Nyhetsundvikarna blir allt fler i Danmark. Financial Times vd John Ridding ger råd om hur AI-bolagen ska bemötas. Och om Google, som för att slippa omfattas av Kanadas Online News Act betalar en årlig ersättning motsvarande 130 000 kr per nyhetsjournalist. Det och mycket mer i Marknad och insikt.
Google har ingått avtal för att undantas från Online News Act i Kanada. Avtalet innebär att företaget betalar 100 miljoner kanadensiska dollar per år för att slippa omfattas av lagen, lagen som kan beskrivas som Kanadas motsvarighet till Utgivarrätten. Penningsumman kommer vara inflationsjusterad och betalas ut till The Canadian Journalism Collective, som baserat på antal anställda journalister fördelar pengarna vidare till landets nyhetsorganisationer. 63 procent tillfaller dagspressen, vilket innebär att publicisterna får en årlig ersättning på omkring 17 000 kanadensiska dollar per journalist (vilket motsvarar c:a 130 000 kr).
AI
Avtal med OpenAI
OpenAI är som bekant mycket aktiva och avtal har tecknats med en stor mängd mediehus runt om i världen. För OpenAI är detta av stor betydelse då mediehusens faktagranskade texter ger ett helt annat värde jämfört med annat innehåll som går att nyttja via Internet. Uppsidan för medierna är naturligtvis betalningen som OpenAI erbjuder, men också den produktutveckling som kan bli resultatet när de samarbetar med techjätten och därigenom får kunskap och tillgång till AI-teknologin. Valet att teckna avtal kan också påverkas av tron att det kan vara ett mer framgångsrikt sätt att få ut pengar från OpenAI – jämfört med att stämma företaget för att otillåtet ha nyttjat materialet. Bland de senare i raden som tecknat avtal finns The Atlantic och Vox Media.
Financial Times vd John Ridding lyfte under WAN-IFRA:s World Media Congress i Köpenhamn i slutet av maj fram hur OpenAI och övriga techjättar inom AI bör bemötas. Ridding påtalade bland annat att mediebranschen måste kräva ersättning, men också att det finns andra fördelar som kan uppnås genom att samarbete kan sprida AI-kunskap i organisationerna.
The Guardians vd Anna Bateson säger att även Guardian kan tänka sig att skriva avtal med AI-bolagen, men att villkoren i så fall måste vara de rätta. Hon konstaterar dock att betalningsviljan hos dessa verkar vara klart högre för talanger och för datakraft än för själva datan.
Minutes by Nikkie
Japanska Nikkie har skapat ett nytt erbjudande för kunder som bygger på att generativ AI kondenserar en större mängd artiklar till en enda som dessutom levereras i ett mer lättläst format. Detta erbjudande attraherar kunder som inte vill betala den ordinarie månadskostnaden och/eller inte har möjlighet att läsa den stora och ganska invecklade artikelmängd som erbjuds.
Automatiserade sammanfattningar
Nu introducerar även Gannett-gruppens cirka 200 nyhetstidningar en funktion för automatiskt AI-genererade sammanfattningar som läsaren kan visa genom att klicka under respektive artikelrubrik.
Rapport med studie och exempel
WAN-IFRA presenterar en rapport där tio mediehus från hela världen beskriver hur de nyttjar AI i sin verksamhet. I rapporten ingår också en bredare undersökning där frågor ställts till ledande befattningshavare i medier över hela världen. Resultatet visar på viss AI-optimism då 52 procent är övervägande optimistiska till hur AI kommer att påverka organisationerna, men det finns naturligtvis också många utmaningar på vägen. Läs om undersökningen och exemplen här.
Kortfattad guide till AI
Lukas Görög, AI and Data Strategy Lead på Neue Zürcher Zeitung beskriver i nio punkter hur medieföretag bör ta sig an artificiell intelligens.
Big Tech-bolagen sätter medier i utsatta situationer
Under senaste åren har det framträtt tydligt hur komplicerat det är att vara beroende av stora techbolag. Det mest kända exemplet är nog då Facebook sjösatte sin strategi som innebär att nyheter prioriterats ner drastiskt, med kraftigt minskad trafik till mediewebbplatser som följd. Googles algoritm har också förändrats, och även om syftet var att begränsa AI-generat skräp har det påverkat länkningen till nyhetssajterna. Samtidigt behöver OpenAI hanteras, vilket ställer stora krav på mediehusen.
Semafor skriver beskriver dock Apple News+ som ett möjligt ljus i mörkret. Tjänsten genererar betydande intäkter för många mediehus och är exempelvis den största nyhetsappen i USA, UK, Kanada och Australien. De flesta mediehus verkar vara nöjda med hur Apple beter sig, avgifterna anses acceptabla och det fungerar att samarbeta med Apple News+.
Problematiken – att techbolagen i grund och botten endast ser till sina egna intressen – är dock densamma med Apple. Eftersom konceptet bygger på att det skapas en kundrelation mellan läsaren och Apple News+, i stället för mellan läsaren och tidningen, uppstår en sårbarhet och därtill risk att ytterligare intäkter flyttas från medierna till i det här fallet Apple. För den som önskar ta del av ett tydligt ställningstagande mot Big Tech kan Hamilton Nolans artikel rekommenderas.
Facebook spamklassar nyhetsartiklar
PressGazette beskriver hur utsatta mindre medier kan vara när de är beroende av Meta. Ett flertal små lokala nyhetstitlar i Storbritannien har rapporterat att de blivit spam-markerade av Facebook, vilket i flera fall varit väldigt problematiskt då de är beroende av Facebook för sin spridning. När detta upptäckts har det sedan varit väldigt svårt att komma i kontakt med Facebook. I vissa fall, när svar ändå kommit från Facebook, anges brott mot Communitystandarder som skäl, vilket ifrågasätts starkt. Utgivarna känner sig naturligtvis maktlösa och beroendet av Facebook anses olyckligt. Situationen beskrivs som att Meta tidigare under ett antal år uppvaktat intensivt för att få utgivare att använda Facebook i spridningen. Men nu när Meta ändrat strategi utelämnas dessa helt.
Facebook använder sin chatbot Meta AI för nyheter
Efter att Facebook rört sig bort ifrån att premiera artiklar från nyhetsmedier kan man se att de i stället börjat använda sin nya chatbot Meta AI för att referera från nyhetsmedier, men utan att ange detta tydligt. The Washington Post har testat Meta AI och kommer bland annat fram till att denna tydligt och mer eller mindre ord-för-ord återgav innehåll från nyhetskällor. Enligt artikeln är Meta AI jämfört med andra chatbotar den tjänst som är sämst på att ange var nyhetsinformationen inhämtats.
Supervalåret 2024
Invånarna efterfrågar polarisering i medier
Pew Research Center har frågat invånare i USA vad som är viktigast när de väljer vilka journalister de vill få sina nyheter från. Klart viktigast är då att journalisterna delar politisk övertygelse med läsaren, och även om detta är viktigt i båda politiska lägren är det allra viktigast bland de som lutar till vänster i USA. Frågan är därutöver viktigare desto mer radikal mottagen är i sin politiska övertygelse. Delas befolkningen in i fler undergrupper framträder fler tydliga preferenser. Den gemensamma nämnaren är att läsare ur de flesta synvinklar föredrar journalister som liknar dem själva.
Deepfakes
Valrörelsen i Indien var först ut av de stora valen 2024. En miljard väljare kunde gå till valurnorna och många aktörer försökte påverka utgången genom falsk information. Eftersom tekniken går framåt blir bedrägerierna allt svårare för det mänskliga ögat att urskilja. Det finns dock nya verktyg som utvecklats för att stödja denna granskning. Läs denna artikel om ämnet.
AI-manipulationer under supervalåret 2024
The Wired lanserar nu AI Election Project. I projektet kommer AI-användningen i samband med valen att granskas. Avsikten är att beskriva hur generativ AI nu kommit in och förändrar det politiska landskapet och kampanjerna.
Intressanta case
Lär av sociala medier
Argentinska La Nación försöker nå yngre målgrupper genom att lära av hur sociala medier kommunicerar. Konceptet har under de senaste 1,5 åren testats i samband med större nyhetshändelser som fotbolls-VM 2022 och det argentinska valet 2023. Läs om erfarenheterna här.
Ett annat exempel på samma tema är spanska Relevo, som är en sportnyhetssajt med målgrupp upp till 40 år. Revelo är känd för sin innovativa mobila webbplats som till delar liknar utseendet och känslan på TikTok eller Instagram. Revelo har nu med hjälp av AI också kunna mäta engagemang på liknande sätt som de sociala medierna (via svep och klick). Genom kunskaperna skapade de sedan ett verktyg för att optimera rubriklängder. I denna artikel från WAN-IFRA beskrivs hur de gick till väga, vilka resultaten blev och vilka lärdomar som kunde dras.
Newsday experimenterar med video i sociala medier
Genom att testa sig fram har Newsday hittat videoformat som ger större utdelning i sociala medier. På TikTok har antalet följare exempelvis ökat med 259 procent sedan experimenterandet inleddes.
Konjunkturen
Hushållens konfidensindikator fortsätter att återhämta sig och läget definieras nu som ”endast” svagt. Varje månad från mars 2022 till april 2024 har hushållens läge varit mycket svagt. Totalt sett är det fortfarande en svag konjunktur då den övergripande barometerindikatorn nästan är oförändrad. Detaljhandeln faller emellertid tydligt, det kan dock vara säsongsberoende.
Tillväxtsiffrorna för första kvartalet 2024 har släppts och visar på en tillväxt på 0,7 procent jämfört med samma kvartal 2023. Denna siffra förvånade marknaden då den var oväntat stark, jämför exempelvis med helårssiffran för 2023 som var -0,2 procent.
Riksbanken har möte 27 juni och levererar då ett sista räntebesked före sommarsemestrarna. Förväntningarna på ytterligare en sänkning är dock små just nu. Bilden förstärkes av inflationssiffrorna för maj månad, som låg något över förväntningarna. Inflationsutvecklingen är en långdragen och lite spretig process där små variationer enskilda månader kan tolkas olika. Det är därför viktigt att se den stora bilden och den antyder fortsatt fallande inflation och därmed även ränta. Positivt för trenden är också att den svenska kronan har utvecklats starkt sedan räntesänkningen i början av maj.
| Maj 2024 | |||||||
| Utfall 2023 | Prognos 2024¹ | Prognos 2025¹ | Läge | Tendens | |||
| BNP* | -0,2% | 0,8% | 2,5% | Barometerindikatorn* | Svagt | → | |
| Sysselsättning* | 1,4% | -0,4% | 0,8% | varav: | |||
| Styrränta*⁰ | 4,0% | 3,0% | 2,25% | Hushåll* | Svagt | ↗ | |
| Inflation*^ | *6,0% | 1,9% | 1,5% | Detaljhandel* | Svagt | ↓ | |
| Annonsmarknad** | -1,2% | 3,8% | 3,0% | ||||
| * Konjunkturinstitutets Konjunkturläget / Konjunkturbarometer | |||||||
| ** Institutet för reklam och mediestatistik | |||||||
| ^ Inflation enligt måttet KPIF (dvs samlade prisförändringar exklusive räntor på bolån) | |||||||
| ⁰ Vid årets slut | |||||||
| ¹(Rad 1-4) Denna prognos uppdateras kvartalsvis, aktuell siffra kommunicerades i mars 2024 | |||||||
Nyheter i korthet
Rapport om hur redaktioner kan utvecklas
INMA presenterar sju lektioner för hur kontinuerlig omvandling av redaktioner bör ske. Rapporten är gratis för medlemmar.
Spotify framgångsrikast i att behålla prenumeranter
Bloomberg jämför de ledande steaming-jättarna och visar att Spotify lyckas behålla sina prenumeranter i högre grad än konkurrenterna samt hur det kan förklaras.
Relation till publiken alltmer avgörande
INMA:s Amalie Nash beskriver hur Newsweek på ett strukturerat sätt bygger relationer med sina läsare och lyfter också fram ett antal exempel på hur man kan arbeta praktiskt.
Nyhetsbrev: Nå framgång genom lägre frekvens
Digiday skriver om hur The New Yorker genom att bli mer selektiva i utskicken av nyhetsbrev har lyckats öka antalet mottagare och samtidigt förbättrat engagemanget.
Attityder till lokala nyheter i Chicagoområdet
Northwestern Medill, Local News Iniative har låtit genomföra en enkätundersökning i Chicagoområdet där allmänheten svarat på frågor om intresse, konsumtionsvanor och attityd till lokala nyheter. Hela rapporten finns att ladda ner här.
Sociala medier som nyhetskällor
Pew Research Center har genomfört en undersökning om hur de olika sociala plattformarna används som nyhetskälla för amerikanerna. X är knappast förvånande den källan som oftast kopplas till nyhetsinhämtning medan Instagram ligger lägst.
Hur filterbubblor fungerar
Hur går det till när användare följer rekommendationerna som ges i sociala medier och hur skapas filterbubblorna? Shengchun Huang, Ph.D på Annenberg School for Communication, University of Pennsylvania och Tian Yang, Assistant Professor på School of Journalism and Communication, Chinese University of Hong Kong, har genomfört en kvantitativ studie som omfattar 1,7 miljoner rekommendationer på YouTube.
Nyhetsundvikarna blir allt fler i Danmark
Danska folkets oro för fake news ökar. Det visar den årliga rapporten om danskarnas användning av nyhetsmedier från Centrum för nyhetsforskning vid Roskilde universitet, som presenterades i förra veckan. I studien uppger 45 procent att fake news bekymrar dem, 2023 var siffran 36 procent. Studien visar också att nyhetsundvikarna blir fler, över en av fem uppger att de undviker nyheter ”ofta” eller ”ibland”, vilket är en ökning med fem procentenheter jämfört med föregående år. 17 procent av danskarna uppger att de betalar för nyheter, 2023 var motsvarande siffra 19 procent. I åldersgruppen 35–54 år är siffran endast knappt 12 procent.