Välkommen till april månads Marknad och insikt! Nyhetsbrevet inleds i vanlig ordning med sådant som är avsett som inspiration, vilket innefattar övergripande spaningar och exempel på hur nyhetsmedier världen över hittat nya sätt att utveckla sina tjänster. Därefter följer marknadsnyheter och händelser inom AI-området samt det senaste kring Vita husets mediefientliga politik.
Hur AI förändrar redaktionernas arbetsflöden. WAN-IFRA beskriver hur AI-användningen i branschen nu går från att vara experiment med enskilda verktyg till att bli en storskalig implementering i hela arbetsflöden. Fokus skiftas tydligare mot läsarna och roller omdefinieras när nyhetsmedier med hjälp av AI skapar en mer publikdriven och differentierad journalistik.
AI-agenter bistår i försäljningsarbetet. Dawn McMullan från IMNA beskriver hur AI-agenter kan förenkla rekryteringen av prenumeranter genom ökad produktivitet och snabbare experiment. Med rätt instruktioner kan agenterna på egen hand planera, agera och optimera de arbetsflöden som behövs för att skapa tillväxt och öka prenumerationsintäkterna.
Synlighet i AI-svar. Synlighet i sökmotorer har länge varit angeläget, men numera krävs också ett specifikt fokus på att synas i AI-tjänsternas sammanfattningar. Mekanismerna är dock nya och kräver därför anpassning. Digital Content Next beskriver frågan och visar hur expertis om och relationer med plattformarna väger tyngre än exempelvis varumärkeskännedom när AI-tjänster presenterar sina svar.
Hur arbetar de stora nyhetsaktörerna med prenumerationsaffären? Greg Piechota från IMNA har sammanställt hur 50 ledande nyhetsutgivare globalt bygger sina prenumerationsintäkter. Piechota hittar många gemensamma nämnare. Vanligtvis används exempelvis billigt inträde som sedan följs av dyrare förnyelse. Buntning och familjeerbjudanden är också återkommande strategier. Artikeln kvantifierar även hur vanligt förekommande olika typer av erbjudande är och hur intäkterna påverkas av olika erbjudandestrukturer.
The Wall Street Journals arbete med TikTok-material. Digital Content Next beskriver hur WSJ använder TikTok för att nå yngre läsare. Arbetet innefattar plattformsanpassning av videor, vilket exempelvis handlar om att det personliga anslaget förstärks genom att journalisterna lyfts fram, för att på den vägen bygga förtroende. Förtroendet används sedan för att bygga relationer som i sin tur leder till nya prenumeranter.
Etablerade nyhetsmedier försöker imitera influencers. Natalie Korach berättar i Status hur de stora amerikanska nyhetsmedierna nu tränar på att hitta samma anslag som influencers använder. Till viss del kan det handla om att se mindre professionella ut genom att exempelvis ha synliga mikrofoner och vara i mer avslappnade miljöer. Det kan också handla om rena samarbeten med influencers där kreatörsdrivet innehåll blandas med övrig rapportering. Syftet är att bygga en lojal publik och skapa personliga relationer i en digital värld där publikens beteende snabbt förändras.
Positiva nyheter för att motverka nyhetströtthet. The Fix rapporterar att många europeiska nyhetsmedier har börjat lägga fokus på en mer positiv och konstruktiv journalistik. Syftet är att behålla publikens intresse. Dystra tider med många krig och kriser kan annars skapa nyhetsstress, vilket i sin tur kan leda till nyhetsundvikande.
The Guardian väljer egen AI-väg. Istället för att skapa en AI-chattbot väljer The Guardian att satsa på ett AI-verktyg som organiserar och förklarar tidningens artiklar i olika teman. Avsikten är att läsare ska kunna få djupare information och bredare berättelser.
Fördelarna med flytande innehåll. Flytande innehåll (”liquid content”) är ett begrepp som innebär att journalistiskt material är flexibelt och kan anpassas för olika syften. För att åstadkomma detta krävs att innehållet är modulärt. AI kan sedan omvandla, anpassa och personifiera material i realtid. På det vis kan nyhetsbolag gå från statiska artiklar till ett flexibelt och AI-drivet innehåll som kan anpassas och distribueras överallt där publiken finns.
De hetaste trenderna inom prenumerationsområdet. IMNA:s Greg Piechota sammanfattade på INMA Media Subscriptions Summit i Toronto de viktigaste faktorerna bakom en framgångsrik läsaraffär i dagens läge. Det handlar bland annat om nyttan av att förstå superanvändare och vikten av att bygga vanor.
Hur kan man utnyttja sitt nyhetsarkiv bäst? Journalister från flera stora internationella nyhetsmedier beskriver i en Reutersartikel hur arkivet kan användas. Uppfattningen är att nyhetsarkivet ofta har varit en outnyttjad resurs. Med hjälp av AI kan det tillgängliggöras och användas för att skapa nya artiklar, öka förståelsen och ge historiska sammanställningar med mera.
En tydligare satsning på kvalitet efterlyses. Ladina Heimgartner, WAN-IFRA:s ordförande och VD för Ringier Media Switzerland, skriver att nyhetsutgivare bör sluta jaga volym och i stället fokusera mer på innehåll som faktiskt skapar relevans, lojalitet och affärsvärde. Optimering för räckvidd fungerar dåligt i en tid då AI konkurrerar. Därför bör tydligare prioriteringar göras i redaktionerna, med målsättningen att sluta producera innehåll som inte ger ett tydligt värde.
I samma ämne rapporterar PressGazette om hur The Times satsning på färre men bättre berättelser har gett en god tillväxt i antalet prenumeranter de senaste åren.
Marknad
Australiens lagstiftning mot techbolag har fungerat. Australiens lagar, som kräver att techbolagen tecknar avtal med nyhetsmedierna för att få använda innehåll, har fungerat väl enligt en sammanställning i Editor and Publisher. Den befintliga lagstiftningen är dock inriktad på sociala medier och nu krävs en uppdatering för att även täcka AI-tjänster. Artikeln tar även upp hur nyhetsutgivare bör agera och samverka för att driva utvecklingen i rätt riktning.
Ny Reutersrapport om hur yngre konsumerar nyheter. Rapporten visar att unga inte har slutat bry sig om nyheter. De vill bara ha dessa i andra format, på andra plattformar och på ett mer lättillgängligt sätt. Mellan 2015 och 2025 kan man se hur sociala medier har tagit över positionen som den ledande kanalen från nyhetstjänsternas webbplatser och appar, när det gäller nyhetskonsumtion bland 18–24-åringar internationellt. Nyhetskonsumtionen i dag är snabbare, mer visuell och mer passiv, eftersom man snarare stöter på nyheter i flöden än aktivt söker dem. Hela rapporten finns också att ladda ner.
Vart vänder man sig först vid stora nyhetshändelser? Pew Research Center frågade invånare i USA vart de i första hand vänder sig när de vill få information om stora nyhetshändelser. 36 procent angav då en nyhetstjänst. Därefter följer sökmotorer med 28 procent och sociala medier med 19 procent. Skillnaderna mellan åldersgrupperna var dock mycket stora då endast 14 procent av 18–29-åringarna angav en nyhetstjänst, mot hela 59 procent i gruppen 65 år och äldre. De unga angav i stället oftare att de använde sökmotorer och sociala medier.
Amerikanernas attityd till AI. Pew Research Center har undersökt hur USA:s invånare ser på den framväxande AI-tekniken. Undersökningen är bred och handlar både om bruk och om oro för tekniken. När det gäller nyhetsbranschen visar studien exempelvis att 9 procent ibland eller ofta använder chattbottar för att få tag på nyheter. Bland tonåringar är andelen 19 procent.
Innehållsmarknaden för AI börjar ta form. Efter flera år av laglöshet, där AI-bolag har utnyttjat innehåll som ägs av nyhetsmedier, börjar nu en riktig marknad ta form där nyhetsbolag kan licensiera sitt material till AI-företag som träningsdata och produkter. I en WAN-IFRA-artikel lyfts de faktorer som nu behöver vara på plats för nyhetsutgivare. Det handlar om att skydda sitt innehåll effektivt, bygga egna AI-förmågor, anpassa affärsmodeller och säkerställa relationen till publiken.
AI
Stora AI-intäktskällor inom räckhåll. Enkel, konsekvent och gemensam licensiering kan ge branschen en stor intäktskälla. John Boyden, som leder initiativet RSL ”Really Simple Licensing”, menar att 100 miljarder USD finns att hämta årligen för nyhetsutgivare om de går samman i sina krav på techbolag som använder deras innehåll. Betalningsmodellen som RSL vill bygga tar inspiration från hur musikindustrin genererar intäkter och kopplas direkt till användningen.
Nytt AI-licensavtal som öppnar möjligheter för mindre publicister. Digiday skriver att News/Media Alliance har tecknat ett avtal med AI-bolaget Bria. Avtalsmodellen gör det enklare för mindre aktörer att delta, eftersom de slipper förhandla direkt med stora techbolag. Intäkterna ska fördelas lika mellan aktörerna, och avsikten är att skapa en ny och återkommande intäktskälla när efterfrågan på kvalitetsdata för AI-tjänster ökar.
Vidarelänkningen från AI-chattbottar kartlagd. Analysplattformen Chartbeat har undersökt andelen användare som följer de generativa AI-tjänsternas länkar till ursprungsmaterialet. Sammanställningen visar också skillnader mellan olika typer av ämnen. Nyhetsområdet utmärker sig genom att andelen som klickar sig vidare är låg. Även Nieman Lab skriver om Chartbeats undersökning.
Hur refererar AI-tjänsterna till nyhetsmedier? Kanadensiska Centre for Media, Technology and Democracy har undersökt hur olika generativa AI-tjänster refererar till de nyhetsartiklar som används. Resultatet visar att det finns stora brister i alla de fyra undersökta tjänsterna och att ChatGPT framträder som sämst. Nieman Lab sammanfattar resultaten.
Metas intresse för nyhetsmaterial har återuppväckts. Meta har över tid haft en varierande attityd till nyhetsmediernas material. Genom att först uppmuntra det och sedan prioritera ner sådant innehåll på Facebook, skapades strategiska problem för nyhetsbranschen. Nu vill Meta återigen samverka med nyhetsmedier via sin AI-tjänst. Avtal tecknas på löpande band med nyhetskoncerner världen över.
Metas AI-satsning syns också i företagets struktur. Nu planeras uppsägningar av cirka 20 procent av företagets personal. Dels för att spara resurser som kan behöva användas till AI-satsningar, dels för att AI-satsningarna förväntas minska behovet av personal.
Vitas husets kamp mot nyhetsmedier
Källskyddet ställs på sin spets. Donald Trump hotar att fängsla den journalist som rapporterade om räddningsaktionen som inleddes efter att ett amerikanskt flygplan skjutits ner över Iran. Vita huset kräver att källan till nyheten avslöjas, rapporterar Politico.
Trumps mobilnummer sprids bland journalister. Under de två första veckorna i den militära konflikten med Iran genomförde Donald Trump 30 exklusiva telefonintervjuer med journalister som fått tillgång till hans mobilnummer. I Semafor beskrivs bakgrunden och varför det kan vara problematiskt.
Turerna kring Voice of America (VOA) fortsätter. Vita huset har tidigare utsatt nyhetstjänsten för nedläggningshot och massuppsägningar, beslut som till stor del upphävts av domstolar. Nu har en kamp inletts kring själva rapporteringen, där en grupp journalister på VOA hävdar att Vita huset försöker göra nyhetstjänsten till ett propagandaverktyg för Donald Trump, vilket strider mot VOA:s riktlinjer.
Återanställningen av tidigare uppsagd personal förhindras också tills vidare på grund av överklaganden, rapporterar The New York Times.
Pentagon tvingas ändra sina restriktioner mot medier. Efter ett domstolsbeslut tvingas Pentagon nu tillåta journalister att delta i pressträffar utan restriktioner. Pentagon kritiseras dock för att försöka kringgå beslutet, rapporterar The New York Times.
Konjunktur
Konjunkturen har varit svår att förutse de senaste åren. Vid flera tillfällen har prognoserna genomgått betydande justeringar. Bakgrunden är dels att vi lämnade en svår lågkonjunktur 2024, präglad av hög ränta och inflation. Dels ett geopolitiskt läge som hela tiden överraskar marknaden. Med tiden har dock marknaden blivit lite mer luttrad och tar därför inte politiska utspel på lika stort allvar i dag som för ett år sedan. Irankonflikten har dock inneburit ytterligare en störning som nu gör att tillväxtutsikterna återigen skrivs ner. 2026 förväntas visserligen bli ett hyfsat år i Sverige med 2,5 procents BNP-tillväxt, men det innebär ändå en nedgradering jämfört med Konjunkturinstitutets prognos i december 2025. I stället har prognosen för 2027 skrivits upp något. Samtidigt har inflationsprognosen höjts på grund av stigande oljepriser. Nivån är dock fortfarande under Riksbankens mål på 2,0 procent, vilket därmed inte förväntas leda till höjning av styrräntan. Osäkerheten på finansmarknaderna har dock ökat bankernas upplåningskostnad, vilket har lett till något högre bolåneräntor.
Hushållens ekonomiska läge är fortfarande svagt och har i princip varit oförändrat sedan oktober 2025. Förhoppningarna att hushållen ska ta täten i en konjunkturuppgång är därmed fortfarande ouppfyllda.
Nyheter i korthet
Storbritanniens regering planerar ett riktat stöd på 12 miljoner pund för att motverka tendenser till underrapportering i utsatta områden.
Läs om hur Kyiv Independent under drygt fyra års krig har försörjt världsopinionen med nyheter om kriget.
Reddit kommer kräva identifiering av konton när det finns misstanke om AI-bottar.
Nieman Lab rapporterar om att Metas delvis oberoende Oversight Board nu varnar för att Metas nya Community Notes inte kommer kunna ersätta professionell faktagranskning.