Välkommen till oktober månads Marknad & insikt! Nyhetsbrevet innehåller i vanlig ordning en internationell utblick med nyheter som skall ge inspiration från branschen och uppdatera kring AI, marknad och konjunktur. Artiklarna handlar denna gång exempelvis om hur relationen till läsarna kan stärkas och hur AI kan skapa affärsmöjligheter för nyhetsmedier.
Daily Mail har en ny annonsstrategi i sociala medier som innebär att tidningen satsar stort på social video och kreatörer i ett nytt initiativ. Strategin är att gå från att använda sociala medier främst för att driva trafik till den egna nyhetswebbplatsen till att istället bygga publik och annonsaffärer direkt på TikTok, Instagram, YouTube med flera. Målet är att en tredjedel av annonsintäkterna skall genereras på detta vis 2027, mot 20 procent idag.
Branschens nödvändiga förflyttningar. På PressGazettes Future of Media Technology Conference 2026 beskrev ledande brittiska utgivare de förflyttningar som de anser är nödvändiga för att behålla sin relevans. Det handlar om att flytta fokus från trafik till relationer, låta journalister bli kreatörer och bygga värden genom unikt innehåll. Därutöver bör nyhetsbrev användas som en direktkanal till publiken vilket också minskar beroendet av techbolagens algoritmer.
Hur byggs vanor hos nyhetskonsumenter? I en IMNA-artikel beskrivs de fem looparna som skapar de vanor som bygger en trogen publik. Det handlar om: Ritualer, återkommande moment varje dag, exempelvis spel. Framsteg, såsom mål och milstolpar i olika sammanhang. Personalisering, innehåll som blir bättre ju mer användaren använder tjänsten. Urval, hjälpa användaren att hitta rätt innehåll i informationsbruset. Gemenskap, genom kommentarer och omröstningar med mera skapa en känsla av tillhörighet.
Hur har nyhetsutgivare använt AI? I Reuters intervjuas Katya Gorchinskaya som leder J·Index som kartlagt över 3 000 AI-användningar i nyhetsmedier från 142 länder. Resultatet visar att cirka 60 procent av AI-implementeringarna sker på redaktioner, främst för produktion, research, transkribering och andra arbetsflöden. Totalt sett står små och lokala redaktioner för nästan en tredjedel av fallen. En risk som lyfts fram i studien är att det skapas ett beroende av AI-leverantörer ifall journalister tappar egna färdigheter och omdöme när alltmer tankearbete outsourcas.
Event blir allt viktigare. En allt viktigare intäktskälla för nyhetsutgivare är event. Det handlar främst om intäkter från sponsring, biljettförsäljning och företagskunder som vill nå specifika målgrupper. Det finns flera fördelar, bland annat skapas ett stort värde när arrangemang innehåller fysiska möten vilket i dagens digitala värld är extra viktigt när relationer skall byggas. Därför bör mediehus se event som en strategisk kärnprodukt och inte bara som ett komplement till journalistiken.
Lokal bevakning via AI. The Philadelphia Inquirer har utvecklat Scrape, ett AI-verktyg som automatiskt bevakar lokala informationskällor. Det kan exempelvis handla om kommunmöten, skolkalendrar och Facebook-sidor.
Tre nya strategier för att nå ny publik. Nyhetsmedier behöver hitta nya vägar till publiken bortom traditionella sajter och betalväggar. Greg Piechota från INMA pekar på tre strategier: bygga egna produkter, köpa tillgång till publik eller låna räckvidd via plattformar.
Marknad
Gemensam standard för att mäta AI-bolagens användning. Mediekoalitionen SPUR har lanserat en gemensam teknisk standard som skall göra det möjligt för publicister att se hur AI-företag använder deras journalistiska innehåll. SPUR vill skapa en motsvarighet till de mätstandarder som finns för digital annonsering, fast för journalistik som används av AI. Totalt har 80 stora nyhetsmedier nu anslutit sig till SPUR.
AI-boomen kan stärka nyhetsutgivare. I en ny rapport från INMA argumenteras för att AI-boomen kan ge nyhetsmedier betydande intäkter. När AI-genererat innehåll blir allt vanligare ökar värdet av unik, verifierad journalistik och förstahandsinformation. En förutsättning är dock att nyhetsmedierna agerar gemensamt och strategiskt innan AI-företagen hittar andra sätt att få fram data.
Varumärken blir allt viktigare. På INMA’s Media Innovation Week i Madrid presenterades bland annat hur europeiska nyhetsutgivare nu satsar alltmer på byggande och exponering av varumärken. Bakgrunden är att förtroende, igenkänning och journalistisk trovärdighet blir konkurrensfördelar när innehåll finns överallt. Utöver själva nyhetsutgivaren är även enskilda journalister i sig viktiga varumärken som i symbios med utgivaren bygger ett tydligt och trovärdigt varumärke som publiken aktivt väljer och känner lojalitet till.
På samma konferens gavs naturligtvis även AI-frågan stor uppmärksamhet. Både som ett hot mot affären och som en möjlighet för nyhetsutgivare. AI beskrevs, föga förvånande, som den nya verklighet mediehus måste anpassa sig till, på gott och ont.
Hur byggs lönsamhet i AI-tiden? FIPP har publicerat rapporten Monetisation for the AI Age som undersöker hur nyhets- och mediehus kan skapa hållbara intäkter när Google och sociala plattformar inte längre driver lika mycket trafik. Den långsiktiga grunden till framgång är unikt innehåll, publikens förtroende och flera kompletterande affärsmodeller.
Mindre trafik, men fler blir prenumeranter. Mängden besökare som The Atlantic får via Google har fallit men antalet som blir prenumeranter ökar samtidigt. Det betyder att Google numera skickar färre som bara läser och fler med tydlig betalningsvilja.
Googles ersättningsprogram rullas ut trots bristande transparens. Google testar ett nytt program där nyhetsutgivare får betalt när deras innehåll bidrar till AI-svar i Gemini, AI Overviews och AI Mode. Ersättningen baseras på uppskattat värde, alltså inte bara antal visningar/användningar. Men Google är inte tillräckligt transparent kring hur beloppen räknas ut. Programmet riktar sig främst till små och medelstora utgivare och ersättningsbeloppen har hittills visat sig vara relativt små.
Google tvingas ändra delar av sin annonsteknik. En amerikansk domstol har konstaterat att företaget olagligt monopoliserat marknader för annonsservrar och annonsbörser. Google måste nu göra det lättare för konkurrerande annonssystem att få tillgång till Googles annonsutbud. Förändringarna kan ge publicister större valfrihet och bättre förhandlingsläge, men det återstår att se om konkurrensen faktiskt leder till högre annonsintäkter.
Lokalnyheter intresserar men betalningsviljan saknas. Medill har undersökt hur Chicagos invånare konsumerar lokalnyheter, och kan visa att cirka hälften konsumerar dem men endast 14 procent betalar för det. Orsaken är att det finns många tillgängliga gratiskällor, utmaningen för branschen är därför att tydligare visa vilket unikt värde som finns och är värt att betala för.
Hur förändras nyhetskonsumtionen i Storbritannien? Brittiska Ofcom har undersökt frågan och publicerar resultatet i rapporten: News Report 2026 – An overview of how people get their news and attitudes towards the provision of news. Rapporten innehåller en mängd siffror, exempelvis är BBC och social media vanligare källor för lokalnyheter än de lokala dagstidningarna. En övergripande utmaning enligt studien är att nyhetsmedier behöver nå publiken där den finns, såsom på sociala plattformar och via AI-tjänster, samtidigt som de måste värna sitt varumärke, publikens förtroende och den direkta relationen till läsarna.
Lag för stöd till lokal journalistik antagen. Delstaten Kalifornien har antagit en ny lag som skall stärka lokaljournalistiken genom skatteavdrag kopplade till hur många journalister mediehusen anställer och behåller. Mediehus kan få avdrag på 20 000 dollar per journalist för upp till fem tjänster och 15 000 dollar för varje ytterligare journalist.
AI
Metas nya användarvillkor kan stå i konflikt med såväl upphovsrättsliga principer som konkurrensrätt. Meta inför från den 30 oktober 2026 nya användarvillkor som kan ge företaget rätt att automatiskt samla in innehåll från nyhetssajter med koppling till företagskonton på Facebook, Instagram och WhatsApp. Innehållet kan användas för att utveckla Metas AI-tjänster. Företag som inte accepterar villkoren måste sluta använda Metas tjänster för kommersiella ändamål. Meta kan därigenom potentiellt använda artiklar och annat innehåll utan separata licensavtal, vilket kan konkurrera med nyhetsutgivarnas egna tjänster. Tidningsutgivarna (TU) anser att de nya användarvillkoren väcker frågor om marknadsmakt och kan stå i konflikt med såväl upphovsrättsliga principer som konkurrensrätt.
New York Times krav för AI-licensiering. New York Times är positivt inställd till AI-licensiering, men mycket selektiva. Tre krav måste uppfyllas: rimlig ersättning, ett långsiktigt partnerskap och tydlig kontroll över hur innehållet används. Avtal ska helst också bidra till trafik tillbaka till NYT. Men viktigast av allt är att AI-avtal inte får undergräva den direkta relationen till läsaren och prenumerationsaffären.
New York Times mot OpenAI. New York Times och OpenAI har lämnat in sina huvudargument i den stora upphovsrättstvisten, som kan få stor betydelse för hur AI-företag får använda nyhetsutgivares material. Eftersom den amerikanska regeringen dessutom öppet tagit OpenAI:s sida anses kommande domslut få extra stor betydelse.
OpenAI lanserar nyhetssamarbete i Kanada. Tillsammans med nätverket Village Media lanseras Open Door, ett AI-verktyg som hjälper invånare att hitta lokala samhälls-, hälso- och omsorgstjänster. OpenAI bidrar med finansiering, API-krediter och teknisk support, medan Village Media äger produkten.
Från traditionella annonser till interaktiva AI-upplevelser. OpenAI försöker omvandla annonser till AI-samtal. Besökaren ska via annonser gå vidare till en AI-agent som kan svara på frågor och leda användaren närmare ett köp.
Ny AI-tjänst för nyhetsmaterial. IPPen Digitals “The Lab” bygger en AI-infrastruktur som hjälper läsare att hitta rätt journalistik, snarare än att bara generera nya texter. En viktig komponent är hur AI:n kopplar ihop läsarens frågor med nyhetsutgivares befintliga innehåll, så att arkivet blir mer användbart. Istället för att vara ett alternativ till nyhetsutgivarnas webbplatser blir tjänsten därmed en väg in till nyhetssajterna.
Vita husets kamp mot nyhetsmedier
Nya metoder för att jaga källor. Politico rapporterar om att USA:s justitiedepartement (DOJ) försöker få ut LinkedIn-data om en journalist som del av en utredning om en nationell säkerhetsläcka. Myndigheten vill komma åt uppgifter om cirka 1 900 LinkedIn-interaktioner från sex användare. LinkedIn menar att begäran är alldeles för bred. Fallet kan få stor betydelse även långt utanför LinkedIn då det handlar om hur mycket staten ska kunna kräva ut från techplattformar när informationen kan avslöja journalisters källor.
TV-bolagen visade solidaritet. De stora TV-bolagen använde sin gemensamma bevakning som påtryckningsmedel för att försvara pressens tillträde när CNN blev utestängda av Vita huset. Det är ett ovanligt exempel på medier som agerar kollektivt mot statlig kontroll över nyhetsbevakningen. CNN fick senare preliminärt tillbaka tillträdet genom ett domstolsbeslut, och övriga TV-bolag återupptog samtidigt bevakningen. Vita huset fortsätter dock att förvägra CNN tillträde i vissa sammanhang. Justitiedepartementet hävdar också att presidenten har juridisk rätt att porta CNN, MS NOW och Politico från Vita huset, efter att han anklagat medierna för falsk rapportering och för att hota den nationella säkerheten.
Trump värre än någon annan president i modern tid. I Politico sammanfattas hur A.G. Sulzberger, New York Times ordförande och ansvarige utgivare, beskriver Trumps konfrontativa inställning mot nyhetsutgivare. Konflikten handlar inte bara om Trumps inställning till nyhetsmedier, utan även om var gränsen går mellan en presidents rätt att kritisera pressen och statens möjlighet att begränsa journalisters tillgång till makten.
Trump förlorade i domstol. En domare i Iowa har avvisat Donald Trumps stämning mot The Des Moines Register och opinionsmätaren J. Ann Selzer. Trump hävdade att en mätning inför valet 2024, som visade att Kamala Harris ledde tydligt i Iowa var medvetet manipulerad och utgjorde valpåverkan. Trump vann sedan i Iowa med god marginal. Domaren slog fast att opinionsmätningen och rapporteringen skyddas av Första tillägget och inte kan behandlas som ett kommersiellt bedrägeri.
Konjunkturen
Sverige har för närvarande en mycket god ekonomisk utveckling. BNP-tillväxten 2026 förväntas bli hela 3,0 procent enligt Konjunkturinstitutet, det efter att prognosen skrivits upp med 0,6 procentenheter i september månads uppdatering av kvartalsrapporten Konjunkturläget. Förändringarna i denna upplaga är dock inte bara till det bättre, tillväxten 2027 förväntas samtidigt bli lite svagare, samma sak gäller för sysselsättningen. Samtidigt bedöms nu både inflation och ränta bli lite högre framöver. Hushållens ekonomiska läge har nu förbättrats i varje mätning sedan april i år. Det gör att läget nu ligger över närmast föregående topp som var i november 2024, för att hitta en bättre utveckling för hushållen behöver vi gå tillbaka ända till december 2021. Hushållen har naturligtvis gynnats av den expansiva finanspolitiken under valåret. Eftersom flera av dessa initiativ är temporära kan man dock förvänta sig ett ekonomiskt bakslag för just hushållen när bränslepriserna och kollektivtrafikkorten höjs i december i år och matmomsen återgår till 12 procent i slutet av 2027. Givet att inte förändringarna permanentas naturligtvis. I rådande situation med den problematiska regeringsbildningen lär det dock bli svårt att förhindra utfasningen av reformerna som löper ut i år.
Nyheter i korthet
OpenWeb lanserar forum som låter nyhetsmedier skapa Reddit-liknande diskussioner direkt på sina egna sajter.
Två 23-åringar i Argentina har skapat Lisa AI. Kort efter lanseringen blev appen den mest nedladdade nyhetsappen i Argentina.
OpenAI fördubblar sitt stöd till Lenfest Institutes program för AI och lokaljournalistik med ytterligare 10 miljoner dollar. 5 miljoner i finansiering och 5 miljoner i AI- och mjukvarukrediter.
Niemand Lab visar hur OpenAI imiterar och skapar serieteckningar samt därefter anger falsk upphovsperson.
YouTube presenterar tre sätt att hjälpa nyhetsmedier att växa: bättre verktyg för videoproduktion, nya intäktsmöjligheter och starkare skydd mot AI-genererade imitationer.
Amerikaners tillit till nyhetsmedier har halverats på 50 år, men senaste året är tendensen tydligt positiv, och det är republikanska väljare som är förklaringen till förbättringen.
Pew Research Center har kartlagt amerikanernas engagemang för digitala nyheter.
AI-analysföretaget Palantir möter ofta kritik, men USA Today samarbetar med dem. Vilka är vinsterna och riskerna?
Reuters har frågat experter från Axios, The Guardian och The Athletic hur de möter den nya sökverkligheten. Rekommendationerna sammanfattas i fem punkter.
WAN-IFRA har släppt en ny rapport om hur redaktioner i framkant arbetar med AI.
2026 ser ut att bli ett riktigt dåligt år för lokala nyhetsmedier i USA, visar en sammanställning av Nieman Lab. Rubriken sammanfattar läget: From bad to worse.