Tryck- och yttrandefrihet
En av demokratins grundpelare är tryck- och yttrandefriheten som är reglerad i den svenska grundlagen. Några hörnstenar i lagstiftningen är offentlighetsprincipen, meddelarskyddet, förbudet mot censur, den ansvarige utgivarens unika ställning och den speciella tryckfrihetsprocessen. Tryck- och yttrandefrihet är en av TU:s viktigaste uppgifter. Läs mer om det längre ner på sidan.
Debatt: “Tipsa medierna i stället – även om du är olydig”
Det finns en fara i att regeringen kommunicerar de nya visselblåsarreglerna som enda sätt på vilket man som anställd kan påtala missförhållanden. Så är det inte. Meddelarfriheten och källskyddet gäller alltjämt.
Fråga om tilläggsdirektiv till 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté (Ju 2018:01)
Till justitieminister Morgan Johansson, Justitiedepartementet. TU – Medier i Sverige (TU) är branschorganisation för svenska tidnings- och medieföretag. För TU och dess medlemmar är tryck- och yttrandefrihetsfrågorna av central betydelse. Den 1 januari 2019 trädde...
TU:s synpunkter på ny mediegrundlagsutredning
Från TU – Medier i Sverige (Tidningsutgivarna) uppskattade vi inbjudan till, och möjligheten att, få delta vid runda-bords-samtalet i Rosenbad med er båda närvarande den 13 september. Vi noterade och satte värde på ert engagemang för dessa för vår bransch så viktiga frågor.
Vår demokrati bygger på fria medier
Den som hotar journalister, vill att de ska förintas eller se till att förutsättningarna för fria medier försvinner undergräver inte bara vår 250-åriga tryck- och yttrandefrihet. Den personen försöker också sparka undan demokratins fundament, skriver Jeanette Gustafsdotter, vd TU, i en krönika för Sörmlands media.
Hoten kväver det fria ordet
Den 2 december 1766 utfärdade Finland och Sverige inte bara det gemensamma rikets första tryckfrihetsförordning. Det var också den första förordningen i världen som enligt lag skyddade friheten att uttala sig. Det skriver Jeanette Gustafsdotter, vd TU – Medier i Sverige, och Jukka Holmberg, vd Mediernas Centralförbund Finland, i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet och Hufvudstadsbladet på 250-årsdagen. Då pekar de dessutom på de hot pressfriheten utsätts för i dag.
Tryckfrihet på riktigt
År 1766 stiftade Sveriges riksdag den mest liberala tryckfrihetsförordning världen dittills sett. Förordningen avskaffade förhandscensuren och öppnade för samhällelig debatt och kritik av makthavarna.
Vi uppmärksammade 250-årsjubileet på flera sätt, bl a anordnade vi tillsammans med Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm utställningen ”Ordets akt – tryckfriheten 250 år”.
Foto Matilda Rahm
TU producerade också en tidning om hur tryckfriheten fungerar i verkligheten. I tidningen återpublicerade 53 publicister från TU:s medlemsföretag artiklar och reportage som granskat den politiska och ekonomiska makten och har gjort att fusk avslöjats, maktmissbruk och korruption inom näringsliv och politik uppdagats samt att dolda agendor förts fram i ljuset. Utan vår tryckfrihet hade artiklarna inte varit möjliga.
”Ibland måste man ta ställning” som en chefredaktör uttryckte det.
Här under finns skärmversionen av tidningen.
