Välkommen till maj månads Marknad och insikt! Nyhetsbrevet innehåller i vanlig ordning inspirerande exempel och undersökningar från branschen samt AI- och marknadstendenser. Utvecklingen i USA är också fortsatt händelserik och nu när de 100 första dagarna passerat har administrationens ambitioner gällande nyhetsmedier klarnat, vilket analyseras i flera artiklar.
WAN-IFRAs Digital Media Awards Europe 2025. WAN-IFRA presenterar årligen vilka nyhetsmedier som uppvisar de bästa initiativen och innovationerna där läsarna sätts främst. 2025 tilldelas elva av de 24 priserna nordiska nyhetsmedier. Det är rimligen ett tecken på att vår region ligger i framkant då vi endast står för en knapp tjugondel av befolkningen i Europa. Norge är klart främst i Norden eftersom sex av de elva pristagarna har sin hemvist i vårt västra grannland. Läs om alla pristagare och motiveringar här.
WAN-IFRA presenterade även 2025 Digital Media Awards Worldwide i början av maj, de tolv vinnarna beskrivs kort med länkar till ytterligare information.
Nytänkande format. Tidningen People har utvecklat en app som skall ge en helt unik läsarupplevelse. Formatet är ett svar på hur TikTok och andra lyckats skapa sin publik och ger enligt utvecklarna nyhetstjänsten en väldigt modern framtoning som kommer locka alla åldrar, men allra mest de yngsta. Nyhetsappen kommer att vara gratis att ladda ner och är helt reklamfinansierad. Koncernen bakom People ser satsningen långsiktigt och kommer inte att ställa några kortsiktiga lönsamhetskrav. Även Axios skriver om tjänsten.
Fallstudie av framgångsrik kampanj. The Fix presenterar hur slovakiska Dennik N med stöd av demokratiargument fick befintliga prenumeranter att bjuda in sina bekanta till nyhetstjänsten. Under den tio veckor långa provperioden var betalning frivillig, ändå betalade hela 78 procent av deltagarna. Och 72 procent fortsatte att prenumerera efter de tio provveckorna.
Drivkrafterna bakom prenumerationstecknande. Professorerna Weiyue Chen från Butler University och Esther Thorson på Michigan State University har listat och rangordnat de sex främsta skälen till att prenumerationer tecknas. Viktigast är att stödja god journalistik, den näst viktigaste faktorn är att kunna ta del av kvalitetsjournalistik.
Hur tar de yngsta del av nyheter? University of South Florida har genomfört en studie av hur barn i åldern 11-13 år konsumerar nyheter. Resultaten visar att nyhetskonsumtionen är begränsad men när de söker nyheter använder de snarare nyhetswebbplatser än appar. Gruppen är därutöver av allt att döma ganska medveten om problematiken med desinformation.
Meningsfullt och autentiskt innehåll nödvändigt för att nå unga. Unga bryr sig om nyheter, precis som äldre generationer. Skillnaden är att de bryr sig på ett annorlunda sätt säger Liesbeth Nizet från Mediahuis in Belgium. Det viktigaste är lyfta fram det meningsfulla och autentiska och Nizet ger tips på hur en strategi för detta kan se ut.
Upplyftande innehåll når nyhetsundvikare. De som inte tar del av nyheter uppger ofta att orsaken är ogillande av negativ information. Att ändra nyhetsmixen och presentera mer positiva och optimistiska nyheter kan därför vara en väg framåt. WAN IFRA beskriver hur Canada’s Globe and Mail och sydafrikanska News24 arbetar för att lägga an detta perspektiv. Det handlar om UX-fokus, språkbruk och målstyrda nyhetsinitiativ som exempelvis kan handla om samhällsbyggande.
Engagemang är kärnan. Chris Miles från NewsWhip beskriver i en IMNA-artikel hur engagemang är det som driver utvecklingen i digitala kanaler. Miles lyfter ett antal faktorer som är viktiga att förstå för att kunna uppnå engagemanget och därigenom den spridning som efterfrågas.
Hur appar används för att öka engagemang. Mediavoices beskriver hur utvecklingen av nytänkande appar är det mest effektiva verktyget för att bygga relationer. Artikeln innehåller ett par exempel på hur några olika nyhetsmedier arbetar.
Transparens bygger förtroende. Reuters Institute har ställt frågor om hur transparens i olika betydelser påverkar förtroendet för nyhetsmedier, Nieman Lab rapporterar. Resultatet visar att sambandet är tydligt på alla undersökta marknader. Ett exempel som tas upp är egenvärdet av rättelser när felaktigheter har påträffats i artiklar.
Utvecklingen i USA
100 prövande dagar. Axios sammanfattar hur Donald Trump under sina 100 första dagar som president har angripit nyhetsmedier och hur det bemötts av domstolar och kongress. Nieman Lab beskriver hur ”Orbánmodellen” nu kopieras i USA, modellen består bland annat av trakasserier och att affärsmän trogna administrationen tar över ägande av nyhetsmedier.
Commitee to Protect Journalists (CPJ) har sammanställt en granskning av pressfriheten i USA 100 dagar in i Donald Trumps styre. I rapporten beskrivs Vita husets olika vägar för att bekämpa nyhetsmediernas frihet i landet. Mycket i strategin verkar vara att på olika sätt belöna eller bestraffa nyhetsmedier, beroende på hur de rapporterar.
Media och demokratiutvecklingen i USA. WAN-IFRA publicerar en lång intervju med Marty Baron, före detta redaktör på The Washington Post, om den pågående utvecklingen i Trumps USA. I artikeln kommenteras bland annat Jeff Bezos strategival, hur övriga amerikanska medier påverkas, vilka strategier Vita huset använder och vad som kan göras nu för att försvara mediernas roll.
Presidentens instruktioner följs. Gannett som är USA:s största tidningsaktör meddelar att de kommer ta bort all information om mångfald i koncernen. Även Thomson Reuters, det kanadensiska informations- och teknikföretaget som bland annat äger nyhetsbyrån Reuters, genomför motsvarande förändringar.
Anslag till forskning kring desinformation dras tillbaka. National Science Foundation i USA slutar att finansiera forskare som arbetar inom området då det strider mot de nya riktlinjerna från Vita huset. Arbetet som tidigare ansågs vara en viktig del för att skydda yttrandefriheten anses nu vara ett hot mot densamma.
Mekanismerna bakom Trumps framgång. Megan Garber beskriver i The Atlantic hur objektivitet inte längre värderas av opinionen och hur makthavare använder lögnen som politiskt verktyg. Till sitt stöd har Garber teori och aktuella exempel för att förklara utvecklingen.
Marknad och omvärld
Var tredje annonskrona borta. Globalt har en tredjedel av annonsintäkterna försvunnit från nyhetsmedier på fem år. Inte oväntat är Google och Meta istället vinnarna. En annan förändring är att TV-annonsering för läkemedel ökar i betydelse i USA, vilket förklaras av att TV-publikens genomsnittsålder ökat markant.
PressGazette kan dock även rapportera om positiva signaler som möjligen indikerar att nedgången för nyhetsmediernas annonsintäkter kanske kan stanna av framöver.
Google och Metas dominerande ställning. PressGazette har kartlagt hur Google och Meta tillsammans står för mer än hälften av alla annonsintäkter i Storbritannien. Utöver totalsiffran redovisas också intäkter och marknadsandelar för olika annonssegment.
Utvecklingen för prenumerations- och annonsintäkterna i USA. Matt Pearce beskriver i sin blogg hur nyhetsmediernas inkomster har utvecklats under de senaste decennierna, sammanställningen visar bland annat hur prenumerationsintäkterna ökat och annonsintäkterna fallit.
Något ökad trafik från Facebook. Efter att Facebook prioriterat ner nyhetsmedier i sina algoritmer och trafiken till dessa därefter fallit noteras nu tendenser på en vändning. PressGazette rapporterar att det kan vara ett resultat av att Meta i januari 2025 lanserat förändrade riktlinjer som innebär att mer politiskt innehåll visas på ett tydligt individualiserat plan.
Framtid för printannonser. Indiska e4m som skriver om landets medie- och annonsmarknad ser positiva tendenser för printannonsering. Annonsörer verkar vända tillbaka till print med hänvisning till den trovärdighet formatet ger, samtidigt som värdet av digital annonsering ifrågasätts. Läs mer i artikeln från e4m som också innehåller statistik som stödjer slutsatserna.
Processerna mot techjättarna. Google förlorar målet mot USA:s justitiedepartementet gällande monopol inom reklamteknikbranschen. Tidigare har även sökmotorsfallet gått emot bolaget. CJR, IMNA och The Verge beskriver det rådande läget. Även Meta och Apple har att hantera konkurrensmål, EU har nyligen utdömt böter på sammanlagt 8 mdkr. Och i USA är Meta under granskning vilket skulle kunna leda till en uppsplittring av bolaget.
Effekter av Google AI Overviews. Mail Online har uppmätt ett kraftigt fall i antal läsare som går vidare via länk till nyhetswebbplatsen från Google AI Overview jämfört med vanliga webbsökingar.
AI
Insikter från konferensen Nordic AI in Media 2025. I slutet av april hölls Nordic AI in Media 2025 i Köpenhamn. Marina Adami från Reuters var där och beskriver de fem främsta bidragen att ta lärdom av.
AI minskar IT-kostnader. Paul Kanareck med bakgrund från The Evening Standard och The Guardian beskriver hur AI-teknik faktiskt kan innebära att resurser kan komma att flyttas från IT-avdelningarna till redaktionerna.
Patch skalar upp. Patch skapar hyperlokala AI-genererade nyhetsbrev och har under de senaste månaderna skalat upp från 1 100 till att täcka 30 000 lokala samhällen i USA. Tjänsten bygger på nyheter från Patch nationella nyhetstjänst men utöver det skapas lokala nyheter genom AI som hämtar information från öppna källor. Nieman Lab skriver en utförligare artikel i ämnet.
Financial Times AI-arbete. Liz Lohn, Produktchef på Financial Times berättade på Frankfurt AI Forum i april hur AI används av FT i det journalistiska arbetet.
AI-trender inom journalistiken 2025. WAN-IFRA har seminarier i ämnet och sammanfattar några av slutsatserna i en artikel. Bland annat beskrivs insikterna från ett studiebesök i San Fransisco under januari månad, och hur man kan frigöra sig från beroendet av big-tech inom AI.
AI-verktyg som journalister använder. Reuters försöker hitta AI-verktygen som verkligen kommer till användning i det journalistiska arbetet. På WAN-IFRA:s AI Forum i Bangalore visades hur arbetet med dessa verktyg går framåt. Tjänster som Fact Genie med mera beskrivs och nyttan förklaras.
Det italienska journalistförbundet ifrågasätter AI-riktlinjer. Det italienska journalistförbundet har en ganska hög ambition kring hur AI-genererat material skall hanteras. Alberto Puliafito som skriver i The Fix är dock tveksam till initiativets upplägg, läs hur han argumenterar.
Negativ syn på AI inom journalistik. Pew Research Center publicerar en undersökning som visar att invånarna i USA har en ganska negativ syn på AI:s bidrag i nyhetsrapporteringen. Effekterna väntas bli mer felaktiga och vilseledande nyheter, samtidigt förväntas antalet sysselsatta journalister också minska.
Protester mot lagförslag i Storbritannien. Lagförslaget innebär att utgivare måste informera tydligt att det inte är tillåtet för AI-tjänster att använda innehåll, om inte så sker tillåts användningen. Kritiker menar att det borde vara tvärtom istället. PressGazette går igenom förslaget och kommentarerna från branschen.
Hur kan oönskad AI-träning förhindras? Enligt vittnesmål från chefer på Google kan företagets AI-modeller tränas på artikelinnehåll oavsett om innehållsägarna motsatt sig det eller inte. Det enda sättet att säkert hindra träningen är att inte tillåta sökmotorsindexering alls.
OpenAI:s bild av sök och upphovsrätten. På World News Media Congress i Krakow i början av maj höll OpenAI:s chef för upphovsrättsfrågor Tom Rubin ett anförande om hur bolaget ser på frågorna och hur användarnas förändrade sökvanor påverkas av utvecklingen.
Konjunkturen
Början av 2025 har inneburit dramatik i makroekonomin. Dels har inflationsfallet under 2024 kommit av sig, dels har tullkriget ökat ekonomisk osäkerhet. Som effekt har hushållen återigen blivit klart mer pessimistiska vilket är ett tvärt brott mot förbättringen under fjolåret. Näringslivets stämningsläge har dock inte påverkats nämnvärt. Riksbankens räntebeslut i maj öppnar dock för en kommande möjlig räntesänkning så kanske kan hushållen bli mer optimistiska framöver igen. Att tullkonfliktens dramatik verkar ha svalnat något kan också hjälpa till.
Storbankernas prognoser för styrräntan har åkt berg och dalbana under året. Nu börjar tron på ytterligare sänkningar etableras återigen. Det är dock stor skillnad i bedömningarna. SHB tror att styrräntan faller med 0,75 procent till nästa årsskifte, SEB och Swedbank tror på en minskning med 0,25 procent och Nordeas prognos är oförändrad styrränta året ut. Skillnaden dem emellan ger en god bild av hur svårbedömt läget är.
Nyheter i korthet
Den senaste statistiken över nyhetswebbplatser i USA visar bland annat hur The Atlantic ökar kraftigt efter avslöjandet av Vita husets chatskandal i mars. På en global nivå har nu The New York Times passerat BBC som den största engelskspråkiga aktören.
Daily Mail är framgångsrika på Instagram. På endast fyra månader har antalet följare ökat med en miljon. Enligt MailOnline:s sociala mediechef är detta ett resultat av engagerande innehåll inom bland annat kändisnyheter, kungligt stoff och undersökande journalistik.
Pew Research center har ställt ett antal frågor till allmänheten i USA om vad de förväntar sig av nyhetsmedier.
Poddar om brottsfall skapar publik. Daily Mails ”The Crime Desk” har varit framgångsrik och lockat tusentals nya prenumeranter. Läs om hur de går till väga.
Donald Trump anser att CBS bör förlora sin sändningsrätt efter inslag i CBS 60 minutes om Ukraina och Grönland där presidenten enligt egen uppfattning framställdes negativt.
PressGazette ger en uppdatering kring Googles planer för annonsmarknaden efter att cookies blivit ett allt mindre användbart verktyg under de senaste åren.
Reuters har undersökt hur det är att arbeta som journalist i Storbritannien och hur situationen har förändrats mellan 2015 och 2023.
IMNA har publicerat en ny rapport om vad nyhetsmedier behöver veta för att hänga med i den nya sökmotorsverkligheten med nya AI-funktionaliteter. Rapporten kan laddas ner gratis av medlemmar.
Leicester Gazette:s Facebookkonto blockerades av Meta och de gavs ingen möjlighet att överklaga. Efter att det uppmärksammats av PressGazette återöppnades dock kontot. Händelsen visar på rättslösheten som råder mot techjättarna.
Financial Times har satsat mycket på video, läs om varför och vilka resultat som uppnåtts.
Threads tar in på X, Threads har nu 350 miljoner aktiva användare, mot 600 miljoner för X och 35 miljoner för Bluesky.