Den privatägda pressen och de offentligt finansierade programbolagen inom public service har snarlika och lika viktiga publicistiska uppdrag i vårt demokratiska samhälle. Båda dessa verksamheter behövs för att det offentliga samtalet ska bli så brett och mångstämmigt som möjligt. För att de olika verksamheterna ska kunna stärka varandra och uppnå den önskade effekten behövs fördjupad kunskap om de olika verksamheternas aktuella praktik och deras förutsättningar att utvecklas med hög kvalitet och relevans. Ett av de områden där det behövs ett brett kunskapsunderlag är frågan om mediernas förmåga att spegla det som sker i alla delar av landet.

TU:s genomgång av nyhetsrapporteringen i fem av de kommuner som saknar permanent redaktionell bemanning visar att den rapportering som äger rum gällande dessa kommuner till klart övervägande del görs av dagspressen. Studien är ett försök att komplettera delar av de innehållsanalyser som tidigare gjorts av Institutet för mediestudier, Myndigheten för press, radio och tv samt Södertörns högskola. I korthet har dessa studier visat att den samhällsrelevanta nyhetsbevakningen i svenska medier ökat något under senare år. Studierna visar också att denna ökning varit tydligast inom dagspressen. Samtidigt har det funnits en oro för att vissa kommuner faller bort ur bevakningen och hamnar i så kallad medieskugga.

TU har via omvärldsbevakningstjänsten Meltwater analyserat de publiceringar som gjordes under februari månad 2018 och som innehåller namnet på fem av de kommuner som enligt Institutet för mediestudier saknar en permanent redaktion på orten: Kungsör, Lilla Edet, Nordanstig, Ragunda och Åsele. Av de 356 publiceringar som ingick i studiens nettourval svarar dagspressen för 67 procent, gratistidningar för 12 procent, SVT för 7 procent och SR för 7 procent. Nästan sju av tio publiceringar om de orter som saknar permanent redaktionell bemanning på orten görs alltså av dagspressen. Räknas gratistidningarna in, som många gånger ingår i samma koncern som den betalda dagspressen, uppgår andelen till 79 procent. Under mätperioden genomförde således dagspressen 240 publiceringar vilka faller inom denna rapports syfte.

I samtliga studerade kommuner stod dagspressen för mer än 60 procent av de kommunspecifika publiceringarna under februari. Störst andel stod dagspressen för i Lilla Edet och Ragunda där den i båda fallen svarade för 76 procent av publiceringarna. Minst var andelen i Åsele med 61 procent. För SVT och SR:s del svarade de som mest för 16 respektive 17 procent av publiceringarna och det i Åsele respektive Nordanstig. De är de enda orter där något av programbolagens publiceringsandel når upp till eller överstiger 10 procent.

Det finns en befogad oro för att den moderna medieutvecklingen får negativa konsekvenser för vad som rapporteras och vilka orter som uppmärksammas. De annonspengar som tidigare finansierade en stor del av den svenska journalistiken går i dag till multinationella bolag. Den digitala utvecklingen delar också på flera områden upp befolkningen och i dag finns tydliga generationsklyftor i medieanvändningen.

För att säkra en kraftfull, talrik och genomförd publicistik i hela landet bör mediepolitiken gällande förhållandet mellan de privata medierna och de offentligt finansierade rimligen bygga på konstruktiv och berikande komplettering. Och för att den ska fungera bör programbolagen ägna sitt huvudsakliga fokus åt en kärnverksamhet med tydliga ramar. Den kompletterande verksamheten ska vara tydligt kopplad till och understödja kärnverksamheten. Därtill bör de offentligt finansierade mediernas behandling av svenska medier och utländska plattformar behandlas lika, det vill säga i händelse av att programbolagen publicerar exklusivt redaktionellt material på andra plattformar än sina egna, så ska det göras tillgängligt också för andra medier. En uttalad likaprincip skulle öka förutsättningarna för en mer jämlik situation på mediemarknaden.

Rapport: Rapport ang. bevakning av vita fläckar 2018

Lästips angående public service och relationen till privata medier

Debatt: ”Den lokala demokratin kan hotas”, 8 feb 2018

Debatt och rapport: ”Oklara regler för SVT och SR drabbar lokala medier”, 13 dec 2017

Rapport: ”Tre viktiga principer i ett public service-perspektiv”, 5 april 2018

Remissvar: ”Finansiering av public service (SOU 2017:79)”, 8 jan 2018

Pin It on Pinterest

Dela artikeln?

Tryck på valfri social media för att dela, eller skriv ut med den gröna knappen.