September månads Marknad och insikt handlar bland annat om ett nytt femårigt avtal där Google och delstaten Kalifornien ska stödja lokal journalistik. Övergången till digitala kanaler i USA och Storbritannien beskrivs också i ett par olika artiklar. Inom AI-området skriver vi om att flera röster nu börjar ifrågasätta nyttan som generativ AI skapar, har vi blivit så vilseledda av hur snyggt ChatGPT formulerar sig att vi missat att innehållet brister?
Avtal mellan Google och lokalpress i Kalifornien
I ett avtal som tecknats och ska gälla i fem år ingår att både Google och delstaten Kalifornien betalar in pengar till en fond som ska finansiera lokal journalistik. I uppgörelsen ingår också att Google skapar ett AI-projekt som ska stödja journalistiken. Det totala värdet under femårsperioden uppskattas till 242,5 miljoner USD. Uppgörelsen får både ris och ros och kommer innebära utmaningar, bland annat gällande vilka som ska inkluderas respektive exkluderas. På det stora hela ses detta dock som ett viktigt steg framåt, enligt Ken Doctor i en artikel från Nieman Lab. Sophie Culpepper, som också skriver för Nieman Lab, är dock lite mer tveksam till lösningen då hon menar att det ännu finns för många oklarheter och obesvarade frågor i avtalet.
Hur skapas en produkt som läsarna vill betala för?
WAN-IFRA beskriver åtta tidningar som har lyckats skapa läsarvärden som gett läsarintäkter. Exemplen kommer från hela världen. Den främsta gemensamma nämnaren bakom framgångskoncepten är stor kännedom om läsarens intressen och preferenser. Läs hela rapporten här.
Enkelt språk ökar antalet klick
En studie som presenterats i tidningen Science visar att rubriker som använder enkelt och lättläst språk ökar antalet klick. En utmaning, enligt samma studie, är dock att journalister inte uppskattar detta förenklade språk – vilket försvårar förändringen. Utöver Science skriver även Nieman Lab om denna forskningsrapport.
Läsarintäkter från print respektive digitala kanaler
I U.S. Subscription Benchmarking Report för andra kvartalet 2024 kan man bland annat läsa att i USA har de digitala kanalerna ungefär dubbelt så stor räckvidd som print. Vad gäller läsarintäkter är förhållandet det motsatta, då print står för tre gånger så hög läsarintäkt som digitala kanaler. Bakgrunden till att skillnaderna är så stora i USA är att digitala kanaler haft en väldigt aggressiv prissättning. Frågan är dock om detta är en klok strategi. Sker övergången helt till digitala kanaler blir det väldigt svårt att hålla uppe intäkterna. Ladda ner hela rapporten här eller läs artikeln i America’s Newspapers.
Tidningar allt mindre viktiga för invånare i Storbritannien
PressGazette rapporterar om statistik från Ofcom som visar att online nu tagit över från TV som främsta källan till nyheter för invånare i Storbritannien. Inom online nyhetsförmedling drivs utvecklingen tydligt av sociala medier, samtidigt som mediernas nyhetswebbplatser fortsätter att falla. Andelen invånare över 16 år som säger att de hittar sina nyheter i tidningar, i print eller digitala kanaler, har minskat från 51 procent 2018 till 34 procent 2024. Sociala medier, radio och TV ligger nu klart högre än tidningar. År 2018 var endast TV högre rankat än tidningarna. Åldersskillnaderna är väldigt tydliga då andelen som föredrar TV eller tidningar är ungefär dubbelt så hög bland dem i pensionsålder som bland dem i 30-årsåldern eller yngre. Vad gäller sociala medier är det en mycket liten andel av de äldre som inhämtar sina nyheter därifrån, men det är den dominerande källan för britter i 20-årsåldern.
Förstår inte publicister ungas perspektiv?
Thomas Baekdal diskuterar i en analys i Dagens Media vad som kan vara orsaken till att unga undviker traditionella nyhetsmedier. Orsaken är enligt Baekdal inte att sociala medier tar över utan att traditionella medier undviker de frågor och perspektiv som unga finner relevanta. Intresset för framtiden är de facto mycket högt bland unga, men medier är fast i gamla förklaringssätt – exempelvis som att politiken ska lösa klimatkrisen. Eller väljer rutinmässigt etablerade människors perspektiv – som att en prisökning på bostadsmarknaden är en positiv utveckling. Häri finns den verkliga förklaringen till att unga vänder sig bort från traditionella medier, enligt författaren.
Brasiliens högsta domstol vs X och Elon Musk
Brasiliens högsta domstol tvingade i augusti fram en nedstängning av X i landet. Elon Musk blev naturligtvis upprörd över detta, och det påverkade även en stor mängd innehållsskapare som nu behöver hitta sina användare i andra kanaler, läs mer om detta i denna artikel. X och Elon Musk har dock sökt erbjuda andra vägar för användarna att få tillgång till tjänsten, först genom SpaceX vilket ganska snabbt drogs tillbaka. Sedan fanns möjligheter att använda VPN, varpå domstolen hotade användare som nyttjar möjligheten med böter. Sedan 19 september är dock X tillgänglig igen, vilket möjliggjordes då X bytte av nätverksleverantör. Detta är dock en tillfällig effekt som snart stängs. Följetongen lär fortsätta…
AI
Är Generativ AI överskattad?
MIT Technology Review sammanfattar i sitt nyhetsbrev The Algorithm hur AI utvecklats under de två åren som passerat sedan ChatGPT lanserades. Slutsatsen är att tekniken ännu inte fått någon större effekt på produktiviteten. Istället är det mindre samhällsekonomiskt omdanande uttryck av tekniken som dominerat, såsom relations-botar eller liknande. I rapporten görs bedömningen att det kan komma att dröja flera år innan vi ser tydliga ekonomiska effekter, och bakgrunden till det är att problemen fortfarande är för stora gällande tillförlitlighet. För det är lätt att låta sig luras av de övertygande formuleringarna som presenteras exempelvis av ChatGPT, och därmed missa de stora problemen med rena felaktigheter.
INMA fortsätter delvis i samma tema i en artikel som presenterar några nya exempel på intäktsfördelning mellan mediekoncerner och AI-företag. Genom att snarare dela intäkter än att köpa innehåll minskas numera allt oftare de risker som AI-bolagen tar. Behovet har uppstått eftersom kapitalmarknaden blivit mer skeptisk till om generativa AI-tjänster kan skapa intäkter i den omfattning som tidigare förväntats.
Helt AI-generad lokal nyhetstjänst
Niemand Lab har hittad OkayNWA, den första helt AI-genererade lokala nyhetswebbplatsen, och som täcker nordvästra Arkansas i USA. Nyhetssajtens innehåll består av AI-genererad bild och nyhetsmaterial. Men egentligen är den mest att betrakta som reklam för event som har hållits eller är på gång, fast i nyhetsformat.
Hur används generativ AI bäst?
Fyra olika sätt att använda generativ AI presenteras av IMNA i en artikel, exemplen som beskrivs kommer från USA, Danmark och Nya Zeeland. IMNA:s medlemmar kan också gratis ladda ner rapporten som detaljerat beskriver hur generativ AI används bäst på nyhetsredaktioner.
AI – effektivt hjälpmedel mot konspirationsteorier?
Ett forskningsprojekt “Durably reducing conspiracy beliefs through dialogues with AI” påvisade genom en omfattande studie hur ChatGPT 4.0 Turbo kan användas som chatbot för att minska människors benägenhet att tro på konspirationsteorier. Utgångspunkten är att chatboten har tålamodet, faktaunderlaget och det bekräftande tillmötesgåendet som krävs för att få människor att släppa sina djupt rotade konspirationsteorier. Resultatet av undersökningen presenterades i tidningen Science.
Financial Times AI-rekommendationer
Financial Times tillhör antagligen de tidningarna som utnyttjat AI:s möjligheter bäst. Bakgrunden är att de fokuserat på vad AI kan göra i dag rent handfast för att förbättra produkten, istället för att fastna i de polariserande inställningarna till AI som ett existentiellt hot eller frälsare för branschen. I denna artikel presenteras kortfattat vad Financial Times gör och planerar inom AI-området.
Etik och publik
När nyhetsmedier tar sig an AI behöver pressidealen hållas högt. Detta kan enligt en rapport från Poynter sammanfattas med att sätta publik och etik i centrum när AI-lösningar implementeras. I rapporten diskuteras ingående hur AI:s möjligheter kan nyttjas på klokast sätt nu när tekniken blir av allt större betydelse för nyhetsmedierna. Läs gärna även denna artikel om frågan.
USA-valet
Meta stänger ner CrowdTangle som är en tjänst som används för att undersöka desinformation i sociala medier, däribland Facebook och Instagram. Bakgrunden är att Meta köpte denna plattform 2016 och nu ersätter den med Content Library. En viktig skillnad mellan dessa är dock att den senare endast erbjuds till akademiska institutioner eller icke vinstdrivna aktörer, medan CrowdTangle var tillgänglig för alla och därmed ett viktigt verktyg för många journalister. Tajmingen, några månader före USA-valet, anses också vara mycket olycklig.
Vanity Fair beskriver i en utförlig artikel hur tidigare president Donald Trump, enligt vittnen, försökte begränsa journalisters och mediers arbete under sitt förra presidentskap. En lång rad av mer eller mindre misslyckade försök att straffa och hindra mediers arbete beskrivs. Vid en vinst i höstens presidentval kan man förvänta sig att denna kamp kommer att fortsätta, och kanske ge ett annat resultat. Vinner Kamala Harris kan man förvänta sig en betydligt mindre pressfientlig administration. Men samtidigt verkar inte heller Kamala Harris speciellt angelägen att ge medier stor tillgång till maktens korridorer, åtminstone om man ska döma av henne vice presidentskap där hon varit snål med att godkänna intervjuer. Journalister och mediehus har alltså att vänta en komplicerad tid framöver. Det bästa sättet att hantera denna är enligt artikelförfattaren att strikt följa den klassiska pressetiken och göra sitt jobb utan att hamna i något av de polariserade lägren.
Även New York Times ansvariga utgivare A.G. Sulzberger beskriver i The Washington Post oron över hur situationen kan se ut efter en eventuell republikansk vinst i det kommande presidentvalet. Enligt mönstret från auktoritära ledare i andra länder kan man förvänta sig en strid som kommer att uppfattas vara odramatisk, komplicerad och långtråkig på ett sätt som gör allmänheten ointresserad och därför kan den komma att gå under radarn.
CNN har avslöjat hur Ryssland stödjer influencers på högerkanten i USA. Stödet har skötts på ett sätt som gör att det inte alls är säkert att nätprofilerna ens har känt till var pengarna kommit från. Det visar hur invecklade påverkansoperationer är i dag.
Konjunkturen
Konjunkturen är fortsatt svag och har inte förändrats nämnvärt under sensommaren 2024. Dagens nivå är dock avsevärt bättre än för ett år sedan. Detaljhandeln utmärker sig något i positiv betydelse då branschen för andra månaden uppvisar ett positivt konjunkturläge, för övriga branscher samt hushållen ligger konjunkturläget lite under balansvärdet 100.
BNP minskade som väntat under andra kvartalet 2024, -0,3 procent jämfört med närmast föregående kvartal. Siffran var dock bättre än vad marknaden hade förväntat sig. Även de senaste inflationssiffrorna var något bättre än förväntat då dessa landade på 1,2 procent (KPIF). Det innebär att den senaste ekonomiska statistiken varit positiv, vilket gör att Riksbanken kan fortsätta att sänka räntan samtidigt som konjunkturen kanske återhämtar sig lite snabbare än vad man tidigare har trott.
Under hösten är Riksbankens egen prognos att räntan sänks med 0,25 procent vid varje räntemöte så att den ligger på 2,75 procent vid årsslutet. Frågan är dock om den oväntade dubbelsänkningen (-0,5 procent) från Federal Reserve i september ändrar Riksbankens inställning och påskyndar sänkningstakten.
Styrräntan har som bekant en direkt påverkan på den rörliga bolåneräntan vilken en stor andel av de svenska hushållens ekonomi är direkt beroende av. Räntesänkningarna framöver kommer därför snabbt kunna stabilisera hushållens situation vilket innebär en återhämtning för hela konsumentbranschen, dit ju även dagspressen hör.
| Aug 2024 | |||||||
| Utfall 2023 | Prognos 2024¹ | Prognos 2025¹ | Läge | Tendens | |||
| BNP* | -0,2% | 0,7% | 2,2% | Barometerindikatorn* | Svagt | → | |
| Sysselsättning* | 1,4% | -0,2% | 0,7% | varav: | |||
| Styrränta*⁰ | 4,0% | 3,0% | 2,25% | Hushåll* | Svagt | → | |
| Inflation*^ | 6,0% | 1,8% | 1,8% | Detaljhandel* | Starkt | → | |
| Annonsmarknad** | -1,2% | 3,8% | 3,0% | ||||
* Konjunkturinstitutets Konjunkturläget / Konjunkturbarometer
** Institutet för reklam och mediestatistik
^ Inflation enligt måttet KPIF (dvs samlade prisförändringar exklusive räntor på bolån)
⁰ Vid årets slut
¹(Rad 1–4) Denna prognos uppdateras kvartalsvis, aktuell siffra kommunicerades i aug 2024
Nyheter i korthet
Mark Thomson vd för CNN har i uppdrag att omvandla koncernen som befinner sig ett utsatt läge. Thomsons utmaning och hans sätt att möta denna beskrivs i denna innehållsrika artikel från Columbia Journalist Review.
Bloomberg skriver att USA:s justitiedepartement överväger att stämma Alphabet enligt antitrustlagstiftningen, eftersom Google anses utgöra ett monopol på internetsökningsmarknaden.
The Wired analyserar NBC:s satsning på influencers under OS i Paris och har sammanställt vad som blev mest viralt och nådde den unga publiken bäst. Slutsatserna kan ses som ett inspel till hur medier kan nå ut till generation Z och Alpha.
Hur utnyttjar man nya prenumeranters engagemang för att få dem att bli nöjda och långvariga kunder? Läs om hur tidningen Newsday arbetar för att ta tillvara dessa möjligheter bäst.
Tillgång till spel lockar prenumeranter och ökar engagemanget. Axios beskriver kortfattat konceptet och drivkrafterna i denna artikel.