar hur ett framtida domstolsutfall kan påverka USA:s nyhetsmedier i stort.
Gamla lagar används för nya avsikter. The Guardian beskriver hur Trumpadministrationen använder gamla obskyra lagar för att samla in information om journalister och politiska motståndare och därigenom kringgå normal rättslig prövning. En återkommande tendens i processerna har varit att kraven dragits tillbaka innan de prövats rättsligt, vilket kan vara ett sätt att undvika domstolsprejudikat som går emot Vita huset.
Aktivt stöd till europiska konservativa medier. Vita huset har för avsikt att påverka nyhetsmedier även i Europa genom ett riktat stöd till högervinklade medier på 4 miljoner USD. Initiativet kritiseras starkt, exempelvis av Frankrikes utrikesminister.
Konjunktur
Den svenska konjunkturen utvecklas bra för närvarande, under andra kvartalet ökade BNP med 3,3 procent jämfört med samma kvartal 2025. Det är en tydlig uppväxling jämfört med de 1,5 procent som BNP ökade under helåret 2025. För helåret 2026 tror de flesta bedömare på en tillväxt på cirka 2,5 procent och ytterligare lite mer 2027. BNP per capita-tillväxten kommer att ligga på ungefär samma siffror, vilket beror på att befolkningstillväxten avstannat i Sverige.
Valet är nu avklarat och det kan framöver komma att få en viss dämpande effekt på hushållens ekonomi eftersom vissa finanspolitiska insatser under senaste året – såsom sänkt matmoms, bränsleskatt och kollektivtrafikens månadskort – är tidsbegränsade. Prisökningarna som förväntas av återgången till tidigare nivåer beräknas också påverka inflationen under kommande år, vilket i sin tur påverkar räntorna. Mycket är dock oskrivet nu när regeringsförhandlingarna inleds, vilka naturligtvis skulle kunna resultera i permanentande av exempelvis lägre matmoms och månadskort.
En utdragen regeringsförhandling innebär dock normalt en tidsperiod av finanspolitisk stiltje. Kanske är det då tur att ekonomin för närvarande rör sig i en stabilt uppåtgående riktning. Enligt Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer har till exempel hushållens konjunkturläge mellan juli och augusti 2026 förbättrats från svagt till normalt läge, senast normal nivå uppnåddes var i februari 2025.
Nyheter i korthet
AP och Reuters arbetar för en gemensam standard för att AI-verktyg ska kunna kommunicera genom hela redaktioners arbetsflöde.
Nu har annonserbjudandet ChatGPT Ads lanserats i Sverige och i 30 andra europeiska länder.
Apple lanserar en metod som garanterar äkthet för bilder tagna med iPhonemobiler.
Deccan Herald beskriver hur snabbt omställningen från print till digitalt sker på den indiska marknaden.