Marknad och insikt i november handlar bland annat om allmänhetens förtroende för medier. En fråga som också lyfts fram i de första kommentarerna efter det amerikanska presidentvalet. Därutöver berörs hur Generation Z kan nås och den senaste utvecklingen inom AI och sociala medier.
Hur får man unga att bli betalande kunder?
The Economist har en lång historia, men vill vara i framkant för att även locka kommande generationer. Utmaningen är dock betydande, givet att 40 procent av dagens unga misstror medier och omkring hälften bara är intresserade av lösningsorienterat journalistiskt fokus, enligt Tom McCave, marknadschef på The Economist. Dessutom hävdar varannan i gruppen att det inte finns något som kan få dem att betala för nyheter. Tidningens metod att möta utmaningen är att erbjuda begränsade produkter gratis för dem i åldern 16–24 år, och att göra detta i ett lockande format genom appen Espresso. Förhoppningen är att gratisanvändandet ska kunna konverteras till betalande kunder när nyttan upplevs. Läs mer i Journalists.co.uk >>
Ett annat intressant perspektiv för att nå unga kan vara att förstå vad som skiljer journalister i generation Z från tidigare generationers journalister. Läs mer i Better News >>
Ny INMA-rapport om generation Z
INMA-rapportens frågeställning är hur kan man bygga bestående relationer med generation Z för att säkra mediers framtida position. En kanske lite oväntad slutsats är att tryckta publikationer kan ha en framtid i denna generation, fast på ett annat sätt och av andra orsaker än vad som gällt för tidigare åldersgrupper. Förklaringen är att print ger en annan läsupplevelse och denna är kanske allra mest uppenbar för dem som vuxit upp med uteslutande digitalt innehåll. Rapporten kan laddas ner gratis av INMAs medlemmar.
Mycket lång negativ trend för medieförtroende
Förtroendet för medier i USA har fallit i en jämn kurva under en 50-årsperiod. Gallup har en lång tidsserie av mätvärden som visar hur medier uppfattas av allmänheten i USA och det är mycket dystra siffror. Under de två senaste decennierna är det endast i samband med Trump-administrationens två första år (2017–2018) som förtroendet hade en positiv trend, i övrigt är siffrorna nästan oavbrutet fallande. En närmare granskning av siffrorna visar dock en tydlig koppling till partisympatier, då det främst är republikaner som tappat förtroende för medier. I början av 1970-talet var det nästan ingen skillnad mellan demokrater och republikaner, i dag är chansen att en demokrat känner förtroende för medier 4,5 gånger högre än att en republikan gör det. För 50 år sedan spelade inte heller ålder så stor roll för förtroendet. Nu har det blivit en viktig faktor, då amerikaner i åldersgrupperna upp till 49 år känner klart lägre förtroende än de som är äldre.
Även Nieman Lab och Reuters Institute beskriver hur medieförtroendet minskat. Benjamin Toff, professor på Hubbard School of Journalism & Mass Communication på University of Minnesota, har nyligen släppt boken Avoiding the News. Toff beskriver där huvudproblemet som att medier snarare anses företräda samhällseliten än invånarna generellt. De som undviker nyhetsmedier är sedan generellt mindre intresserade av samhällsfrågor och politik. Men socioekonomisk bakgrund, utbildning och kön påverkar också.
Bill Keller beskriver på Bloomberg Opinion hur man kanske skulle kunna gå tillväga för att vända den negativa utvecklingen. Utgångspunkten är statistik från en mängd källor och även om kontexten är amerikansk är rimligen beskrivningen relevant även i Europa och Sverige.
I The Nation skriver Chris Lehman om svårigheten för medier att förstå och hantera förtroendekrisen. Genom en mängd exempel visar han hur oroväckande situationen är.
En strategi för att bygga förtroende borde kunna vara att påvisa politiskt oberoende. När Washington Post proklamerade att de inte väljer sida i presidentvalet innebar det dock att tio procent av prenumeranterna avslutade sina prenumerationer, vilket motsvarar 250 000 abonnemang. Samtidigt såg andra närliggande tidningar, som fortfarande tar tydlig ställning, inflöden av prenumeranter. Frågan kompliceras ytterligare genom att även anställda kan efterfråga politiska ställningstaganden. Washington Posts lärdom skulle kunna bli att det är dyrt att inte ta ställning. Det finns dock fler dimensioner i denna historia vilket IMNAs Greg Piechota lyfter fram. Dessutom, om man ser på frågan ur ett amerikanskt perspektiv, verkar erfarenheten och mekanismerna vara annorlunda, vilket Joshua Benton beskriver hos Nieman Lab.
USA-valet, vilka slutsatser dras inom medier?
Det har bara gått två veckor sedan presidentvalet och analysen av vilka slutsatser medier bör dra bearbetas fortfarande. Vissa artiklar har dock publicerats i ämnet. Den gemensamma nämnaren verkar antyda viss uppgivenhet. Semafor beskriver exempelvis hur mediers roll försvagats, vilket innebär att skandalerna kring Trump inte når stora väljargrupper. Nieman Lab lyfter ett liknande perspektiv om hur fakta inte längre spelar så stor roll, och att journalisten i framtiden tvingas bli mer ödmjuk inför det genomslag som en bra story kan få.
AI
Hur lär man upp en algoritm?
The New York Times har stor erfarenhet av att arbeta med algoritmer och har kommit ganska långt. Med ett stort flöde av egenskapade artiklar, i genomsnitt drygt 250 per dag, är utmaningen att ge rätt artiklar rätt synlighet för rätt läsare. Och sedan variera denna upplevelse så att besökaren får en relevant, användbar och fräsch upplevelse vid varje besök. Det handlar om att optimera den redaktionella processen för att göra den så effektiv som möjligt, samt maximera räckvidden för varje artikel som publiceras. Nieman Lab beskriver detaljerat och ganska tekniskt hur tidningen går till väga.
Hur kommer SearchGPT påverka medier?
PressGazette skriver om att OpenAI testar sin nya tjänst SearchGPT. I sökresultaten kommer innehåll från medier att finnas. På Twipe Digital Growth Summit i Bryssel i oktober hölls ett seminarium där Varun Shetty, chef för medierelationer på OpenAI, deltog. Frågeställningen var bland annat hur medier kommer att ersättas ekonomiskt. Shettys bedömning var att SearchGPT kommer att öka länkningen av läsare till nyhetswebbplatser och på det viset ge medier intäkter. Bland annat eftersom ”ingen vill läsa AI-genererade nyheter”. Han uteslöt dock inte möjligheten att det kan behövas en ersättningsmodell som kopplas till de intäkter som SearchGPT genererar.
Hur effektiviserar man redaktionsarbetet med hjälp av AI?
Att AI utmanar affärsmodeller skrivs det mycket om, men kanske borde vi fokusera mer på hur generativ AI kan förbättra de interna processerna när medarbetarna på redaktionen utför sina arbetsuppgifter? Tekniken är väldigt tillämplig i branschen och genom att utbilda medarbetarna kan leveranserna både bli bättre och snabbare. I Digidays artikel finns tips på hur personer i ledande befattning kan resonera, inklusive en video där ledande befattningshavare intervjuas, inspelade på Digiday Publishing Summit i Key Biscayne, Florida i oktober.
Även Mckinsey bjuder på rekommendationer om hur generativ AI bör implementeras i verksamheten på ett sätt som gör verklig nytta. Utmaningen enligt denna rapport är att fokusera på rätt insatser. Fallgropen är att göra många, men ogenomtänkta.
Därutöver presenterar också tidningen Editor&Publisher i kortfattat format denna guide med tydliga och användbara tips på hur medier kan dra nytta av AI.
Individuellt anpassat nyhetsflöde, vad bör man tänka på?
Utvecklingen rör sig utan tvivel mot individuellt anpassade nyhetsflöden, möjliggjort av AI-tekniken. Uppsidan är att läsare kan få en bredare bevakning och inte missa intressanta artiklar. Risken är att nyheterna blir likartade och bidrar till polariseringen i samhället. Denna artikel beskrivs kortfattat hur en strategi skulle kunna se ut, som nyttjar möjligheterna och undviker riskerna.
Några exempel på hur AI kan användas inom journalistik
The FIX har samlat några intressanta och aktuella lärdomar som beskrivs tillsammans med länkade exempel.
TikTok – mest en kanal för underhållning
Pew Research Center har undersökt vilka typer av innehåll som lockar flest tittare på TikTok. En tydlig slutsats är att nyhetsmaterial hamnar i skymundan på kanalen. Även om det finns många medier, politiker och enskilda journalister som kommunicerar via TikTok är utfallet skralt. Användarna föredrar istället mer lättsmält underhållning
Meta och nyhetsmedierna
Meta har som bekant nedprioriterat nyhetsmedier, vilket leder till att trafiken från exempelvis Facebook har minskat markant. Det går dock fortfarande att skapa exponering i de sociala kanalerna, men då behövs både kompetens och egna insatser. Gabriella Vukelić, chef för sociala medier på Newsday beskriver kortfattat hur man kan gå till väga i denna artikel.
Meta har också tecknat avtal med Reuters för sin Meta AI chatbot. Betyder det att Meta ändå är intresserade av material från nyhetsmedier, fast i ett lite annat sammanhang?
Utvecklingen efter Kanadas Online News Act
Nästan ett och ett halvt år har gått sedan Kanadas Online News Act blev lagstiftning. L. Carol Christopher på IMNA summerar vad som har hänt sedan dess och vilka konsekvenserna blev.
Nya Zeeland följer efter Australien
Nya Zeeland överväger att liksom Australien införa en lag som tvingar de stora techbolagen att betala när nyhetsinnehåll används. Utifrån ett första utkast till lag säger Google att de överväger att helt sluta med länkning i landet. Nya Zeeland kommer dock att omarbeta lagförslaget så att det mer liknar motsvarigheten i Australien.
Konjunkturläget
Situationen för hushållen har nu förbättrats så mycket att Konjunkturinstitutets barometerindikator för första gången sedan december 2021 når över balansläget 100, oktober månads siffra hamnar på 101,3. Det betyder att en större andel hushåll ser att ekonomin förbättras än motsatsen. Hushållens och detaljhandelns ekonomiska läge anses nu vara starkt. Övriga branscher har dock fortfarande ett svagt läge, vilket gör att BNP-tillväxten är fortsatt låg. Drivande bakom hushållens utveckling är reallöneökning och räntesänkningar. Vid senaste Riksbanksmötet om styrräntan sänktes denna med 0,5 procent till 2,75 procent. Riksbanken spår att de kommer sänka räntan med ytterligare 0,5 procent innan räntebotten är nådd vid 2,25 procents styrränta. KI och flera storbanker tror dock på ytterligare sänkningar så att räntan bottnar på 1,75 procent hösten 2025.
Hushåll med bolån till rörlig ränta kan om KI och storbankerna får rätt förvänta sig en boränta på i genomsnitt 2,6 procent om ett år, jämfört med 4,9 procent våren 2024. Samtidigt fortsätter reallöneutvecklingen att vara god. Hushållen antas dock inte ta på sig spenderbyxorna utan tvärtom agera restriktivt, då konsekvenserna av den ansträngda situationen under de senaste åren finns kvar. Hur stort genomslag utvecklingen får för tidningsbranschen är därför oklart, men det måste rimligen ändå bidra till en förbättring allt annat lika. Tillväxten i ekonomin vänder upp sakta från -0,3 i fjol till 0,7 procent i år och 1,8 procent 2025. 2026 spås en tillväxt på 3,0 procent varpå siffran återigen viker nedåt. Således är den kortvarig och svag högkonjunktur som förväntas.
Nyheter i korthet
Det amerikanska Justitiedepartementet går vidare i sin process mot Google. Första steget var domen gällande otillåtet monopol för sökmotorer. Nu följer förslag på åtgärder för att bryta upp denna monopolställning. Det kan innebära krav på att bolaget delas upp.
X är tillbaka i Brasilien. Under en dryg månad tvingades X ligga nere i landet. De första veckorna kännetecknades av en hård ton och försök från X sida att hitta vägar runt förbudet. Därefter kom dock frågan att hanterats mer sansat och X kan nu återigen verka i Brasilien, efter att de tillmötesgått kraven från landets högsta domstol.
The Guardian lanserar the Filter, en tjänst för oberoende tester och hållbar shopping. Recensioners trovärdighet upplevs av många människor som ett problem. The Guardian följer därmed trenden att tidningar använder sin granskande kompetens och trovärdighet för att bistå sina läsare även inom konsumtion.
Hur bedrivs en framgångsrik digital tidningsaffär i Afrika? BusinessDay i Nigeria är ett bra exempel, utmaningarna och strategierna skiljer sig egentligen inte från resten av världen. WAN-IFRA refererar från den egna konferensen Digital Media Africa i Nairobi.
Penny Riordan lyfter i Reynolds Journalism Institute fördelarna i att erbjuda annonsartiklar. Nyttan med formatet finns både för tidningen, annonsören och läsaren, så upplägget förtjänar enligt författaren inte sitt dåliga rykte.
Den tryckta gratistidningen har haft en lång ökenvandring och de flesta lagts ner. The Fix skriver om detta och om de aktörerna som fortfarande kämpar på.
Amerikansk lokalpress stödjs genom välgörenhet. Press Forward är en stiftelse som ska dela ut 500 miljoner USD till lokala nyhetsaktörer under de kommande fem åren. Läs här om villkor och hur det ska gå till.
Techbolagen kan vara svåra att ha som motpart. IMNAs Jodie Hopperton argumenterar kring fördelarna att anlita en representant som kan driva rättighetsfrågan på uppdrag.
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer publicerade en vecka före presidentvalet i USA en debattartikel i The Guardian om journalistikens betydelse för demokratin och hur den brittiska staten ska stödja sektorn, givet rådande utmaningar.