Medierelaterade frågor inom EU

Lagstiftning riktad mot internationella techjättar riskerar många gånger att slå alltför brett och kan begränsa förutsättningarna för publicistisk nyhetsverksamhet. Här listas några av de just nu viktigaste frågorna som för närvarande behandlas i EU. I vårt medlemsexklusiva nyhetsbrev EU Brief finns mer att läsa om kring dessa frågeställningar.

Aktuella EU frågor

Tidningsutgivarna vill värna nyhetsmediernas särställning, säkerställa att regleringar som i första hand är avsedda att styra techjättar inte i onödan drabbar mediehusen, samt undvika en ny ägardebatt/-reglering som kan riskera det viktiga arbete som just nu görs inte minst på lokalpressområdet. Vidare vill vi bevara rätten för publicistiska verksamheter att använda data för annonsering och produktutveckling. Vi vill att det finns en balans mellan regleringar och frihet.

TU bedriver opinionsbildning på flera fronter samtidigt i dessa frågor, i nära samarbete med medlemmarna. Vi arbetar i egen regi och nära den europeiska medieorganisationen News Media Europe (NME) gentemot europaparlamentariker samt regering, departement och riksdag. Det är viktigt att svenska politiker på alla nivåer tar en aktiv roll i de olika lagstiftningsprocesserna.

TU har ett väl fungerande utbyte med såväl departement som representationen i Bryssel och de svenska EU-parlamentariker som engagerat sig i våra frågor. TU har också ett väl fungerande samarbete med våra nordiska systerorganisationer inte minst mellan juristerna.

EU NOVEMBER 2024

Den nya Kommissionen genomgår för närvarande utfrågningar av Parlamentet och förväntas bli helt klar i slutet av november. Många akter (lagar) antogs ju i slutet av förra mandatperioden och implementeringen pågår för fullt.

Utöver nya MEP, här finns de svenska MEP, så har Sverige också bytt en av ambassadörerna i Coreper (ständiga representationen). Karin Eckerdal tar klivet från klimat- och näringslivsdepartementet till Sveriges ständiga representation i Bryssel där hon blir ny biträdande chef. Hon efterträder därmed Torbjörn Haak som lämnar efter fem år på posten. Som biträdande ständig representant kommer Eckerdal representera Sverige i Coreper I i ministerrådet där frågor om bland annat miljö, jordbruk, konkurrenskraft och sysselsättning hanteras.

Chef för Sveriges ständiga representation är sedan i fjol Mikaela Kumlin Granit.

Den 18 juli 2024 presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som valdes om för en andra mandatperiod, sina politiska riktlinjer för nästa EU-kommission 2024–2029.

Exakt hur de kommer att påverka oss är svårt att säga men klart är att utan en stark och fri redaktörstyrd media kommer det att bli svårt att uppnå flera av nedanstående. Det blir TUs och våra samarbetspartners roll att föra fram detta till såväl Kommissionen som till Parlamentet.

Ursula von der Leyens fokusområden för 2024-2029

  1. Välstånd och konkurrenskraft
  2. Försvar och säkerhet
  3. Stärkande av den europeiska sociala modellen
  4. Hållbarhet: tryggad livsmedelsförsörjning, vatten och natur
  5. Skydd av vår demokrati och våra värden
  6. Ett Europa i världen, multilateralism och partnerskap
  7. Ett enklare och effektivare EU (bättre lagstiftning)

I förslag till ny Kommission får Norden en mycket viktig Kommissionär när Henna Virkkunens utsågs till verkställande vice ordförande med ansvar för teknisk suveränitet, säkerhet och demokrati. Utnämningen följer på en period då EU har arbetat intensivt med att reglera teknikjättarna genom lagstiftningar som Digital Services Act (DSA) och Digital Markets Act (DMA). Förutom att reglera plattformarna och big tech omfattar Virkkunens portfölj främjandet av digital innovation inom Europa. Henna Virkkunen får också ansvar för implementeringen av AI akten. Våra nordiska kollegor förefaller väldigt nöjda med Henna Virkkunen och vi får hoppas att detta gynnar oss i Norden.

Andra kommissionärer på ”vårt” område är preliminärt:

Magnus Brunner, Österrike, kommissionär för inrikes frågor och migration. EU:s nye kommissionär för polisfrågor, övervakning, Ansvarig för bland annat CSAM/Chat Control (se nedan). Michael McGrath, Irland, kommissionär för demokrati, rättsliga frågor och rättsstat.

Potentiella akter, översyner och initiativ som vi har att bevaka och förhålla oss till är nedan. Märk att listan är osäker och specifika frågor kan hamna på andra ställen eller i andra nya akter.

Det är många frågor som på olika sätt kommer att påverka TUs medlemmar och det blir viktigt att tillsammans med medlemmarna, NME, våra nordiska vänner samt andra samarbetsorganisationer se till att redan beslutade akter får en så bra effekt som möjligt och att nya förslag stärker vår ställning och inte motverkar ”vunna” strider.

  • En riktad översyn av GDPR, kanske med ambition att ta in det strandande arbetet med ePrivacy, där man förhandlat utan framgång i 7 år.
  • En lag om digital rättvisa (Digital Fairness Act) som omfattar ett brett spektrum av frågor, t.ex. strängare reglering av reklam, kontrakt, prenumerationer, tester och beroendeframkallande design.
  • En potentiell översyn av upphovsrättsdirektivet för att integrera delar rörande AI (utvärdering 2026)
  • Strängare regler för onlineplattformar (översyn av rättsakten om digitala tjänster (DSA) i november 2027)
  • Översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster och en eventuell utvidgning av dess tillämpningsområde (nyhetswebbplatser? Influencers på nätet?)
  • EU-rådets slutsatser om nya regler om upphovsrätt och AI (ungersk rapport väntas i december 2024)
  • Eventuell undersökning av GD Konkurrens (Kommissionen) om tillämpningen av utgivarrätten (publishers right)?
  • Potentiell konkurrensundersökning på genAI-marknaden?
  • AI Kontorets Code of Practice inkl. en mall för transparens av upphovsrättsskyddade källor (apr 2025)
  • Kommissionens riktlinjer för dialog mellan teknikföretag (techjättar) och medier (artikel 18 i EMFA)
  • Kommissionens studie om reklam och spårning
  • DSA:s uppförandekod för annonsering som omfattar skydd av minderåriga, spårbarhet för annonsörer, annonsarkiv, transparens kring data (inte före feb 2025)

Ett axplock av beslutade akter och deras väg framåt

 

MFA (Media Freedom Act)

MFA antogs under våren 2024 och vad avser den svenska implementeringen kommer det, om informationen stämmer, en departementspromemoria (DS) under hösten 2024 (snart). Reglerna i MFA börjar gälla i februari 2025.

SLAPP (Strategic Lawsuits Against Public Participation)

TU kritiserade den långa implementeringstiden och reglerna ska gälla först i maj 2026. Viktigt att detta viktiga lagpaket får avsedd effekt och att strategiska stämningar för att tysta journalistiken nu stoppas i hela EU.

Politisk reklam

Här är det viktigt att administrativa bördor inte negativt drabbar medlemmarna. TU jobbar nära NME och våra nordiska vänner i detta arbete. Reglerna träder ikraft oktober 2025. En promemoria är för närvarande på remiss – Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam, Ds 2024:27.

AI-akten

Reglerna träder ikraft maj/juni 2025. Det arbete som AI kontoret kommer att göra samt de översyner som eventuellt görs på upphovsrättsområdet blir ju avgörande och något som TU kommer att noga följa. Utöver ovanstående så jobbar TU via NME och ensamt på EDPBs kommande riktlinjer om Consent or Pay-modeller där en konsultation kommer att pågå under hösten 2024 och riktlinjer kan förväntas komma under våren 2025. Sammanfattningsvis kommer det att bli en tuff mandatperiod som kommer att kräva mycket och hårt arbete i syfte att reglerna blir så bra som möjligt samtidigt som tidigare segrar inte urvattnas eller inte får den avsedda effekten.

Juridisk rådgivning

Per Hultengård, jurist
08-692 46 46, 070-815 75 29
per.hultengard@tu.se

Jan Fager, jurist
08-692 46 06, 073-069 00 31
jan.fager@tu.se

Pin It on Pinterest