På fredagens möte i riksdagens EU-nämnd fattas beslut om Sveriges position gällande Kommissionens massövervakningsförslag Chat Control 2.0. Blir förslaget verklighet innebär det ett betydande intrång i den personliga integriteten liksom stora risker för källskyddet – och därmed yttrandefriheten, varnar Journalistförbundet och Tidningsutgivarna i Svenska Dagbladet.
Förslaget om ”fastställande av regler för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn” är bland annat tänkt att göra det obligatoriskt för alla internetföretag i EU att hitta och anmäla sexuella övergrepp mot barn på nätet till myndigheterna. Den intentionen är givetvis god, men förslaget bygger på att via AI skanna alla krypterade chatt-, e-post-, och publika molnlagringstjänster som privatpersoner, organisationer och företag använder, alltså inte bara sådant som misstänks ha olagligt innehåll. Detta innebär en massiv övervakning av medborgarna – liksom ett betydande intrång i den personliga integriteten.
Vidare ska EU:s medlemsstater åläggas att granska, beslagta, kopiera och utverka kopior av uppgifter som rör misstänkta överträdelser. Det här har bland annat Kommissionens och ministerrådets rättstjänst, Europaparlamentets utredningstjänst, EU:s dataskyddsombudsman samt FN:s människorättskommissionär varnat för kränker grundläggande mänskliga rättigheter. Det påpekas också att det inte finns någon teknik för att bara detektera barnpornografi.
Utöver detta ser svenska mediehus och journalister att Chat Control innebär stora risker för källskyddet. Blir förslaget verklighet så kommer uppgifter som en källa skickar till en redaktion att kunna fångas upp och skannas, även om överföringen sker via en krypterad tjänst. Anledningen är att den typen av appar som vi i dag har vant oss vid och som bygger på en kryptering som gör att inte ens tillhandahållaren av tjänsten kan läsa innehållet i meddelandet, så kallad end-to-end-kryptering, inte längre kommer att vara möjlig.
Möjligheten att dela krypterat material är ovärderlig för såväl visselblåsare som journalister som vill kunna skydda sina källor. Med Chat Control riskerar den anonymitet som tipsare har rätt att förvänta sig när de kontaktar grundlagsskyddade medier med exempelvis uppgifter om pedofili och sexuella övergrepp mot barn, att röjas. Därmed försvåras och begränsas människors möjlighet att fritt kommunicera med journalister. EU-förslaget kan alltså medföra att uppgiftslämnare tvekar att höra av sig med känslig information. De som faktiskt väljer att kontakta en journalist kommer att få mycket svårare att göra det på ett säkert sätt. Eftersom även möjligheten att kommunicera med källor via anonyma kontantkort till mobiler tagits bort, talar mycket för att journalister får gå tillbaka till att träffa källor i hemlighet, fysiskt, alternativt använda de digitala verktyg som användes innan apparna – och som förutsätter stor teknisk kunskap hos källan.
Får dessutom myndigheter i demokratiska stater lov att knäcka krypterat material så är det bara en tidsfråga innan den tekniken blir tillgänglig för diktaturer, terrorister och kriminella. Luckras krypteringsfunktionen upp – med aldrig så goda intentioner – så blir hela internet otryggare.
Problematiken och kritiken är på många sätt densamma som vid debatten om signalspaningen. Då motiverades FRA-lagen med att den skulle underlätta bekämpning av terrorism och transnationell brottslighet. Men det öppnade samtidigt för fortsatta ingrepp i den personliga integriteten. Samma frågor står nu åter på spel, denna gång motiverade av bekämpning av barnpornografi. Vi frågar oss vilka angelägna frågor som nästa gång kommer att tas till intäkt för integritetskränkande massövervakning.
I frågan om Chat Control så har regeringen, efter att under det svenska EU-ordförandeskapet inte officiellt tagit ställning, aviserat att man i huvudsak ställer sig bakom förslaget – om än att ”flera rättssäkerhets- och integritetsaspekter [bör] få ökat genomslag för att nå rätt balans”. Hittills har vi dock inte fått några signaler om att regeringen tar vår oro på allvar. Även med de förslag som regeringen har sagt sig stå bakom kommer meddelandena att skannas – och därmed består problemen för journalister och medier ur källskyddsperspektiv. Det ligger nu därför på riksdagen att sätta ned foten och göra en tydlig markering. Skulle man i stället ställa sig bakom förslaget beträds ett sluttande plan där fler angelägna områden kan medföra ny lagstiftning med goda intentioner, men som allvarligt inskränker yttrandefriheten.
Johan Taubert
vd Tidningsutgivarna
Ulrika Hyllert
ordförande Journalistförbundet