I en rapport från Wan-Ifra diskuteras hur lokaljournalistiken kan utvecklas för att göra verklig nytta för lokala läsare och hur detta kan kommuniceras till läsarna. Månadens utgåva av Marknad och insikt tittar också närmare på hur de amerikanska presidentvalskampanjernas strategier förändrats jämfört med hur de sett ut vid tidigare kampanjer, och hur det påverkar medierna.
Annorlunda presidentval för de stora mediebolagen
Trots att många anser att Demokraternas kandidat Kamala Harris är otydlig med vad hon vill genomföra om hon vinner presidentvalet, har hon länge tackat nej till intervjuförfrågningar från de stora mediebolagen. I stället har fokus legat på relativt små medier i delstater där opinionsläget är jämnt. Även Donald Trump har tackat nej till många intervjuer. Därmed har kampanjen i stor utsträckning förts utanför de nationella mediekanalerna, vilket är en udda situation. New York Times skriver om ämnet. Nu, bara några veckor före valet, verkar dock Harris ändrat strategi, genom sitt deltagande i CBS 60 Minutes den 7 oktober följt av ABCs The View, Howard Stern, CBS Late Show med Stephen Colbert och TelevisaUnivision Town Hall i Las Vegas samma vecka.
Republikanernas opinionsbildning har kartlagts av The Guardian i denna artikel. Kampanjarbetet beskrivs som decentraliserat där en tämligen fragmenterad grupp höger-influencers lyfter alternativa verklighetsbilder baserade på en oändlig ström av nya konspirationsteorier. Detta skiljer situationen från tidigare presidentval när exempelvis FOX hade en dominerande position, bland annat med den före detta FOX-profilen Tucker Carson som ankare. Eftersom FOX inte hittat en jämbördig ersättare till Carson har kanalen tappat mycket av sin tidigare dominerande ställning.
Hur förändras mediers situation om Trump vinner valet?
Nieman Lab går på djupet i policydokumentet Mandate for Leadership: The Conservative Promises, som författats av den konservativa tankesmedjan The Heritage Foundation tillsammans med Trumptrogna tjänstemän. Även om Donald Trump officiellt inte ställt sig bakom dokumentet finns det skäl att känna oro. Rapporten berör en mängd samhällsområden, men det som rör medier är mycket omfattande och handlar till stor del om att försvåra för dessa att utföra sitt arbete. Bland annat genom att inte ge tillträde till information och presskonferenser samt att öka statsmaktens möjligheter att eftersöka källor.
Ny rapport om hur läsarvärde skapas
WAN-IFRA:s 42-sidiga rapport Success stories in reader revenue presenterar åtta exempel på hur läsarvärde skapas i olika mediekoncerner runt om i världen. Utgångspunkten är på vilka sätt den kontinuerligt försämrade annonsaffären kan ersättas med en växande läsaraffär.
Den gemensamma nämnaren är att publicister i de berörda koncernerna till följd av balansförändringen blivit mer intresserade av att i grunden sätta sig in i läsarnas behov och intressen. En konsekvens av det är att mediernas engagemang i lokalsamhällena vuxit, då det är nödvändigt för att komma närmare sin publik.
Användarfokus i nyhetsarbetet
Hur man kan göra journalistiken mer relevant och trovärdig? Detta var temat för Independent News Sustainability Summit i Chicago för några veckor sedan och huvudbudskapet var att för att lyckas behövs det skapas verklig nytta för de samhällen man verkar i – och att denna nytta också är tydlig för målgruppen. En nyckel är då förstås god förståelse för samhällets och sina läsares behov. Nieman Labs sammanfattning av arrangemanget finns här.
Även PressGazette lyfter i en artikel om det brittiska mediehuset Newsquest fram hur lokalpress kan utvecklas. Newsquest driver en mängd lokala nyhetskanaler där en tydlig förankring i lokalsamhällena är en viktig framgångsfaktor.
Hur implementerar man en strategi som bygger på User needs – läsarbehov – i nyhetsrummet? En utmaning som metro.co.uk upplevt är att det höga tempot i arbetet försvårar övergången, då tid för reflektion ofta saknas. Deras lösning har varit fokusveckor då frågan uppmärksammas speciellt, allt för att träna fram andra prioriteringar i det dagliga arbetet. Detta och mycket mer finns att läsa om i denna artikel från Journalism.co.uk.
I USA växer The National Trust for Local News, en icke vinstdrivande organisation som nu äger 65 lokala tidningar fördelat över tre delstater. Bara i år adderades ytterligare 18 tidningar i delstaten Georgia, och organisationen uppvisar vinstsiffror som skapar förutsättningar för ytterligare expansion. Det övergripande syftet för The National Trust for Local News är att motarbeta utvecklingen av lokala nyhetsöknar (det som i Sverige kallats ”vita fläckar”) och att återknyta människor till de platser där de bor.
Hur konsumeras nyheter i USA?
Pew Research Center presenterar i en artikel statistik som visar hur amerikaner konsumerar nyheter fördelat per plattform. Siffrorna beskriver utvecklingen under perioden 2020–2024. Sett över hela tidsperioden är det endast den enskilt klart dominerande plattformen digitala kanaler som vidmakthåller sin position. Tv, radio och tryckta publikationer faller under perioden.
I artikeln beskrivs skillnader mellan åldersgrupper. I en jämförelse mellan de yngsta (18–29 år) och de äldsta (65 år och uppåt) syns att benägenheten att läsa tryckta medier är mer än dubbelt så hög för de senare, tv nästan den dubbla, och även för radio är skillnaden tydlig. Endast när det kommer till digitala kanaler överträffar de yngre de äldre. Vidare är högutbildade mest intresserade av nyheter i samtliga kanaler utom tv, där förhållandet är det motsatta.
Pew Reseach har också undersökt vilka källor som invånare i USA använder för att få lokala nyheter. Resultatet visar att vänner, familj och grannar är den främsta källan. När det gäller nyhetsmedier är tv och radio klart viktigare än dagstidningar. Och jämfört över tid syns en tydlig negativ trend för framför allt dagstidningar. 2018 angav 43 procent dessa som en viktig källa. 2024 hade denna andel minskat till 33 procent. Summeras de lokala nyhetskanalernas siffror så hamnar dessa sammanräknat strax under gruppen vänner, familj och grannar, men samtidigt klart högre än sociala medier – som är nummer tre på listan.
Digital Content Next lyfter samarbeten med innehållsskapare i sociala medier som en framgångsstrategi för traditionella medier. I dag ses dessa ofta som konkurrenter om läsares uppmärksamhet. Enligt Digital Content Next finns dock mycket att lära av hur innehållsskapare skapar nära relationer till sin publik. Framför allt när det gäller att nå yngre publik med anslag som lockar till läsande och tecknande av prenumerationer.
Nå framgång utan Facebook
När Facebook slutade länka till nyheter i Kanada innebar det en utmaning för landets nyhetsmedier. INMA beskriver i denna artikel hur tidningen La Devoir hanterade situationen och lyckades skapa högre engagemang från läsarna.
AI
The Economist AI-översätter artiklar
The Economist lanserar nu helt automatiserade AI-översättningar från engelska till franska, tyska, mandarin och spanska. Möjligheten har lanserats i appen Espresso, och bedömningen är att det fungerar tillräckligt bra för att kunna spridas. Samtidigt beskriver tidningen AI som en teknik som på det stora hela inte nått sådan kvalitet att den kan användas på bredden i verksamheten. Översättning ska därför i dagsläget snarast ses som ett undantag.
AI-styrd betalvägg
Digiday beskriver hur Business Insider byggt en AI-styrd betalvägg som personifierar vilka artiklar som är öppna respektive låsta. Resultatet är mycket positivt och visar att detta är ett område där AI och maskininlärning lämpar sig väl.
AI-användning i brittiska nyhetsredaktioner
Under Future of Media Technology Conference 2024 hölls en paneldiskussion om i vilken omfattning, och hur, AI används på nyhetsredaktionerna i Storbritannien. Diskussionen lyfte ett antal exempel men visade också på att skillnaderna är stora.
AI på INMA Media Innovation Week i Helsingfors
Hur byggs en AI-organisation?
Många seminarier på INMA Media Innovation Week i Helsingfors i månadsskiftet september/oktober handlade om hur organisationer kan ställas om för att kunna dra nytta av AI-teknik. I denna artikel beskrivs flera exempel från olika nyhetskoncerner runt om i Europa.
Fältstudier i Silicon Valley
Jovan Protic, vice ordförande i styrelsen på Ringier Axel Springer Polska, har under ett halvår i Silicon Valley kartlagt AI-utvecklingen ur ett medieperspektiv. Lärdomarna presenterades på INMA Media Innovation Week.
Ringier Axel Springer Polska förekom även i andra teknikorienterade seminarier på samma konferens, såsom hur de skapar och implementerar AI-drivna lösningar.
Konjunkturen
Konjunkturen är svag men förhoppningsfull. När Konjunkturinstitutet mäter hushållens ekonomiska stämningsläge ligger detta i september på en normal nivå för första gången sedan december 2021. Efter en mycket djup botten hösten 2022 har uppgången varit nästan lika snabb som nedgången. Bakgrunden var den kraftiga inflationsökningen som följdes av en markant ränteuppgång, vilket tillsammans har plågat hushållens marginaler hårt. Senaste året har dock inflationen minskat. Siffran för september landade på +1,1 procent (”snabb-KPIF”), vilket är fjärde månaden i följd med inflation under Riksbankens inflationsmål på två procent. Räntesänkningen på 0,25 procent i september kommer enligt Riksbanken följas av sänkningar på kommande räntemöten, eventuellt blir det en dubbelsänkning också.
Riksbanken tror att styrräntan kommer att fortsätta att sänkas under första halvåret 2025 och hamna på 2,25 procent om ett år, det vill säga en procentenhet lägre än i dag. Storbankerna och Konjunkturinstitutet tror också att räntebotten kommer inträffa under tredje kvartalet 2025, men att nivån då snarare kommer ligga på cirka 1,75 procent. Ekonomifakta presenterar de två scenarierna och visar hur den genomsnittliga rörliga (3-månaders) bolåneräntan kan förväntas utvecklas. Håller Konjunkturinstitutets prognos blir räntan för bolånetagare som väljer rörlig ränta i genomsnitt 2,6 procent hösten 2025, vilket närapå är en halvering mot våren 2024 – då den toppade på 4,9 procent. Hushållen kommer alltså ha betydligt bättre ekonomiska marginaler om ett år, vilket rimligen även påverkar efterfrågan på exempelvis tidningsprenumerationer.
| Sep 2024 | |||||||
| Utfall 2023 | Prognos 2024¹ | Prognos 2025¹ | Läge | Tendens | |||
| BNP* | -0,2% | 0,7% | 2,2% | Barometerindikatorn* | Svagt | → | |
| Sysselsättning* | 1,4% | -0,2% | 0,7% | varav: | |||
| Styrränta*⁰ | 4,0% | 3,0% | 2,25% | Hushåll* | Normalt | ↗ | |
| Inflation*^ | *6,0% | 1,8% | 1,8% | Detaljhandel* | Starkt | ↗ | |
| Annonsmarknad** | -1,2% | 3,8% | 3,0% | ||||
* Konjunkturinstitutets Konjunkturläget / Konjunkturbarometer
** Institutet för reklam och mediestatistik
^ Inflation enligt måttet KPIF (dvs samlade prisförändringar exklusive räntor på bolån)
⁰ Vid årets slut
¹(Rad 1-4) Denna prognos uppdateras kvartalsvis, aktuell siffra kommunicerades i aug 2024
Nyheter i korthet
Kommer Reddit bli den stora plattformen där nyheter länkas och refereras? Tendenser indikerar en kommande stark utveckling för denna sociala medieplattform.
Internetstiftelsens rapport Svenskarna och Internet publiceras nyligen. Där konstateras bland annat att tillväxttakten för sociala medier har avtagit, att sociala medier har stor betydelse för nyhetsspridningen och hur användningen av AI skiljer mellan olika samhällsgrupper.
Rabe Iyer, Chief Media Officer på Omnicom Media Group i Indien, diskuterade på en WAN-IFRA konferens hur tryckta kanaler påverkas av förändrade konsumentbeteenden i landet, samt vad som kan göras för att hantera dessa utmaningar.
Hur kan medierna nå dem som inte litar på journalister? Detta och annat som rör mediernas framtid diskuteras i Drinks for Five med Ira Glass, Zoe Chace (This American Life), Jonathan Eig (Pulizervinnare) och Astead Herndon (New York Times) i kanalen Question Everything.
New York Times lanserar en ny nyhetsapp som kan inspirera. Den nya mobilappen har ett bredare innehåll än föregångaren och inkluderar nu allt som New York Times erbjuder. Läs mer om den här.
The New York Times satsar även stort på att låta spel bygga kundrelationer och därigenom öka prenumerationsstocken. Avsikten är att bli en omistlig del av prenumeranternas vardagsliv och därigenom skapa långsiktiga relationer.