Välkommen till Marknad och insikt! Augusti månads nyhetsbrev inleds med en kort sammanfattning av Reuters Digital news report 2025 som publicerades i slutet av juni. Därutöver innehåller nyhetsbrevet i vanlig ordning inspirerande exempel, AI- och marknadsnyheter samt en uppdaterad lägesbild av situationen för nyhetsmedierna i Donald Trumps USA.
Reuters Digital news report 2025. Den årliga rapporten från Reuters innehåller en grundlig genomgång av utvecklingen i digitala nyhetsmedier, baserat på återkommande undersökningar och annan statistik. I årets rapport kan man bland annat läsa om hur sociala medier fortsätter att växa på redaktionella mediers bekostnad. Utöver att annonsintäkterna för sociala medier vuxit förbi traditionella medier ser man nu även att dessa i betydelse som nyhetskälla blivit viktigare än både TV-medier och digitala nyhetstjänster för invånare i USA. Bland de sociala medierna är det TikTok och Instagram som växer som nyhetskälla, medan Facebook tappat kontinuerligt även om förändringen mellan 2024 och 2025 är minimal. Se hela presentationen i video på Reuters webbplats. Rapporten har även uppmärksammats i många artiklar, exempelvis i PressGazette, NiemanLab, Digital Content Next, INMA där var och en har valt att fördjupa sig i enskilda underområden.
Inspiration
Problematiken kring notifikationer. Nyhetsnotifikationer i smartphones kan upplevas som störande vilket kräver ett balanserat förhållningssätt. The Guardian presenterar relevanta frågeställningar och statistik från användarsidan.
Better News presenterar också åtta exempel på hur det går att öka medarbetarnas engagemang i nyhetsorganisationer. Här hämtas exemplen från olika delar av USA och samtliga beskrivs på ett konkret och lättillgängligt sätt.
Speltrenden fortsätter. Spel engagerar och gynnar kundkontakten vilket gör att många nyhetsmedier introducerar sådant innehåll. Den som vill ha inspiration kan ta del av The Atlantic:s senaste initiativ.
Åtta intäktsexperiment. Better News presenterar åtta exempel från lika många nyhetsmedier där nya intäktsströmmar har kunnat skapas genom nytänkande. Exemplen beskrivs kortfattat och vinsten förklaras, dessutom visar man hur man enklast kan kopiera uppläggen.
Norsk inspiration. WAN-IFRA uppmärksammar hur VG lyckats i sin digitala omställning som nått så långt att printverksamheten inte längre krävs som stöd. Framförallt imponerar den digitala annonsaffären.
Hur offensiv kan man vara mot sina läsare? Journalism.co.uk rapporterar om när The London Minute testade att gå från att be om bidrag till att kräva betalning av sina läsare.
Journalism.co.uk rapporterar också från The Audiencers Festival där olika mediekoncerner delar sina bästa tips för att få unga läsare att betala för innehåll. En viktig detalj är att det skall vara lika lätt att teckna en prenumeration som att avsluta densamma. Sådant och annat som bygger tillit är grundläggande när de framgångsrika strategierna presenterades på konferensen.
Nya intäkter genom event. The Fix rapporterar om hur den franska mediekoncernen Actu bland annat utvecklat intäktsdrivande rekryteringsevent som koncept. Genom koncerntidningarnas starka lokala ställning skapas en bra grund för denna typ av sammankomster där arbetsgivare på orten kan möta arbetssökande.
Lära av andras misstag. Houston Landing lanserades för två år sedan som en oberoende, ideell nyhetsplattform, med målet att stärka demokratin och förbättra livet för Houstons invånare. I våras lades verksamheten ned. Nieman Lab har granskat orsakerna bakom kollapsen. Misslyckandet kan ge sedelärande insikter om hur viktigt det är med tydlighet och avgränsat fokus i branschen.
Mobile first-strategier. Polska Gazeta Wyborcza och sydafrikanska News24 presenterade sina strategier kring hur de arbetar med AI-integration och mobilt fokus på WAN-IFRA’s 76:e World News Media Congress i Krakow i juni.
Exempel på AI-policy. Business Insiders AI-policy presenterades för de anställda i juni och blev snabbt allmänt känd. Innehållet kan tjäna som inspiration då det strukturerar upp tillåten och otillåten användning av generativa AI-tjänster.
Business Insider rullar också ut allt fler AI-tjänster i sitt erbjudande, tidigare har utveckling skett av sökmotorn, betalväggar och annonser. Nu lanseras även interaktiva upplästa nyheter med hjälp av AI.
Det nya medieklimatet i USA
Donald Trumps försök att ta makt över media. Tidigare har presidenter försökt påverka medier genom kritik eller begränsad tillgång, men ingen har som Trump fått stora nyhetsbolag att gå med på juridiska uppgörelser efter kritisk rapportering. ABC och CBS har gått med på juridiska uppgörelser med Donald Trump, och presidenten hotar ständigt med nya stämningar när nyhetsrapporteringen inte faller honom i smaken. Exempelvis efter WSJs rapportering kring Trumps födelsedagsbrev till Jeffrey Epstein eller The New York Times rapportering om stagnationstecken i ekonomin. Vilka konsekvenser riskerar detta att få? Michael J. Socolow, mediehistoriker och professor inom Kommunikation och journalistik på the University of Maine diskuterar konsekvenserna i The Conversation.
Trump uppges vilja upphäva New York Times Co. mot Sullivan-prejudikatet från Högsta domstolen från 1964 som slår fast att offentliga personer bara kan vinna förtalsmål mot medier om de kan bevisa att uppgifterna publicerats med ”faktisk illvilja” eller medveten lögn eller vårdslös nonchalans inför sanningen. Frågan beskrivs i detalj i denna artikel, även den från The Conversation.
Radiostationer i USA tappar sitt statliga stöd. Trump stoppade nästan omedelbart stödet till de lokala radiostationerna som organiseras genom NPR och PBS, det krävdes dock ett beslut i kongressen vilket tillfälligt stoppade presidentordern. Nu står hoppet istället till donationer från lyssnare och läsare. Nieman Lab rapporterar.
AP fortsatt utestängda. AP som fortfarande vägrar att döpa om den Mexikanska golfen och därför varit utestängda från Vita huset fick avslag i appellationsdomstolen då åtgärden inte ansågs vara ett brott mot yttrandefriheten, således står Trumps beslut kvar.
Miljardärernas inverkan på nyhetsmedierna i USA. Rusty Foster sammanfattar i Today in Tabs hur miljardärernas inflytande har påverkat och skapat dagens situation. Enligt författaren skiljer bakgrunden mellan de olika exemplen men effekten verkar gå i samma riktning i nästan samtliga fall.
New York Magazine dyker specifikt ned i vad som pågår i Jeff Bezos The Washington Post men har svårt att se någon rimlig affärsmässighet. Även Columbia Journalism Review tar upp The Washington Posts utveckling under det senaste knappa året i en artikel och undrar om tidningen är på väg mot sin undergång. The Washington Post omtumlande resa syns i spridningen, Andy Meek förklarar i Forbes hur det rådande läget ser ut.
Marknaden
Gratisinnehåll föredras. Pew Research Center har undersökt hur mediekonsumenter i USA förhåller sig till betalväggar. Resultaten visar bland annat att endast 1 procent brukar välja att betala för en artikel när en kostnad dyker upp. Majoriteten (53 procent) är dock tillräckligt nyfikna för att ändå fortsätta att söka efter informationen från betalartikeln i alternativa gratiskällor.
Niemand Lab lyfter samma fråga i en artikel om bristande betalningsvilja i USA. Samtidigt uppmärksammas även det relativt stora förtroendet som amerikaner tillskriver sina lokala nyhetskällor, i kontrast till misstroendet som ofta riktas mot de större medierna i landet.
Samarbete med Google. The American Journalism Project annonserar ett nytt samarbete med Google som skall gynna spridning och motståndskraft hos icke-vinstdrivande lokala nyhetsaktörer. Även The Lenfest Institute for Journalism presenterar ett samarbete med Google, även här är fokus på lokal nyhetsbevakning.
Google lanserar Offerwall. Googles nya AI-sökning har visat sig få mycket negativ effekt på trafiken till nyhetsmedier. För att kompensera detta lanseras nu Offerwall som skall kunna ge nya intäktsströmmar till nyhetsmedier i form av mikrobetalningar för enskilda nyhetsartiklar. Tjänsten finns tillgänglig i Google Ad manager.
Utmanande annonsmarknad. IMNA har bett 71 ledande mediekoncerner att ange sina främsta prioriteringar under det kommande året, 52 procent angav bibehållande eller utökande annonsintäkter. Annonsmarknaden är problematisk vilket främst har att göra med övergången till digitala medier som nu står för 75 procent av den globala annonsmarknaden. Inom digital annonsering dominerar techjättarna då Meta, Google och Amazon tillsammans har 60 procent av intäkterna medan redaktionella nyhetsmedier endast har 5 procent.
Annonsering med hög risk på sociala plattformar. Det går att argumentera för att traditionell nyhetsreklam är både säkrare och mer effektiv än motsvarande i sociala medier, ändå föredrar numera de flesta marknadsförare det sistnämnda. Varför är det så? PressGazette rapporterar från en paneldiskussion i ämnet på Cannes Lions festivalen.
Generativ AI för att lura Google. Över 4 000 falska nyhetswebbplatser har skapats genom generativ AI med avsikten att tjäna pengar genom ”backlinking” i Google Discover och sök. Bakom avslöjandet står den franska journalisten Jean-Marc Manach, PressGazette rapporterar. Google hävdar samtidigt att de har ett fungerande skydd mot fenomenet.
Prognos för annonsintäkter från print. I den amerikanska branschtidningen Editor & Publishers skattning av hur intäkterna från printannonser i amerikansk lokalpress kommer att utvecklas fram till 2029, har den branta nedgången 2019-2020 mattats av men minskningen fortsätter.
AI
AI-satsning möter motstånd från journalister. Rupert Murdoch’s News Corp har en hög ambitionsnivå inom AI. Bland annat tränas tjänsten på artiklar med ambitionen att kopiera hur specifika journalister skriver. AI-initiativen möter därför motstånd från journalistkåren i koncernen, The Guardian rapporterar.
När vill läsare ha hjälp av AI? Nieman Lab presenterar en studie över hur nyhetskonsumenter globalt ser på det stöd som AI kan ge i användarupplevelsen. Resultatet visar att det inte finns någon funktionalitet som efterfrågas av fler än drygt var fjärde. Högst rankas sammanfattningar och översättning. Artikeln beskriver också hur preferenserna skiljer sig åt mellan olika länder.
AI-funktioner som bygger engagemang. Indiska The Quint har helt på egen hand med hjälp av AI utvecklat ett antal funktioner som bygger engagemang vilket visar sig genom att användarna spenderar längre tid på deras nyhetswebbplats. Läs om de olika AI-funktionerna här.
Hur kan journalister upptäcka och mildra AI-partiskhet? Reuters sammanfattar hur man som journalist bör hantera AI-material utifrån risken för partiskhet. Artikeln går igenom ett antal områden där riskerna är störst.
Faktagranskning med AI. Effekten av AI beror på människorna bakom. Därför kan tekniken naturligtvis lika gärna användas för att avslöja desinformation som för motsatsen. Ett bra exempel på det förstnämnda är hur brittiska Full Fact använder AI för att skanna och identifiera falska uppgifter i den allmänna debatten.
Är chatboten framtidens plattform för nyhetsmedier? Det sker en snabb förflyttning i hur människor tar till sig nyheter och för tillfället är fokus på chatbotar. Nu ställs frågan om nyhetsmedier kan hitta ett bra format med hjälp av dessa som ger publik och intäkter. The Fix försöker reda ut möjligheterna i denna artikel.
AI-chatbotarnas källor. Axios har dykt ned i vilka typer av källor som AI-chatbotar använder och vilken betydelse dessa har per söktyp. Journalistiken har inte oväntat störst genomslag när det gäller aktuella händelser, minst genomslag har journalistiken när det gäller steg för steg-instruktioner.
Effekter av AI i sök. När Google introducerat AI-sammanfattningar i sina sökresultat förändras användarnas benägenhet att klicka sig vidare, visar en studie från Pew Research Center. Påverkan av Googles AI-sammanfattningar på mediebranschen blir därför tydlig och kräver nya strategier. The Logic förklarar effekterna och hur frågan kan bemötas. Under sommaren har också ett antal svenska nyhetsmedier uppmärksammat fenomenet, i bland annat SVT Kulturnyheterna och SR Kulturnytt har TU:s vd Johan Taubert beskrivit hur chatbotar, AI i sök och andra AI-baserade tjänster sannolikt kommer att förändra hur många väljer att konsumera nyheter – och hur viktigt det är att dessa plattformar förmås ersätta publicister och upphovsrättsinnehavare som har rättigheterna till det material utifrån vilket de nya tjänsterna baserar sitt innehåll på.
Effektiv blockering av AI-botar. Vi har tidigare rapporterat om svårigheten att stänga ute AI-botar. Nu finns kanske en lösning som fungerar, BBC rapporterar om Cloudflare som skall kunna blockera effektivt.
Konjunkturen
Konjunkturläget har försämrats under sommaren 2025 vilket föranledde Konjunkturinstitutet (KI) att i början av augusti uppdatera sin prognos från juni månad. Förändringarna handlade främst om lägre tillväxt i BNP som nu förväntas bli svagare än 2024. I marsprognosen sattes tillväxten till ”hela” 1,7 procent under 2025 vilken nedgraderades till 0,9 procent i juni och till 0,7 procent i augusti månads uppdatering. Bakgrunden som KI anger är främst att tulldramatiken kommer att missgynna svensk exportindustri.
Den försämrade konjunkturen tros dock kunna pressa ned Riksbankens styrränta mer än vad som tidigare väntades. Det kan vara en bakomliggande orsak till att hushållen återigen blivit lite mer optimistiska, trots sämre tillväxt och tulloro. Även bankerna har graderat ner sina ränteprognoser och ligger nu i linje med KI. Räntan förväntas också ligga stabilt under lång tid framöver. Med det sagt är alla medvetna om att den makroekonomiska situationen framöver är synnerligen svår att bedöma givet de stora politiska riskerna.
Nyheter i korthet
När The Economist presenterade sitt årsbokslut i juni kunde de visa upp en rekordtillväxt i prenumerationsstocken. Vinsten ökade med 11 procent till £48 miljoner.
Amalie Nash på IMNA beskriver kortfattat hur data används i 14 stora mediehus.
Reuters presenterar Rob Lang – deras första AI-redaktör.
ChatEurope, den första chatboten med fokus endast på europeiska nyheter, lanserades i juli.
Sociala medier kan som bekant ha negativa bieffekter på demokratiska system. Men det skulle inte behöva vara så. Genom medvetna och ansvarsfulla designval skulle de istället kunna främja demokratiska värderingar. Lisa Schirch, professor i fredsstudier på University of Notre Dame förklarar frågan