Juridik och Politik kommer den sista torsdagen i varje månad om det inte är helgdag eller det annars sker något särskilt som vi naturligtvis kommenterar då. Juridik och Politik går bara till medlemsföretag.
Jonas Kanje ny Medieombudsman
Caspar Opitz lämnar uppdraget som Allmänhetens Medieombudsman till hösten. Caspar har gjort ett förtjänstfullt arbete och utvecklat och positionerat medieetiken som branschens fristående och ansvarstagande system i samhället som det är.
Ny Medieombudsman blir Sydsvenskans nuvarande chefredaktör Jonas Kanje.
Uppdraget som Medieombudsman är inget dussinjobb. Det kräver lång och gedigen publicistisk erfarenhet, förståelse av vad utgivarskapet innebär samt position och respekt i branschen.
Allt det där har Jonas. Från TU är vi därför mycket glada att Jonas tagit sig an uppdraget, ser fram emot fortsatt samarbete och önskar allt gott!
Mera om politisk reklam
På TU får vi lite olika frågor om politisk reklam.
En sådan fråga gäller när ett politiskt parti vill ha en tryckt bilaga i en tidning.
Ska varje sida anses vara en separat annons som kräver transparensmeddelande på varje sida eller kan det lösas genom transparensmeddelande på första sidan?
TU:s uppfattning är att det räcker med transparensmeddelande en gång på första sidan.
Däremot är lämpligt att överst på varje sida ha en ”traditionell” bård/balk med texten ”Hela denna bilaga är en annons”/Hela denna bilaga är en annons från…”.
Hör av er till TU:s jurister (Per Hultengård och Jan Fager) med frågor om politisk reklam.
”Det filmade upploppet”
Upploppen i Rosengård i Malmö i september 2023 och Riksåklagarens intresse av att få ta del av material från ett antal medier (DN, Expressen, SVT, TV4 m fl) har redan avgjorts av Högsta domstolen, som i rättsfallet (NJA 2024 s 618) gjorde klart att denna begäran inte uppfyllde krav på konkretion, vare sig i fråga om brottsrubricering eller tid och rum.
Det har dock inte hindrat en kammaråklagare i Malmö att fortsätta driva ärendet.
Hovrätten över Skåne och Blekinge har nu (2026-04-09) i ett viktigt beslut avslagit åklagarens framställan eftersom den – i likhet med Riksåklagarens begäran – är alltför oprecis för att en avvägning mellan mediebolagens intresse av att inte lämna ut materialet och åklagarens intresse av ett utlämnande ska kunna göras.
Mediebolagen behöver därmed inte lämna ut materialet.
”Bankdirektörens intervjuer”
Så rubricerar Högsta domstolen (HD) på sin hemsida sitt avgörande i förra veckan (2026-04-21) gällande den friande domen för Swedbanks tidigare VD Birgitte Bonnesen (BB).
BB stod åtalad för bl a grovt svindleri för uttalanden som gjorts i intervjuer. Det intressanta är dock inte vad BB stod åtalad för, utan att HD friar BB med hänvisning till tryck- och yttrandefriheten, närmare bestämt meddelarfriheten (något som för övrigt knappt ens hade åberopats av BB:s advokater i underrätterna).
I korthet förklarar HD att de uttalanden som BB gjorde i medierna var ”ett led i journalistisk verksamhet” och därmed skyddas av tryck- och yttrandefriheten.
”Åtalet för grovt svindleri alternativt grov marknadsmanipulation ska redan på denna grund ogillas i sin helhet”, skriver HD i domen.
TU välkomnar HD-domen. Det är en styrka att HD tydligt upprätthåller den s k exklusivitetsprincipen (grundlagarnas företräde framför vanlig lag), såväl i fråga om vad som publiceras som i fråga om meddelarfriheten.
Det lönar sig att överklaga (i alla fall ibland)
Från TU bistår vi ibland (i mån av tid) medlemsföretagen och deras journalister med att överklaga myndigheters beslut om att inte lämna ut allmänna handlingar.
Det är många gånger en uppförsbacke, men ibland lönar det sig att ta strid.
I det förra månadsbrevet berättade vi om ett fall med Kristinehamns kommun som inte ville lämna ut vissa chatloggar i Teams till Nya Kristinehamns-Posten.
Vi överklagade beslutet med hänvisning till ett tidigare rättsfall (som dessutom TU drivit). Kammarrätten i Göteborg höll med och upphävde kommunens beslut.
I ett nytt fall så var det Vingåkers kommun – som utan motivering och endast genom att skriva av en paragraf – vägrade att till Katrineholms-Kuriren lämna ut ett avtal och en maildialog mellan kommunen och ett vårdföretag. Fel, sa kammarrätten i Jönköping, och har nu skickat tillbaka ärendet till kommunen med en skarp uppmaning om att göra en ordentlig prövning.
Så ta inte ett nej för ett svar. Det lönar sig att överklaga (i alla fall ibland).
TU tycker!
TU är ofta remissinstans till förslag från myndigheter och statliga utredningar, där man vill efterhöra branschens synpunkter. Vi får årligen åtskilliga utredningsförslag från Regeringskansliet m fl på remiss, som berör såväl journalistisk verksamhet, offentlighet och sekretess, källskydd, marknadsföring som de ekonomiska villkoren för medlemsföretagen. Under 2025 besvarade vi 44 remisser – nytt rekord! – och vi tycker det är positivt att TU:s och branschens synpunkter är efterfrågade. Hittills i år har vi redan fått in 24 nya remisser, varav 22 hittills är besvarade.
De viktigaste remissvaren finns tillgängliga på TU:s hemsida >>
Här två av de senaste:
Tidningars ansvar för annonser måste begränsas till otillbörligt innehåll
I utredningen (SOU 2025:124) ”Åtgärder för en mer hållbar konsumtion” föreslås regler i marknadsföringslagen för att motverka vilseledande marknadsföring om bl a produkters miljömässiga egenskaper. TU har inget att invända mot det. TU finner det dock märkligt att utredningen helt duckat för att göra en analys av hur förslagen i utredningen förhåller sig till grundlagarna. TU understryker att det av rättspraxis följer att ett tidnings-/medieföretags medverkansansvar är, och skall vara, begränsat till fall där det står helt klart att annonsen är otillbörlig. TU:s medlemmar jobbar aktivt med att säkerställa att alla annonser är tillbörliga men kan inte beläggas med en alltför långtgående undersökningsplikt.
Cyberhot och sekretess
I utredningen (SOU 2025:115) ”Kompletterande bestämmelser till EU:s cyberresilienceförordning” lämnas förslag om en ny lag och en ny förordning med kompletterande bestämmelser till EU:s cyberresiliensförordning samt bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt.
TU uttrycker förståelse för behovet av att känsliga uppgifter kommer att mottas och samlas in med stöd av cyberresiliensförordningen, liksom för det omvärldsläge som råder. TU manar samtidigt till återhållsamhet med förslag om nya sekretessregler och om att begränsa meddelarfriheten, och betonar behovet av att, inte minst i sådana lägen, visa respekt för och upprätthålla den svenska offentlighetslagstiftningen. TU avstyrker därför flera av förslagen.